Frågan om de kooperativa företagens kapitalförsörjning har behandlats
vid olika tillfällen både av statliga utredningar och av riksdagen, senast i
Företagskooperativa utredningen vars betänkande Attityder och
lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31) resulterade i prop. 1996/97:163
Den kooperativa företagsformen. Den propositionen har behandlats av
riksdagen och har lett till lagstiftning som innebär vissa förbättringar för
de kooperativa företagen. Riksdagen har befattat sig med frågan mera
ingående vid flera tillfällen, och många olika försök har gjorts att
förbättra kooperationens möjligheter att få likvärdiga möjligheter till
kapitalförsörjning med andra typer av företag. Vi anser oss kunna
konstatera att försöken inte lyckats till alla delar.
I den ovan nämnda prop. 1996/97:163 förbättrades de ekonomiska
föreningarnas möjligheter att genom förlagsinsatser förbättra föreningarnas
egna kapital. Det förslaget tillsammans med förslaget att införa möjlighet till
s.k. insatsemissioner antogs av riksdagen och är naturligtvis välkomna
instrument för att förbättra kapitalförsörjningen. De nya möjligheterna torde
dock främst komma att användas av befintliga kooperativa företag och är inte
lika ägnade att stimulera till startande av kooperativa företag.
Behovet av kapital för att starta nya företag är generellt oavsett
associationsform. Även problemen i samband med sådan kapitalanskaffning
torde i huvudsak vara universella oberoende av associationsformen. Bland
annat Företagskooperativa utredningen har emellertid pekat på att presumtiva
kooperativa småföretagare bemöts med större misstänksamhet än andra
företagare i kontakter med t.ex. banker och olika myndigheter. I Sverige
saknas - i motsats till förhållandet i många andra länder - särskilda
finansieringsinstrument i form av institut o.dyl. för kooperativa företag.
Nybildning förekommer och kan tänkas förekomma i olika situationer. Det
rör sig i huvudsak om tjänsteföretag inom den helt privata sektorn men också
om företag som uppstår som ett resultat av omstruktureringar och
besparingar inom den offentliga sektorn. Även om det årliga nytillskottet av
kooperativa företag ter sig rätt blygsamt i ett nationellt perspektiv är det
inte
betydelselöst i de kommuner och regioner där det förekommer som mest
frekvent. I de fall nya kooperativa företag har startats med viss hjälp av
statliga bidrag har den statliga insatsen varit endast en bråkdel av vad ett
nytt
arbetstillfälle kostar staten om arbetstillfället har skapats i traditionella
former. Detta framgår av en nyligen av Statskontoret publicerad rapport som
därmed bekräftar de resultat som Riksrevisionsverket kom till år 1992.
Ett annat i Sverige hittills oprövat område för kooperativt företagande är
där de anställda helt eller delvis tar över ett tidigare privatägt företag.
Metoden som bygger på finansiering via pensionsfonder har uppfunnits i
USA där den stimulerats och fått väldig utbredning (enligt uppgift cirka en
tiondel av alla företag) med hjälp av gynnsamma skatteregler. De s.k.
ESOPs, som företagen kallas, har fått efterföljare i Storbritannien. I Kanada
har man valt andra metoder som bygger på regionala fonder för att stimulera
företagande i kooperativ eller kooperativliknande former.
Vi vill också peka på de beskrivningar av system i olika länder och de
förslag som Småföretagsdelegationen lämnat i betänkandet Kapitalförsörj-
ning till småföretag (SOU 1998:93).
Vi anser att ett mera systematiskt utnyttjande av företag i kooperativ eller
kooperativliknande former skulle ha en mycket gynnsam inverkan på antalet
nybildade små och medelstora företag i Sverige. En väsentlig förutsättning är
emellertid att det skapas effektiva finansiella instrument för att stimulera och
möjliggöra en sådan utveckling. En grundlig utredning av möjligheterna till
nya finansieringslösningar för kooperativa och liknande företagsformer
borde enligt vår mening företas. Inte minst måste möjligheten att använda det
pensionskapital som kommer att rymmas inom den framtida premiereserven
analyseras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utreda nya finansieringsformer för
små och medelstora kooperativa företag.