I Sverige är en stor del av skogsarealen ägd av stat och kommuner.
Statens ägande finns i Assi Domän och Svea skog. De skogsarealer som
eventuellt skall ägas av staten bör vara marker som bör skyddas av olika
miljö- och bevarandeskäl. Det kan t.ex. vara fjällnära skog, speciella
nyckelbiotoper, områden med unik artrikedom. Övrig mark bör ägas
privat.
I dag äger staten områden som helt och hållet kan säljas ut på den privata
marknaden. De intäkter som kommer av detta bör användas till att ge full
ersättning till de markägare som har områden som är speciellt skyddsvärda.
Skog och mark sköts bäst om den ägs privat. "Det man äger vårdar man."
Äganderätten och de positiva effekter privat ägande ger är grunden för den
landsbygd och det kulturlandskap vi har i dag. Därför bör den offentligt ägda
skogen säljas i mindre enheter som mer lämpar sig för "familjeskogsbruk".
Det kan vara ett par hundra hektar, ibland mindre när befintliga fastigheter
behöver kompletteras för att bli bärkraftiga. Detta ger möjligheter för fler
medborgare att äga skog. Får vi fler enskilda som kan driva skogsbruk på
landsbygden gör det att fler kan bo och leva över hela landet och på så sätt
generera ökade skatteintäkter i dessa kommuner.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sälja statligt ägd skog i mindre enheter.