Få näringsområden har en sådan möjlighet att skapa nya sysselsättnings-
tillfällen som turismnäringen. Turism är idag en stor industri och bidrar i
Sverige till 30 miljarder kronor i exportintäkter och omsätter 120
miljarder kronor, motsvarande 3,3 procent i BNP. En fördubbling av
resandet från utlandet räknat i omsättning motsvarar cirka 25 000 nya
arbetstillfällen. En fördubbling av all turism i Sverige skulle motsvara
cirka 100 000 nya arbetstillfällen.
En utveckling av turismen i Sverige kräver samverkan och samordning
mellan offentliga och privata aktörer på lokal, regional och central nivå.
Turistdelegationens handlingsprogram innebär en utvecklingsprocess där alla
känner sig omfattade av och delaktiga i programmets strategier och förslag.
En sådan process kan på lång sikt skapa nya arbetstillfällen i en av världens
mest expansiva näringar.
Sverige har goda förutsättningar för en växande turistnäring. Vi har en
vacker natur, ren luft och rent vatten, en spännande historia och ett rikt
kulturutbud över hela landet.
Sverige är ett naturskönt land med stor variationsrikedom i landskapet.
De milsvida skogarna, sjöarna, älvarna och fjällen lockar människor från mer
tätbefolkade områden i landet och även från andra länder. Även det odlade
landskapet med hagarna och ängarna och den bygdespecifika kulturen är
attraktivt. De gamla bruksorterna med dess historia, småstad och storstad,
över allt finns sevärdheter och kulturmiljöer som lockar besökare. Svensk
mat, inredning och design och svenskt hantverkskunnande är mycket
uppskattat. Även vårt geografiska läge i norra Europa utgör i sig en lockelse
för både semesterturister och konferensturister. Vårt klimat, med en tydlig
sommar- och vintersäsong, ger förutsättningar för ett brett och intressant
utbud.
2 Sverige har potential
Efter andra världskriget har turismen utvecklats mycket snabbt i hela
världen. I mitten av 1990-talet konstaterades att mer än 200 miljoner
människor var sysselsatta i rese- och turistindustrin direkt eller indirekt.
Turistnäringen är den näring som sysselsätter flest människor i världen.
Rese- och turistindustrins globala intresseorganisation uppskattade 1996
att årsomsättningen var 2 600 miljarder dollar vilket motsvarade ungefär 10
procent av världens samlade bruttonationalprodukt samt att turismen var en
av de omsättningsmässigt tre största näringarna. Sveriges andel av världs-
turismen är 0,5 procent, vilket kan jämföras med att vi har 1,7 procent av
världshandeln.
Sverige är ännu litet som turistland i jämförelse med de flesta övriga
europeiska länder. Sverige kan dock antas ha en stor tillväxtpotential i form
av outnyttjad kapacitet och andra resurser.
Exempel på några av våra fördelar och våra kapaciteter är:
- Riklig mängd på råvaror, dvs natur, kultur, evenemang, aktiviteter m m
för den turistiska produktion som efterfrågas.
- Kapacitet för tillväxt i fysiska anläggningar - boende, restauranger,
handel m m,
- Infrastruktur som i flertalet avseenden tål en tillväxt utan att ens komma i
närheten av sådana trängseleffekter som förekommer på mer etablerade
turistställen i andra länder.
- Basen i svensk reseproduktion är idag småskalig och inriktad på hög
andel individuellt resande,
- Miljö, säkerhet, kvalitet och information är områden där svensk
reseproduktion har eller kan utveckla konkurrensfördelar.
- Hög kompetens inom strategiskt viktiga områden som språk, IT och drift
av boende.
- Goda förutsättningar för en kraftfull utveckling av konferensturismen.
