Riksdag och regering har beslutat att Sverige på sikt skall ställa om sin energiförsörjning till förnybara källor. Konkretisering av hur detta skall gå till måste ske. En av de förnybara energikällorna är vindkraften. Även om den inte kommer att stå för all förnybar energi i framtiden så har den potentialen att bidra med upp till 30 TWh/år.
Skall detta bli verklighet behövs det en nationell vindkraftsplan där man väger in var det är lämpligt att placera vindkraftverken. Det är också viktigt att finansieringen av utbyggnaden av vindkraften ses över. Man måste också se på möjligheterna att ansluta de nya kraftanläggningarna till befintligt kraftledningssystem.
Enligt min mening borde ett vindkraftprogram omfatta c:a 15 000 vind- kraftverk på 10 år. Strävan skall vara att ett så lokalt ägande som möjligt skall uppmuntras.
När det gäller den första frågeställningen vet vi i dag att det finns tre huvudsakliga områden där det är lämpligt med vindkraft, nämligen fjäll- området, havet och kustregionerna. Det behövs därför en nationell plan som visar och vägleder, så att de nya kraftverken byggs på sådant sätt att det inte stör omgivningen utan upplevs som ett positivt inslag i miljön.
Vad gäller finansieringen borde det införas någon form av statligt vind- kraftslån som läggs upp med låga räntor under de första åren, och som sedan återbetalas av de intressenter som bygger upp de nya kraftstationerna.
När det gäller anslutningen av de nya aggregaten bör staten vara med och delfinansiera de anslutningsanordningar som behövs för att vindkraftanlägg- ningarna skall komma åt kraftledningssystemet.
Om riksdagens omställningsbeslut skall kunna genomföras är det viktigt att man snarast upprättar en plan för hur detta skall gå till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta en plan för fortsatt uppbyggnad av vindkraften.
Stockholm den 3 oktober 1999
Magnus Jacobsson (kd)