Sverige har under senare år blivit en alltmer integrerad del av världen. På
energisidan kan man tala om en näst intill revolutionär förändring på
mycket kort tid. Från en elproduktion som var reglerad, planerad och
monopoliserad har det skett ett radikalt scenbyte. I dag är Sverige,
Norge, Finland och snart också Danmark delar av en gemensam fri
elmarknad. Utvecklingen går snabbt framåt. Kablar till Tyskland och
Polen, förbindelser med övriga nordiska länder och deras grannar binder
samman och vidgar denna energimarknad i rask takt.
2 Energi och miljö
Elproduktionen i berörda länder sker på olika villkor. Norge har en
elproduktion baserad helt på vattenkraft. I Sverige sker produktionen till
lika delar med vatten och uran samt lite biobränslen. Finland har
vattenkraft, kärnkraft och torv som bas. Danmark eldar mycket kol, men
har också en snabbt växande vindkraft.
Söder om Östersjön sker den mesta elproduktionen med kol och uran som
bränsle. I varierande grad betyder det att vårt behov av el påverkar miljön på
olika sätt. Koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall och kärnkraftens stora risker
är de största hoten. Från olika utgångspunkter har det för dessa olika
energisystem skapats helt olika system med skatter, avgifter och regelverk.
3 Fri marknad kräver lika villkor
En allt större del av handeln med el går genom Nord Pool. Denna nya
marknad har betytt rejäla prissänkningar, en effektivisering av
produktionen och ett livligt utbyte av el över nationsgränserna. Med
tanke på att handeln nu sker på marknadsmässiga villkor är det av största
vikt att de företag som producerar, förmedlar och säljer el gör detta på så
likartade grunder som möjligt.
4 Miljön kräver lika villkor
En elmarknad som enbart utgår från affärsmässiga intressen utan hänsyn
till miljön får i längden ohållbara effekter. Med tanke på de olika
utgångslägen elproduktionen har i den nya marknad som växer fram, är
det därför av stor vikt att miljöregler, skatter och avgifter anpassas på ett
sådant sätt att vi kan åstadkomma en hållbar och uthållig utveckling.
Samtidigt som de länder, som så önskar, skall kunna ha en hårdare
beskattning inom ramen för skattesamordningen på området.
Det är likaså uppenbart att Kyotoprotokollets åtaganden om att minska och
begränsa klimatpåverkande gaser måste få genomslag i de förhållanden som
reglerar vårt behov av energi, inte minst då el.
5 Sveriges roll
Sverige är engagerat i arbetet med att anpassa och integrera
energisystemen. Det är emellertid ett svårt arbete, inte minst med tanke
på de vitt skilda utgångspunkterna. Det är alltså av stor vikt att arbetet
bedrivs med mycken energi och stort tålamod, samt att det sker
samordnat och på olika nivåer och fronter samtidigt. Det behövs ett
klassiskt mellanstatligt samarbete där varje nation får chansen att delta på
lika villkor.
Detta framstår som än mer nödvändigt när man har läst t.ex.
Utrikesdepartementets faktapromemoria om förslag från Europeiska
kommissionen. Det gäller kommissionens meddelande om den inre
marknaden och miljön - KOM(1999)263. Här redovisas en lista med förslag
på hur den inre marknaden skall integreras med miljöpolitiken. Det talas
mycket om handböcker, sätta press på, bedöma, uppdatera databaser, påbörja
osv., men näst intill inget om konkreta åtgärder.
6 Offensiv
Det är vår uppfattning att Sverige måste bli än mer aktivt och pådrivande
för att, i första hand, åstadkomma lika villkor inom produktion,
distribution och handel med el. Som så ofta är den fria rörligheten för
kapital och kommers långt före den nödvändiga anpassningen av
regelverk, skatter och avgifter. Detta skapar inte bara obalans i
konkurrensvillkoren, utan också stora miljöproblem.
Det är nödvändigt att ge arbetet med en samordning av dessa villkor
högsta prioritet genom att skapa en slagkraftig organisation på
departementsnivå - gärna ledd av en grupp på högsta politiska nivå.
Den naturliga kontaktytan är våra nordiska grannar och Nordiska rådet.
Eftersom kablar, ökad handel och ägande i energiföretag i olika länder också
berör hela området kring Östersjön - Tyskland, Polen, Estland, Lettland och
Litauen samt Ryssland - borde detta också vara ett prioriterat område.
Slutligen bör man självklart också öka ansträngningarna för att förmå EU att
likställa regelverket för handeln med el.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av internationell samordning av regelverk,
skatter och avgifter för produktion, distribution och handel med el,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett svenskt offensivt arbete för denna
samordning, som prioriterar Norden, Östersjöområdet och EU.