3 Förenkling av regelverket
Många regler och bestämmelser kan vara välmotiverade, men det finns
alltför många exempel där systemet som är till för att skydda och hjälpa i
stället stjälper företagen. Det lilla företaget kan inte på samma sätt som
storföretagen hålla speciell kompetens för administrativa uppgifter. De
rigida bestämmelserna innebär höga tillsynskostnader för alla företagare
och då också turistföretagen. I en undersökning av SAF framkom att
avgifterna till stat och kommun utgör cirka 5 miljarder kronor. Av dessa
var 40 procent avgifter för att erhålla godkännanden eller tillstånd. 15%
avsåg registerhållning och 20 procent avsåg löpande kontroller.
Krångliga och till synes onödiga regler får inte stjälpa företagandet i
själva inkörsporten. Det finns ett antal regler som bör förbättras och
förenklas.
En stor del av lagstiftningen kring livsmedel och hälsoskydd utgår från
företag som är knutna till byggnader och fasta inventarier. De turistföretag
som är baserade på upplevelser i skog och mark stöter ofta på problem
eftersom fasta byggnader ofta saknas. Det lilla turistföretaget har inte de
resurser som reglerna är utformade för. Detta hämmar turistnäringens
fortsatta tillväxt. För att inte hindra det lilla turistföretaget att bedriva
sin
verksamhet krävs flexibla regler. Det är orimligt att samma lagstiftning gäller
för samtliga företag oavsett inriktning, lokalisering och storlek.
4 Myndighetskontroll
Idag måste oftast turistföretagen betala dubbla avgifter för myndighets-
kontroll. Vid kontroller av exempelvis kylanläggningar krävs att ett
auktoriserat företag utför besiktningen. Efter denna kontroll sker en
ytterligare kontroll av den ansvariga myndigheten. Turistföretagen
betalar båda kontrollerna. Ett system utformat på ett liknande sätt som
kontrollen inom bilbesiktningen skulle vara mycket smidigare för de små
företagen.
Vid nyetableringar är ofta många myndigheter inblandade vilket förhalar
företagsstarten. Lagstiftningen inom olika sektorer kommer också ibland i
konflikt med varandra vilket går ut över företagaren. Kristdemokraterna
menar att det krävs en bättre samordning mellan de olika myndigheterna.
Detta tas upp i vår näringslivsmotion, utgiftsområde 24, med anledning av
budgetpropositionen.
5 Förslag till minskad byråkrati
5.1Från krångel till service
Myndigheterna bör fokusera på syftet med en regel och skapa flexibla
lösningar. Ett tillsynsuppdrag bör inte inskränka sig bara till myndighets-
utövning utan också uppfylla en viktig servicefunktion.
5.2 Bort med dubbla avgifter
För anläggningskontroller krävs idag dels att ett auktoriserat företag
besiktigar, dels att ansvarig myndighet kontrollerar själva besiktningen,
med dubbla avgifter som följd. Ett system liknande det som gäller för
bilbesiktningen bör införas där myndigheten bara ackrediterar och
granskar besiktningsföretaget. Är kontrollen utförd av en certifierad
besiktningsman ska kvaliteten på besiktningen vara garanterad.
Myndigheten kontrollerar alltså endast reparationsfirman och inte
turistföretaget.
5.3 Samordnad tillsyn genom branschkunniga
företagshandläggare
Inför "företagshandläggare" som svarar för samordning av tillstånd för
en viss bransch, till exempel hotell och restaurang, småskalig och
naturnära turism, evenemang osv. Det borde vara möjligt med ett
interkommunalt samarbete så att flera kommuner kan nyttja den
specialkompetens inom en bransch som byggts upp i en kommun.
5.4 Snabbare myndighetsbesked
Myndigheterna bör åläggas att inom en viss tid meddela företagaren om
tillstånd ges eller inte. I de fall där olika myndigheter ställer motstridiga
krav ska detta hanteras mellan myndigheterna utan att dra in företagaren.
5.5 Mindre kontroll av problemfria anläggningar
Myndigheterna bör minimera kontrollen av anläggningar som fungerat
utan anmärkning under en längre tid och istället fokusera resurserna på
de anläggningar som har problem.
