Västmanland har traditionellt varit ett industrilän dominerat av stora
industrier inom viktiga basnäringar som skog, stål och verkstadsindustri.
I stora delar av länet har "bruket" dominerat och svarat för trygghet och
jobb. I flera bruksorter i länet har det saknats den grogrund för
småföretagande och entreprenörskap som finns i många andra delar av
vårt land.
Företagandet i sig är den viktigaste drivkraften för att skapa välstånd.
Tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en tillväxt bland de små och
medelstora företagen. Även om länets storföretag också fortsättningsvis
kommer att ha en avgörande betydelse, är det i de mindre företagen som fler
nya arbeten kan komma till.
I dag är i stort sett alla överens om att det är i nya och gamla småföretag
som framväxten av nya jobb kommer att finnas. Det är därför avgörande
viktigt att såväl attityderna till som villkoren för företagande och entrepre-
nörskap förbättras.
Med ett förbättrat företagarklimat har Västmanland goda möjligheter att bli
ett län där fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva företag och
anställa medarbetare.
2 Oroande minskning av nyföretagandet
Enligt nyföretagarbarometern från Jobs and Society har nyföretagandet
sedan länge minskat i stora delar av landet. Endast 49 av landets 288
kommuner kunde redovisa en ökning av antalet nyregistrerade företag
under 1998. I resten, 239 kommuner, faller nyföretagandet. Under 1998
har antalet nyregistrerade företag i Sverige minskat med 12 % jämfört
med samma period 1997. Jämför vi januari-juni 1997 med samma
tidsperiod 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade företag
minskat med hela 16,7 %.
Även i Västmanland har nyföretagande minskat oroväckande. Största
minskningen har skett i Köping (-45,1 %), Norberg (-29,3 %), Skinn-
skatteberg (-27,6 %), Heby (-14,8 %) och Arboga (-10,1 %). Även om en
ökning av nyföretagandet skett i några kommuner, främst i Kungsör och
Surahammar, så visar siffrorna för hela länet en nedgång på minus 8,6 %
mellan 1997 och 1998.
Minskningstakten har avtagit något under 1999 jämfört med 1998, men
tendensen är fortsatt nedåt. Vid en mätning från januari-juni 1999
konstateras ett fortsatt sjunkande nyföretagande i Västmanland. I vårt län har
antalet nyregistrerade företag minskat med 10,0 % under första halvåret
1999.
Mot bakgrund av hög arbetslöshet i många av länets kommuner, den
avfolkning som sker i samtliga kommuner utom i Västerås samt minskningen
av nyföretagandet, är det nödvändigt att genomföra de förändringar som
krävs för att stimulera tillkomsten av fler och växande företag. För att bryta
den nedåtgående trenden i nyföretagandet behöver vi anpassa regler och
skattesystem så att våra företag kan konkurrera och därmed skapa en grund
för ökad efterfrågan på arbetskraft. Att göra företagsreglerna färre, enklare
och mer stabila är en angelägen reform för att få fler företag och fler arbeten
till Västmanland.
3 Fler jobb i den privata tjänstesektorn
Ett utmärkt sätt att stimulera nyföretagandet är att öppna för konkurrens
inom offentlig sektor. Det skulle i många fall framför allt gynna kvinnors
företagande.
Framväxten av nya företag inom tjänste- och servicesektorn har hittills
effektivt förhindrats genom den offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och
monopol. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn, som fungerat som
sysselsättningsmotor i exempelvis USA, har utvecklats alltför långsamt och
till och med motarbetats i vårt län. I exempelvis Skinnskatteberg har
intresserade kvinnor nekats att starta ett kooperativt dagis. Ett beslut som
sänder helt felaktiga signaler till alla de kvinnor som vill satsa på
företagande
inom det område där så många har god kompetens.
Det finns goda möjligheter att utveckla fler företag i den privata tjänste-
sektorn i Västmanland, men det kräver ett omtänkande bland länets styrande
politiker och helt ändrade attityder till företagande.
Det finns en stor potential för hemnära tjänster i hela länet, men kostnaden
är helt avgörande för hur stor efterfrågan kan bli. För att möjliggöra tillkomst
av företag och jobb inom denna sektor bör det införas en skattereduktion på
50 % för privatpersoners betalning av arbetskostnaden för hemnära tjänster.
4 Minska bidragsberoendet i Västmanland
Alltför många är beroende av bidrag för sin egen eller sin familjs
försörjning. I Västmanland var antalet socialbidragstagare 1998 totalt 21
001 personer och under samma år fick 11 227 hushåll i Västmanland
någon gång socialbidrag. Mellan år 1997 och 1998 har en liten
minskning skett, men antalet bidragsberoende är fortfarande alltför högt.
