Befolkningskoncentrationen till storstadsområdena fortsätter. Norrland -
framför allt Norrlands inland - har fortfarande en mycket negativ
befolkningsutveckling. Enbart för Norrbottens del är minskningen cirka
2.000 människor per år sedan 1995.
En orsak är givetvis den höga arbetslösheten, men det är inte den enda.
Den statliga Rekoutredningen - SOU 1996:13 - som analyserat de regionala
konsekvenserna av förändringar i den statliga sektorn redovisades i mars
1997. Av utredningen framgick att statliga rationaliseringar, besparingar och
nedläggningar har vidgat de regionala klyftorna i landet.
Bland de värst drabbade sektorerna är försvaret, polisväsendet, dom-
stolarna, kommunalvården, Postverket, kommuner och landsting. Till detta
kommer effekterna av de statliga budgetnedskärningarna.
De negativa konsekvenserna av 1996 års försvarsbeslut har dessutom
tillkommit och ständiga punktskattehöjningar på bränsle och energi har
ytterligare försvårat möjligheterna att bo kvar i glesbygden.
Bränsle- och energiskatten påverkar hushållen och företagen i norra
Sverige betydligt hårdare än motsvarande i södra delarna av landet. Klimatet
innebär väsentligt högre energiförbrukning och bristen på kollektivtrafik
kräver två bilar per hushåll som går flera tusen mil årligen.
Särlagstiftning och höga punktskatter snedvrider konkurrensen och
hämmar den sedan urminnes tider betydelsefulla gränshandeln mellan
Sverige och Finland.
Laxfiskeförbudet utanför de outbyggda älvarna är ytterligare åtgärder som
får negativa effekter och sannolikt leder till att yrkesfisket tvingas upphöra.
Man kan inte bortse från risken att utflyttningen fortsätter och den redan
rekordstora arbetslösheten ökar ytterligare.
Det är angeläget att hänsyn tas till de sammantagna effekter som
förändringar i den statliga politiken får för olika delar av landet. Det är
därför
angeläget att riksdag och regering gör noggranna konsekvensanalyser innan
beslut fattas. Om hela Sverige skall leva måste åtgärder vidtas för att uppnå
balans mellan alla delar av vårt avlånga land.
2 Ny regionalpolitik
Med en tillbakablick på de senaste årtiondenas regionalpolitik kan man
konstatera att trots stora satsningar har resultatet varit begränsat.
Paketlösningar med olika benämningar och lokaliseringsstöd har inte
sällan haft motsatt effekt.
Många utredningar har visat att den hittillsvarande regionalpolitiken inte
varit värd insatsen och egentligen ansetts misslyckad. Av en ESO-rapport
som redovisades den 30 september 1999 framgår att nuvarande regional-
politik haft ingen eller negativ effekt på utvecklingen i stödområdena.
Även om det finns lyckade etableringar som tillkommit med regional-
politiskt stöd finns det anledning att söka alternativa lösningar. I vårt västra
grannland Norge har man framgångsrikt prövat en annan modell.
I Norge har man infört differentierade arbetsgivaravgifter där nordligaste
Norge är helt befriat. Vidare avskrivs studiekurser med 15.000 kronor per år
för den som är mantalsskriven och verkar i den bygden. Tillsammans med
ytterligare åtgärder har detta givit en mycket positiv utveckling i norra
Norge. Generella åtgärder snedvrider inte konkurrensen och ger större
möjligheter till en långsiktigt och därmed varaktig utveckling.
Den nuvarande regionalpolitiken har stora brister. Därför är det nödvändigt
med en ny regionalpolitik med mer av generella insatser inom
stödområdena.
3 Hemställan
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de regionala skillnaderna snarast åtgärdas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en ny regionalpolitik med mer av generella
insatser införs.