6 Turistnäringens nya växande områden
Turismen i Sverige går mot en allt större specialisering. Det handlar om
att lyfta fram det unika och erbjuda besökaren en alldeles speciell
upplevelse. Under de senaste åren har vi sett en snabbt ökad efterfrågan
på vildmarksäventyr som forsränning, kanoting, bergsklättring,
mountain-biking och överlevnadskurser. Dagens aktiva människor kräver
allt större och häftigare utmaningar för att tillfredsställa sitt behov av
omväxling och rekreation.
Stressade storstadsbor och utländska turister vill ut i naturen, ofta till
avlägsna mål med helikopters hjälp. I en rasande fart ska äventyret
konsumeras, och det mesta är på något sätt tillrättalagt av arrangören.
Arrangemangen upprepas också på samma plats, vilket innebär att slitaget
ökar. På många håll fungerar vildmarksturismen väl men ibland står den i
konflikt med naturskydd och allemansrätt.
6.1 Evenemangsturism
Evenemangssatsningarna har haft en kraftig tillväxt den senaste tioårs-
perioden och Sverige har idag en stor, attraktiv och bred
evenemangsstruktur som lockar till sig allt fler besökare. Inom kultur-
och nöjesområdet har också en kraftull expansion skett.
Utomhuskonserterna i Dalhalla är ett mycket fint exempel på hur en
spännande miljö kan kombineras med fina musikupplevelser. Städerna
lockar idag med expanderade och breddade nöjesområden, ofta i
kulturhistoriska miljöer, där uteserveringar, butiker, attraktioner med
mera är allt vanligare inslag.
6.2 Konferensturism
Konferensturismen är den del av turistnäringen som omsätter mest
pengar per besökare. Inkomsterna kommer från kost och logi,
transporter, kulturbesök och shopping. Sverige har idag i princip bara tre
orter som kan klara stora internationella evenemang av världsformat med
tiotusentals deltagare. Det är Stockholm, Göteborg och Västerås. De
stora konferensköparna är intresserade av vad Sverige har att ge, men fler
orter borde skaffa sig förutsättningar att kunna erbjuda stora
konferenspaket.
För att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen
om stora kongresser måste vissa förutsättningar finnas. Förutom en
harmoniserad skattenivå på turism gäller det bl a infrastruktur, hotell,
restauranger och konferenslokaler. Särskilt infrastrukturen är en statlig
angelägenhet. Det ska gå enkelt och snabbt att ta sig till konferensorten, och
det ska vara enkelt och bekvämt att ta sig från hotellet till konferensen.
Barcelona är ett bra exempel på hur internationell konferensturism kan få
regionen att blomstra och samtidigt bidra till landets inkomster. Så länge
Sverige har en avsevärt högre turistmoms kan vi inte konkurrera fullt ut.
Förutsättningarna för en skattesänkning bör därför utredas av Finansdeparte-
mentet.
6.3 Övrig turism
I en internationell jämförelse besitter Sverige stora möjligheter att
utveckla turistnäringen inom relativt nya områden samt att bredda sig
inom de traditionella turistområdena. Fjällturismen är sedan länge
etablerad. Fisketurism utgör ett relativt nytt turistområde där det finns
möjligheter till företagande. Våra rena vatten och vår rena fisk är
attraktiva och sportfisket kan utvecklas som turistgren. Sverige kan bli ett
ledande sportfiskeland. Kristdemokraterna kommer under hösten att ta
fram ett fiskepolitiskt handlingsprogram där vi utvecklar tankegångarna
ytterligare. En annan populär turistattraktion är våra kanaler, exempelvis
har staten bidragit till upprustning och underhåll av Göta kanal. Med rätt
marknadsföring och samordning kan många turistområden utvecklas och
få en större internationell genomslagskraft.
7 Småskalig landsbygdsturism
Turismen är en av de viktigaste framtida näringarna för landsbygden. Det
är nödvändigt att medverka till att utveckla de befintliga basinvesteringar
som redan idag utgör en viss grund för människor att bo och verka i
glesbygden. Turistnäringen kan vara en möjlighet för många att bo kvar
och verka på sin hemort.
