Intresset för den kooperativa idén är stort i Sverige och
Europa. Denna tredje vägens möjlighet har vuxit sig stark i
en tid då den offentliga sektorn har ekonomiska svårigheter
och då antalet arbetstillfällen inom det privata näringslivet är
i sjunkande. Människor som vill bo kvar och utveckla sin
bygd ser den kooperativa företagsformen, med
demokratitanken, en medlem en röst, som en form som hör
framtiden till.
Dalarnas län är av historia och tradition ett kooperativt län. Detta beror på
länets starka folkrörelsetradition. Här har samverkan och samarbete alltid
varit hedersord. Begrepp som byalag, fäbodlag, såglag, gruvlag, hyttlag,
bergslag, kyrkbåtslag och andelsmejerier minner om detta. I länet har med
stöd av Kooperativ Utveckling Dalarna under den senaste tioårsperioden
många nya kooperativa företag startats. I Dalarna finns goda förutsättningar
för att skapa nya arbetstillfällen via den tredje vägens möjligheter.
Kooperativt företagande har en potential och en viktig funktion. Det koope-
rativa företagandet bör, enligt min mening, ges bättre förutsättningar att
utvecklas.
Problem med a-
kasseersättning
Den 28 maj 1998 beslöt riksdagen anta regeringens
proposition 1996/97:107 om en allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring. Inom den nykooperativa sektorn
innebar den nya lagstiftningen att medlemmar i små arbets-
eller personalkooperativ borde fått större möjligheter att få
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. (I ett arbets- eller
personalkooperativ är medlemmen både delägare och
arbetstagare.) I praktiken tolkar dock fortfarande a-kassorna
att medlemmar som sitter i arbets- eller persona-
lkooperativets styrelse eller tecknar föreningens firma är
företagare och därmed avstängda från a-kassan. Detta är
naturligtvis ett stort hinder för arbetslösa att starta kooperativ
och därmed skapa nya arbetstillfällen.
Detta bör ges regeringen till känna.
Riskkapital
Människor i glesbygd ser ofta samarbetstanken som en
möjlighet att ordna sysselsättning och social service.
Kooperativa lösningar har nått en stor framgång i Dalarna
både avseende social service och nya arbetstillfällen. Dessa
kooperativa företag är ofta små (3-5 personer) och finns
inom en lokal eller regional marknad. För att starta dessa
kooperativa företag behövs riskkapital. Ofta rör det sig om
mindre summor. Möjligheterna för små ekonomiska
föreningar är tyvärr begränsade. Därför bör ökade
möjligheter till ett lokalt/regionalt riskkapital för kooperativa
företag prövas. Ett riskkapitalbolag håller på att bildas i
Dalarnas län. Detta bör ges regeringen till känna.
Dalarna försökslän för
skattelindringar för
nystartade kooperativ
I Europa, bl.a. i Italien och Spanien, finns flera exempel på
skattelindringar för att stimulera tillskapandet av kooperativa
företag och därmed nya arbetstillfällen på en lokal/regional
marknad. För att stimulera nyskapandet av nya kooperativa
företag föreslår jag att Dalarna får bli ett försökslän för att ge
skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade kooperativ i
länet.
En utvärdering görs därefter. Det bör kunna inrymmas som en del i de
regionala tillväxt/utvecklingsavtalen. Detta bör ges regeringen till känna.
Entreprenörskap
I skolan ägnas mycket tid åt det privata och offentliga
samhället. Samhällets struktur under 60-, 70- och 80-talen
byggde ofta på dessa två pelare. Den tredje vägens
möjlighet, den ekonomiska föreningen, berörs ofta med
några ord. Ändå pekar alltfler på denna juridiska forms
framtida stora möjlighet.
I t.ex. Kanada får barn och ungdomar redan i motsvarigheten till vår
grundskola studera den kooperativa formen. Denna möjlighet att utveckla
samarbete och samverkan borde även få prövas i den svenska skolan. Unga
människor skulle få kunskap om framtidens möjligheter. Kooperativ skulle
kunna startas både i grund- och gymnasieskola.
För att ytterligare utveckla den tredje vägens möjlighet borde även hög-
skolekurser i entreprenörskap kunna startas. Detta skulle kunna vara en god
utvecklingspotential för glesbygdslän. En kooperativ "fakultet" på t.ex.
högskolan Dalarna skulle kunna bilda modell. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om a-kasseersättning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riskkapital,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattelättnader för nystartade kooperativ,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om entreprenörskap.3
Stockholm den 28 september 1999
Kenneth Johansson (c)
1 Yrkande 1 hänvisat till AU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SkU.