Sedan Sverige blev medlem i EU har unionens strukturfondsmedel
utgjort ett betydelsefullt tillskott för regional balans i landet. För
perioden 1995-1999 har Sverige tilldelats 13 miljarder kronor av
strukturfondsmedel för insatser inom olika målområden.
EU:s nästa budgetperiod, år 2000-2006, kommer att innebära förändringar
även vad gäller strukturfonderna. Bland annat reduceras de nuvarande sex
målområdena till tre, och de tretton gemenskapsinitiativen blir i fort-
sättningen fyra. De strukturfondsmedel som årligen anslås till de tre
målområdena kommer dock att vara ungefär av samma storleksordning som
under innevarande programperiod.
Inledningsvis präglades den svenska tillämpningen av strukturfonderna av
stor osäkerhet. Det tog tid innan det svenska regelverket kunde fungera i
förhållande till EU:s regelverk. Även på den lokala och regionala nivån
rådde osäkerhet om hur EU-medlen kunde utnyttjas. Fortfarande finns
betydande problem vad gäller beslut och utbetalning av projektmedel. Den
svenska byråkratin inom flertalet av de utbetalande myndigheterna är alltjämt
omfattande.
Förbättra projekthanteringen av EU-medel
För närvarande pågår arbetet med att utforma de nationella programmen
för de målområden som kommer att vara aktuella under den kommande
programperioden. I de utredningar som föregått programarbetet utpekas
flera åtgärder som bör vidtas för att förenkla och förbättra
projekthanteringen av EU-medlen.
Under den innevarande programperioden har det ofta tagit långt tid från
det att en projektansökan lämnats in till dess att det fattats ett beslut om
projektet skall tilldelas EU-medel. Den utdragna processen har varit negativ
och medfört att många goda projektidéer kraftigt försenats eller aldrig
genomförts.
För många små projekt, ofta initierade av lokala utvecklingsgrupper, har
det varit ett stort problem att EU-medlen endast utbetalas i efterhand. Att så
är fallet beror på att det svenska systemet för strukturfonder inte godkänner
förskottsutbetalningar till projekt. Utbetalning av strukturfondsmedel görs
först efter det att projektet upparbetat kostnader som kan verifieras som
stödberättigande. Det bör poängteras att det inte är EU:s regelverk som sätter
stopp för utbetalningar i förskott utan de svenska reglerna.
Detta har inneburit ett stort problem för i första hand små projekt och
projekt som drivs av organisationer och föreningar, där tillgång på likvida
medel är avgörande för projektens existens. De beslut som fattas i besluts-
gruppen kan inte ens användas som säkerhet för lån i bank på grund av
risken för annat utfall i granskningen vid de centrala utbetalande myndig-
heterna.
Att medlen hittills endast utbetalats i efterhand har även uppmärksammats
som ett problem av de utredningar som utvärderat strukturfonderna under
den nuvarande programperioden. För att undanröja detta problem bör en
generell möjlighet till förskott införas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förskottsutbetalning av projektmedel från EU:s
strukturfonder.