7.1 Regionalpolitiskt stöd
Det regionalpolitiska stödet har haft och har en stor betydelse för
turistnäringen i många områden, inte minst när det gäller uppförande och
drift av turistanläggningar i olika fjällområden. Den småskaliga
landsbygdsturismen har dock inte dragit någon större nytta av dessa stöd.
För att landsbygdsturismen skall utvecklas på ett positivt sätt krävs en
målmedveten samordning mellan de olika intressenterna.
En förebild kan vara det samarbete som etablerats genom IEF, Inlands-
kommunernas Ekonomiska Förening, där ett 20-tal kommuner från Halmstad
i söder till Gällivare i norr aktivt samarbetar med Inlandsbanan och Inlands-
vägen som de sammanhållande banden.
Den småskaliga landsbygdsturismen bygger på ett lokalt engagemang
som innebär att de som äger, driver och är sysselsatta inom näringen är
bosatta och/eller har anknytning till orten.
Naturen, kulturen och människorna är de främsta resurserna för att denna
näring skall kunna utvecklas. I strävan att utveckla turism på landsbygden
skall målsättningen vara att skapa förutsättningar för en ekologiskt uthållig
näring.
7.2 Infrastrukturens betydelse
En väl fungerande infrastruktur är en av grundpelarna för turismen på
landsbygden. Exempelvis spelar priser på flyg och andra
persontransporter en avgörande roll om perifiera resmål skall få underlag
för en på sikt lönsam turistnäring. För att turismen på landsbygden skall
kunna utvecklas är fungerande transporter helt avgörande. Vägarnas
standard betyder mycket. De små turistanläggningarna ligger ofta på
sidan av de stora vägarna och tjälskador kan ställa till stora problem för
dem som skall färdas längs vägen. Minskade anslag till vägunderhåll
leder till sämre framkomlighet, och låsta vägbommar kan bli vanligare
längs de enskilda vägarna. Anslagen till de enskilda vägarna måste
värnas.
Järnvägstransporter är det klart miljövänligaste alternativet och bör
nyttjas i högre grad. Det finns mycket som talar för att järnvägskapaciteten
måste anpassas till variationerna i säsongerna. Kombinationer med utökade
godstransporter på järnväg skapar ibland bättre möjligheter även för person-
och turisttrafiken. Samverkan kring förmånliga resepaket där tåg eller flyg
och hyrbil ingår till rimligt pris skulle underlätta för turistnäringen i
glesbygd.
Resan i sig kan ibland utgöra en lika viktig upplevelse som själva
resmålet. Tågresa på Inlandsbanan är ett sådant exempel. Ekonomiskt stöd
till en kraftfull internationell marknadsföring skulle innebära mycket för dem
som lever på turism längs banan.
7.3 Samverkan
Alla berörda instanser från lokal till regional nivå skall ha den
gemensamma uppfattningen att de genom samverkan kan bidra till att
skapa bästa service och förutsättningar för att också utveckla en lönsam
turistnäring på landsbygden.
Ett sektorsövergripande synsätt och samverkan för utvecklingen av en
bygd är absolut nödvändigt. Kompetensutveckling och kunskapsspridning är
också effektiva verktyg för utvecklingen av småskalig turism på lands-
bygden. Den småskaliga landsbygdsturismen kan bli en positiv syssel-
sättningsfaktor i framtiden om alla goda krafter blir medvetna om sin egen
roll i utvecklingen av landsbygden.
8 Regionala tillväxtavtal
Syftet med det arbete som nu pågår med regionala tillväxtavtal är att
lokalt och regionalt finna områden som kan aktiveras, stimuleras och
utvecklas för att skapa lokal och regional tillväxt. Turismen kan här få en
viktig roll, inte enbart den storskaliga utan framför allt den småskaliga
verksamheten byggd på unika lokala förutsättningar.
9 Internationell anpassning
I samarbetet i EU bör Sverige hävda behovet av minskad byråkrati.
