Motion till riksdagen
1999/2000:N243
av Flyborg, Eva (fp)

Frihandel och kommande WTO-förhandlingar


Allmänna principer
De internationella kontakterna och handelsförbindelserna har varit och är
en oundgänglig förutsättning för tillväxt i den svenska ekonomin och
därmed den höjning av levnadsstandard och välfärd som skett under hela
industrialiseringen. Sverige som en liten öppen ekonomi med ett stort
internationellt beroende har ett starkt intresse av att handelsförbindelser
och andra internationella utbyten kan ske så obehindrat som möjligt, men
samtidigt inom ramen för ett fungerande system av rättsregler och
överenskommelser. Därför är de kommande förhandlingarna inom WTO,
som WTO:s ministerkonferens i Seattle den 30/11-3/12 1999
förhoppningvis skall fatta beslut om, och som bör leda till ytterligare
liberaliseringar av handeln och förbättring av de internationella
spelreglerna, mycket angelägna från svensk synpunkt.
Det är ingen slump att frivilliga överenskommelser som syftar till
förbättringar kallas liberaliseringar. Även länder och regimer som på intet
sätt kan kallas liberala inser många gånger i praktiken att förändringar i
liberaliserande riktning gynnar också den egna nationen. Samtidigt skapar
också liberaliseringar inom handelns område på lång sikt ett tryck på
demokratisering i auktoritära och odemokratiska länder.
Liberalisering av världshandeln har varit en motor för tillväxt i olika
länder. Det är de länder som varit öppna mot omvärlden som lyckats bäst sett
i ett längre perspektiv. Det finns idag en oro främst i i-länderna för att
konkurrens från låglöneländer ska slå ut företag och jobb i industrivärlden.
Men erfarenheten från vår egen industrialiseringsprocess visar att vår ökade
öppenhet mot omvärlden ledde till tillväxt och ökad sysselsättning i både
Sverige och de länder vi handlat med. Att försöka skydda sig mot omvärlden
genom tullar och andra handelshinder kan verka tryggt på kort sikt men leder
bara till förstelning, sämre standard och lägre sysselsättning.
Den finansiella oron under senare år har lett till att regleringsivrare av
olika slag gripit tillfället att propagera för allehanda slag av handelshinder
såsom regleringar, skatter och andra ingrepp. Sådana förslag bygger dock i
flera avseenden på en felsyn. De utgår från att det är "en ohämmad
marknadsekonomi" som orsakat krisen. Så är inte alls fallet. Det är i stället
främst de länder som präglats av regleringsekonomi och bristande demokrati
och insyn som drabbats värst. En liberal marknadsekonomi innebär öppenhet
och snabb spridning av information. Den finansiella krisen har drivits fram
av t.ex. dold kreditgivning till dåliga företag, mer eller mindre dolda
kopplingar mellan stat, banker och vissa företag etc. Detta är raka motsatsen
till marknadsekonomisk öppenhet. Det är trycket från de internationella
finansmarknaderna som lagt kriserna i dagen. När de enskilda länderna och
deras företag kommit under finansmarknadernas granskning har bristerna
uppenbarats.
Arbetet för en öppnare handel måste fortsätta, både för ekonomins och
demokratins skull. Det är därför oerhört angeläget att den kommande WTO-
rundan leder till resultat. Med en bred inriktning och omfattande ett stort
antal länder ökar sannolikheten att varje land kan finna något positivt för
egen del i denna process. Områden som är aktuella är jordbruk, tjänster och
t.ex. frågor som rör elektronisk handel, sambandet mellan handel och
investeringar, konkurrenspolitik och offentlig upphandling.
Sverige kan främst spela en roll genom att försöka påverka EU:s
förhandlingsposition. EG-kommissionen har som allmänna utgångspunkter
angivit att syftet med förhandlingarna bör vara:
- att säkra meningsfulla handelsliberaliseringar och ökat marknadstillträde,
- att stärka WTO:s multilaterala handelssystem,
- att stärka WTO:s roll och kapacitet på utvecklingsområdet,
- att WTO skall fortsätta att ta hänsyn till aspekter som den breda
allmänheten fäster särskild vikt vid, t.ex. hälsa, miljö och sociala frågor.
Miljö- och hållbarhetsaspekterna skall beaktas under hela förhandlingen.
Med denna allmänna inriktning kan man, som regeringen gör, i huvudsak
ställa sig bakom dessa riktlinjer. Det avgörande är vad som sedan kommer att
läggas in i dem.