Antal socialbidragstagare och socialbidragshushåll uppdelat på
kommuner 1998
Ett av målen för ett välfärdssamhälle bör vara att de allra, allra flesta
skall kunna försörja sig själva. Man skall kunna leva på sin lön utan att
vara bidragsberoende. Man skall inte med mössan i hand behöva be
dagens brukspatroner, kommunalråden, om bidrag till något som vore
möjligt att klara själv, om man bara inte varit tvungen att betala in så
mycket i skatt. Den höga skatten är dubbelverkande. Dels får man mindre
kvar att disponera själv, dels tvingar den höga skatten upp priserna på
alla varor och tjänster man behöver.
De höga skatterna gör alltfler beroende av bidrag för att kunna klara sig.
Höga skatter bidrar i allra högsta grad till arbetslöshet och minskat före-
tagande, vilket leder till att bidragsberoendet ökar. Den höga skattenivån
skapar därmed en krissituation även för kommunerna. När fler medborgare
tvingas ut i arbetslöshet och bidragsberoende blir alltfler samtidigt beroende
av kommunernas tjänster, eftersom de inte har råd med dessa på annat sätt.
Ytterligare höjda skatter förvärrar problemen. Ökat bidragsberoende har lett
till höjda skatter som leder till ännu fler arbetslösa och ytterligare bidrags-
beroende. Denna onda spiral måste brytas.
Bidragsberoendet kan och skall brytas genom lägre skatter, ökat före-
tagande och möjligheter till nya, riktiga jobb. Genom ett bättre företags-
klimat, en attitydförändring när det gäller företagande och entreprenörskap,
inte minst inom offentlig sektor, och med lägre skatter kan förutsättningarna
skapas. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att inom alla politiska
områden och på alla nivåer arbeta för att på olika sätt bryta bidragsberoendet.
5 Värna Västmanlands elintensiva industri
Den svenska energipolitiken med inriktningen att avveckla en av de
säkra och väl fungerande svenska kärnreaktorerna saknar förnuft. För ett
industrilän som Västmanland är det en tragedi.
ABB - med svenskt huvudkontor i Västerås - är ett av världens främsta
företag när det gäller kärnkraftskunnande. Sverige är utomlands välkänt för
sin kärnteknologi. Vetskapen om de svenska kärnreaktorernas utomordentligt
höga säkerhetsnivå gör att många länder anlitar svensk kompetens med ABB
i spetsen för att förbättra reaktorsäkerheten i egna kärnkraftverk. En avveck-
ling av svenska reaktorer ter sig i det perspektivet som absurd.
En kärnkraftsavveckling kommer ofrånkomligen att leda till dramatiskt
ökade elkostnader och försämrad konkurrenskraft. I årets budget bryter
regeringen löftet från 1998 att avveckla beskattningen av el i produktions-
ledet. I stället föreslås en höjning av kärnkraftsskatten med mer än 20 %.
Kostnaden per anställd kommer därmed att öka, vilket kommer att drabba
svensk konkurrensutsatt elberoende industri. För att inte försämra för svensk
industri bör förslaget om höjning av kärnkraftsskatten avvisas och
produktionsskatten på el avvecklas.
Många av de elintensiva företagen i Västmanland är lokaliserade till orter i
Bergslagen, där arbetslösheten redan i dag är hög. Ingen regionalpolitik i
världen kan kompensera för följderna av den förtida kärnkraftsavvecklingen.
För Fagersta innebär ökade elkostnader försämrade konkurrensvillkor för
företagen Avesta Sandvik Tube och Fagersta Stainless. Andra företag i länet
som hotas är Surahammars Bruk, Wirsbo Stålrör, Kanthal, Gränges AB,
Hydro Agri och Air Liquid. Alla dessa företag finns i kommuner där varje
arbetstillfälle är guld värt.
Alla goda krafter borde inriktas på att ge våra företag i Västmanland
möjligheter att behålla de jobb som finns och helst skapa nya. Det vårt län
minst av allt behöver är dränering av ekonomin, utslagning av jobb och
företag och försämrad miljö som blir priset för en förtida kärnkraftsavveck-
ling. Därför bör beslutet att stänga en miljövänlig och säker svensk
kärnkraftsreaktor i Barsebäck aldrig genomföras utan upphävas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett förbättrat företagsklimat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskat nyföretagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den privata tjänstesektorn,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bryta bidragsberoendet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elskatter,1
6. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om stängningen av
Barsebäck.