Anpassningen av våra svenska regler till EU-regler måste också ske i
samma takt som i konkurrentländerna, där nationella särförhållanden inte
motiverar annat.
Även om det på vissa områden behövs genomgripande förändringar av
regelverket handlar det till stor del om attityder och värderingar när det
existerande regelverket tillämpas. Det är viktigt att tillämpningen inte
hämmar verksamheten i turistföretag och andra småföretag.
10 Utveckling av svensk turism
Sverige skall ha en långsiktigt konkurrenskraftig och lönsam rese- och
turistindustri. Turistnäringen och regeringen bör träffa en
överenskommelse om övergripande, mätbara mål och delmål för
utveckling och sysselsättning inom svensk industri.
10.1 Långsiktigt hållbar utveckling
En god miljö är själva grundförutsättningen för turism. Den turistiska
utvecklingen måste därför vara långsiktigt hållbar. Detta gäller i såväl
natur- och kulturmiljö som social miljö.
Kristdemokraterna värnar allemansrätten och äganderätten. Kommersiell
verksamhet på annans mark är inte en del av allemansrätten och får inte ske
utan ägarens samtycke.
10.2 Allemansrätten
Den svenska allemansrätten ger oss tillgång till naturen, oavsett vem som
äger marken. Allemansrätten ger den enskilde rätt att vistas i skog och
mark, en frihet under ansvar, en frihet att nyttja naturen men inte att
utnyttja den. Denna sedvanerätt är unik för Sverige och måste värnas.
Allemansrätten kan dock missbrukas. Skador och olägenheter kan uppstå
som följd av allmänhetens vistelse i naturen. Konsekvenserna för markägare
och andra brukare har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren.
Ridning och motorfordonstrafik i naturen är exempel på aktiviteter som kan
medföra skador och olägenheter för jord- och skogsägare. Ett intensivt
nyttjande av vissa fjällområden har gett allvarliga skador i naturen.
Kommersiell verksamhet på annans mark får inte ske utan ägarens
samtycke och skrivna avtal med markägaren. Allemansrätten får inte
kommersialiseras. Detta måste klarläggas i lag.
10.3 Stabila och konkurrenskraftiga villkor
Företagens utveckling förutsätter stabila spelregler, något som vi krist-
demokrater särskilt har betonat. Möjlighet till ökad lönsamhet för rese-
och turistindustrin förutsätter med omvärlden likvärdiga villkor vad
gäller skatter, avgifter, finansiering och marknadsföring.
10.4 Konkurrens på lika villkor
Det kommunala engagemanget på turismens område medför svårigheter
såväl för redan etablerade företag som för företag som vill komma in på
marknaden. Det är fel om den kommunala turistverksamhetens
uppbyggnad finansieras med skattemedel och den fortsatta driften sker
med kommunala driftbidrag. Detta ger en annan kostnadsbild än för de
privata konkurrenterna.
När en kommun ger bidrag eller fördelaktiga lån till en av företagarna på
orten eller ett kommunägt bolag förfogar över strategiskt viktiga resurser
som man inte låter konkurrerande aktörer utnyttja på samma villkor uppstår
en snedvriden konkurrens. Ett närliggande problem är att det kan vara svårt
för företagaren att hävda sig mot kommunen i de fall tvister uppstår.
En kommun ska inte engagera sig i sådana aktiviteter som privata företag
kan sköta lika bra. Neutrala marknadsekonomiska villkor skall gälla även
inom turistnäringen. Det är till exempel inte ovanligt att kommunerna satsar
på guideverksamhet under sommarhalvåret, driver sommarcaféer eller hyr ut
kanoter. Inga sysselsättningsaspekter får motverka att sådan konkurrenssned-
vridande kommunal näringsverksamhet bedrivs.