Jordbruk
Handeln med jordbruksprodukter är en nyckelfråga, inte minst för u-
länderna. Det otillfredsställande utfallet av jordbruksförhandlingarna
inom EU visar på behovet av liberaliseringar inom detta område. Det är
anmärkningsvärt att Sverige accepterat att kostnaderna för
jordbrukspolitiken inom EU skall öka. Sverige bör med kraft driva att
EU:s föreslagna förhandlingsupplägg som strävar till att upprätthålla
status quo vad gäller de stora jordbruksstöden inte är acceptabelt. Om
förhandlingarna skall kunna leda fram till ökade handelsmöjligheter
måste strävan vara att uppnå längre gående liberaliseringar av handeln
med jordbruksprodukter än vad EG-kommissionen för närvarande tycks
vara villig att gå med på. Samtidigt är det viktigt att konsumenternas
säkerhet tryggas genom ett förbättrat universellt regelverk för miljö- och
folkhälsoskydd.
Tjänster
Ett expanderande område är tjänstehandeln. Två tredjedelar av
produktionen i Sverige består av tjänster medan handeln med tjänster är
mindre än handeln med varor. Det finns ett betydande behov av
avregleringar och borttagande av handelshinder för tjänstehandeln i de
kommande förhandlingarna. Förutom de finansiella tjänsterna är
transporterna ett sådant område. Det är viktigt att det sker liberaliseringar
som ökar u-ländernas handelsmöjligheter även på politiskt känsliga
områden.
Regeringen vill i WTO-förhandlingarna gå vidare för att nå en ökad
öppenhet för tjänsteutbytet. Det är märkligt att denna insikt om öppenhetens
och konkurrensens positiva effekter ifråga om varu- och tjänstehandel inte
finns hos regeringen när det gäller den inhemska produktionen av tjänster.
Då hyllas i allmänhet (det offentliga) monopolet på ett sätt som är uteslutet
när det gäller utrikeshandel. Det är anmärkningsvärt och beklagligt, och
medför stora kostnader och besvär för den enskilde, att de insikter om
fördelarna med öppenhet och konkurrens som regeringen ändå tycks ha när
det gäller utrikeshandel helt saknas vad gäller de offentliga tjänsterna.
Investeringar
Det behov av multilaterala regler för investeringar som inte kunde lösas
genom de MAI-förhandlingar som fördes inom OECD kan lösas inom
WTO. Syftet bör som kommissionen anger vara att skapa ett stabilt och
förutsägbart klimat för investeringar i hela världen. Det är av stor vikt att
man kan nå fram till överenskommelser som ger stabila ramar för
internationella investeringar och som samtidigt tar hänsyn till olika
berörda parters legitima intressen. Ett eventuellt utrymme för nationella
regleringar inom miljö-, social- och regionalpolitik får inte användas som
förevändningar för protektionism.
Konkurrens
Sverige har ett intresse av att konkurrensfrågor också beaktas i ett
internationellt sammanhang. Det är positivt om det går att nå
multilaterala överenskommelser som stärker konkurrenspolitiken. Nära
kopplat till detta område är antidumpingreglerna. Dessa används ofta i
praktiken som handelshinder. Sverige bör eftersträva att EU i
förhandlingarna driver en linje som innebär att möjligheterna att åberopa
antidumpingklausuler begränsas.
Förenkling av handelsprocedurer
Stor vikt bör läggas vid att förenkla handelsprocedurerna. Regler för
informationsflöden och tullprocedurer bör kunna harmoniseras. Enhetliga
procedurer bör underlätta strävandena att bekämpa korruption.
Det är anmärkningsvärt att regeringen håller Sverige utanför en av de stora
handelsförenklingsmöjligheterna på europeisk nivå, den gemensamma
valutan, euron.
Tullar på icke-jordbruksprodukter
Sverige bör verka för att EU med kraft driver linjen att tullar på
industrivaror skall avskaffas. Inte minst mot bakgrund av att det inom
EU finns en relativt omfattande tekoindustri måste Sverige här kunna
spela en viktig roll när det gäller att förmå EU att driva en mera liberal
politik än som hittills varit fallet.
Handel och miljö
Handel och miljö är en delvis kontroversiell fråga inom WTO. Många u-
länder fruktar att i-länderna använder miljökrav som dold protektionism.
