Skärgårdsområdena har traditionellt behandlats som en del av respektive kommun. Sedan 1996 behandlas skärgården i Sverige för första gången som ett samlat utvecklingsområde. Detta sker genom EU:s programområde mål 5 b - skärgård. Detta samlade grepp har upplevts mycket positivt och utvecklande för skärgården och de öar som finns utan landfast förbindelse från Strömstad till Haparanda. Det är viktigt att det finns acceptans för att den svenska skärgården är unik och därmed har speciella och unika problem.
För flera tusen människor är skärgården en hembygd, där man bor och arbetar och där man vill fortsätta att leva sina liv. Skärgården är också ett intresseområde för väldigt många fler människor - för de deltids-/fritids- boende, för turisterna och för alla de övriga som i skärgården ser en självklar del i upplevelsen av svensk natur och kultur, särskilt sommartid. Gemensamt för alla finns en önskan om en levande och fungerande skärgård. För att skärgården skall leva och fungera med bland annat service sommartid samt behålla sin karaktär och kultur måste skärgården även leva under vinterperioden.
För att människor skall kunna leva bra liv i skärgården året runt fordras att de har arbete och att vardagen fungerar. För att skärgården skall sägas leva måste där finnas helårsboende befolkning och för att människor skall kunna bo behövs arbetsmöjligheter, service och pendlingsmöjligheter.
Det övergripande målet är därför att skapa förutsättningar för att nya och varaktiga arbetstillfällen kan utvecklas. För att nå dit krävs en övergripande syn och inriktning för skärgården och skärgårdspolitiken. Ett redskap för att utveckla och stärka skärgården och ta tillvara skärgårdsbornas egna idéer och tankar är EU:s strukturprogram. Den innevarande programperioden som avslutas i och med utgången av 1999 har varit mycket utvecklande och positiv för skärgården. Det har getts bra möjligheter att lyfta upp det unika med den svenska skärgården och lokala partnerskap har fått ett redskap för att finna unika lösningar på sina idéer och utvecklingsprogram.
Vissa centrala frågor är då viktiga att ta lärdom av inför den nya programperioden.
Skärgården skall även fortsättningsvis behandlas som ett sammanhållet programområde. Att se skärgården som ett sammanhållet område är kanske den mest angelägna frågan i arbetet med att åstadkomma en långsiktig och hållbar utveckling mot en levande skärgård året runt. De olika skärgårds- områdena har liknande problem och möjligheter, även om det skiljer i enskildheter, och tyngden och bredden i frågorna blir tydlig först när man ser på området samlat. Det är därför angeläget att man på nationell nivå hävdar synsättet om en sammanhållen skärgård. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidgat skärgårdsbegrepp. Inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är definitionen av skärgård "öar utan fast landförbindelse". I den nationella regionalpolitiska planeringen har skärgården definierats som inte bara öar utan fast landförbindelse, utan också innefattat delar av det kustnära fastlandet och "stödjepunkter" utmed kusten t.ex. mindre samhällen. Detta synsätt bygger på att de olika delarna i skärgården inte enbart har naturmiljön gemensamt utan också de näringsgeografiska, kulturgeografiska och traditionella förhållandena. Det är angeläget att fortsättningsvis i nationella och europeiska skärgårdsarbetet förespråka detta vidgade skärgårdsbegrepp. Och att det kommande skärgårdsprogrammet inkluderar detta vidgade begrepp. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Men hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållen skärgård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgat skärgårdsbegrepp.
Stockholm den 27 september 1999
Åsa Torstensson (c)