10.5 Rese- och turistindustrin, en samlad näring
Rese- och turistindustrin är en näring bland andra och skall behandlas
som en sådan. Företag och organisationer inom näringen måste uppträda
samlat och agera gemensamt i övergripande frågor. De villkor som gäller
för annat företagande gäller också turistnäringen. Näringens möjligheter
måste bli tydliga och dess potential bli uppmärksammad även av externa
finansiärer. Den allmänna attityden till småföretagens
utvecklingsmöjligheter är särskilt viktigt för rese- och turistindustrin.
10.6 Likvärdiga villkor
Rese- och turistindustrin är beroende av att regler som bestäms i politisk
ordning är långsiktigt stabila och likvärdiga med dem i andra länder och i
andra näringar. De gäller skatteregler, förutsättningar för finansiering och
insatser för marknadsföring.
Allmänna insatser för företagsutveckling skall också omfatta
turistnäringen. Detta innebär en uppfordran till myndigheter och dem som
arbetar med riskkapitalverksamhet att innefatta turismen i sin verksamhet.
Fungerande och anpassade finansieringslösningar är särskilt viktiga för nya
entreprenörer och utvecklingsföretag.
10.7 Flexibel arbetsrätt
De arbetsrättsliga reglerna måste anpassas till de särskilda krav som finns
i turistnäringen. En god turistservice kräver bemanning i princip dygnet
runt. Turistnäringen är också i hög grad säsongsbetonad, varför särskilda
anställningsregler kan krävas. Flexiblare arbetstider ger ökade
möjligheter till varaktiga anställningar och ökad produktivitet.
10.8 Samverkan mellan offentliga och privata aktörer
Den svenska turistprodukten formas och utvecklas i samverkan och
samarbete mellan enskilt företagande, turistorganisationer, kommuner
och statliga myndigheter och ideella organisationer. Svensk turism skall
utveckla produkter som bjuder kunden en helhetsupplevelse kring ett
resmål eller ett tema. För detta krävs nära samverkan mellan företag,
organisationer och myndigheter.
De offentligt finansierade turistiska organisationerna skall komplettera
men kan inte ersätta enskilt företagande. Såväl de lokala som regionala
turistorganisationerna har en central roll när det gäller att stärka det lokala
nätverket av företag, offentliga och ideella organisationer, och för att
initiera
och stimulera tillkomsten av huvudentreprenörer där förutsättningar för detta
finns. Dessa organisationer har också en central roll när det gäller att
utveckla regionens turistiska profil.
10.9 TurKom-projektet
Även turistnäringen måste anpassa sin verksamhet i takt med den
moderna teknikens utveckling och finna nya marknadsföringsvägar. Ett
bra exempel är TurKom-projektet. TurKom är ett
kommunikationsprojekt för den svenska turistnäringen, en satsning för
att ge svensk turism maximalt utbyte av IT och Internet. Projektet
genomförs i samarbete mellan Sveriges Rese- och Turistråd,
Turistdelegationen och Svenska Rese- och Turistindustrins
samarbetsorganisation (RTS).
Målet är att skapa en gemensam IT-infrastruktur för aktiviteter som
direkt och indirekt utvecklar turismen inom områden som marknadsföring,
försäljning, produkter och kompetens. IT-infrastrukturen ska förbättra
tillgången till information och underlätta kommunikationen och nätverks-
byggandet i turistnäringen. Det blir lättare för den enskilde aktörer att hitta
affärspartners, säljkanaler och marknader. Därmed förbättras också
lönsamheten i näringen i ett längre perspektiv.
Den gemensamma IT-infrastrukturen ska underlätta framväxten av
konkurrenskraftiga och blomstrande företag och ett Sverige som attraherar
både svenska och utländska besökare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillväxtpotentialen inom evenemangsturismen
och konferensturismen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den småskaliga landsbygdsturismens betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av minskad byråkrati, myndighets-
kontroll och regelförenklingar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skadlig kommunal konkurrensverksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkor för turismen, avseende skatter, avgifter,
finansiering och marknadsföringsinsatser likvärdiga med dem som
finns i andra länder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turismnäringens behov av tillgång till riskkapital,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att allemansrätten i lag skyddas mot
kommersialisering.1