Ökad handel bör åtföljas av en effektiv miljöpolitik. Miljöfrågorna bör
integreras i rundan på ett sådant sätt att miljöargument inte används som
en ursäkt för vad som i realiteten är protektionism.
TRIPS
Handeln med immateriella rättigheter kommer att expandera under
kommande år. Det s.k. TRIPS-avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrättigheter inkorporerades med det multilaterala
handelspolitiska regelverket i samband med WTO:s tillkomst.
Implementering av avtalet pågår. Det är angeläget att vårt intresse av
successiva anpassningar av avtalet till den moderna utvecklingen bl.a. på
dataområdet sker.
Upphandling
I ett stort antal länder sker den offentliga upphandlingen endast i
begränsad omfattning i konkurrens. Med ett stort antal multinationella
företag skulle Sverige ha mycket att vinna på att upphandlingen i ökad
utsträckning skedde i konkurrens. Men detta är inte enbart ett
egenintresse för Sverige eller andra i-länder. Liberaliserades den
offentliga upphandlingen skulle medborgarna i de länder det gäller få ut
mycket mera av den offentliga verksamheten. Ökad frihandel skulle leda
till att båda parter skulle vinna.
Tekniska handelshinder
För att undvika att tekniska krav och specifikationer används som dolda
handelshinder bör en harmonisering ske på dessa områden.
Kommissionen anger bl.a behov av större samarbete när det gäller
standarder och föreskrifter, klargörande av definitioner och utarbetande
av multilaterala riktlinjer för märkning. Detta är rimliga utgångspunkter.
Handelspolitiska skyddinstrument
Sverige bör med kraft verka för att skärpa villkoren för användande av
anti-dumpingåtgärder. Tvistlösningssystemet inom WTO bör ses över. I
det s.k. banankriget mellan EU och USA hävdar båda parter att man
anpassat sig till WTO:s regler. Förutom det beklagliga att man från EU-
håll över huvud taget givit sig in på något som i praktiken liknar
protektionism visar detta fall att frågan om hur WTO:s regler skall
efterlevas behöver lösas.
Utvecklingsaspekterna
Det är mycket angeläget att den kommande rundan leder till ökad
integration av u-länderna i världsekonomin. Detta är till fördel också för
i-länderna.
Handel och arbetsvillkor
Internationell handel och arbetsvillkor är ett mycket kontroversiellt
område. Många u-länder fruktar med rätta att de krav på förbättrade
arbetsvillkor i u-länder som ställs av i-länder i själva verket är en form av
protektionism. Det är berättigat att ställa frågan varför inte u-länder skall
ha möjligheten att arbeta sig upp ur fattigdom på liknande sätt som de
nuvarande i-länderna, däribland Sverige, gjorde under sin
industrialiseringsprocess. Samtidigt har det visat sig att de krav som
konsumenterna i i-världen ställer på de produkter som bjuds ut kan vara
ett kraftfullt instrument för att via de multinationella företagen driva fram
bättre arbetsvillkor och utbildning i de u-länder där dessa företag är
verksamma.
Övriga frågor
Det avgörande är att man i Seattle verkligen kan komma fram till att en
förhandlingsrunda kommer igång och kan presentera resultat. Man får i
sammanhanget acceptera stegvisa framsteg, delresultat för olika
områden.
Den elektroniska handeln växer starkt. Det är oklart om viktiga
handelspolitiska aspekter av elektronisk handel täcks av nuvarande WTO-
regler. Det är angeläget att det finns ett fungerande regelverk som inte i
onödan hindrar denna handel.
Sammantaget är det oerhört viktigt att den kommande WTO-rundan kan
leda till fortsatta handelsliberaliseringar till nytta för människorna i både i-
och u-länder.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de allmänna principerna för förhandlingar om
liberaliseringar av handeln och  förbättringar av de handelspolitiska
spelreglerna som väntas starta inom WTO som en följd av
Seattlemötet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition på jordbruksområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller investe-
ringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller konkur-
rensfrågor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller förenkling
av handelsprocedurer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller tullar på
icke-jordbruksprodukter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller handel och
miljö,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller TRIPS,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller upphand-
lingsfrågor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller tekniska
handelshinder,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller handels-
politiska skyddsinstrument,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller utveck-
lingsaspekterna,1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller handel och
arbetsvillkor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s förhandlingsposition vad gäller övriga
frågor, däribland elektronisk handel.

Stockholm den 1 oktober 1999
Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
1 Yrkande 12 hänvisat till UU.