Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. I samband med
medlemskapet involverades Sverige i ett antal olika
strukturfonder, gemenskapsinitiativ o s v med
medfinansiering från EU. Alla geografiskt avgränsade
målområden eller horisontella program har ett genomarbetat
handlingsprogram, SPD, som godkänts av EU.
Idag förs ett resonemang från EU om Sveriges engagemang i dessa
målområden, eftersom det finns en stor tröghet i utbetalandet av EU-medlen.
Det är naturligtvis anmärkningsvärt att projektmedel inte betalas ut i det
omfång som beviljats. Det finns dock förklaringar till dessa motsatsför-
hållanden. Sverige har självt byggt in denna problematik i det svenska
utbetalnings-/rekvireringssystemet.
SPD/OP bygger på initiativ underifrån, såsom exempelvis nätverkssam-
verkan, ideella föreningar, byalag, småföretagarsamverkan o s v. Ofta är det
projektägare som inte har egna resurser eller ens har möjlighet att erhålla
banklån. För övrigt så är inte räntekostnader för EU-projekt bidrags-
berättigade. Med det svenska systemet måste varje projektansvarig redovisa
kostnader innan EU-medel kan erhållas. Frågan är hur en projektgrupp,
exempelvis ett nätverksprojekt för kvinnliga företagare, vars organisation är
uppbyggd på en ideell förening, skall kunna ha tillräckligt med kapital för att
ligga ute med projektpengar? Det som skett är att beviljade projekt har lagts
ned eller förhalats i tid i väntan på att andra offentliga myndigheter kunnat
träda in och låna ut pengar. Många projektägare har gett upp eller avstår från
EU-medlen. Framför allt så får dock detta en sådan effekt att underifrån-
perspektivet håller på att gå förlorat och ger enbart offentliga myndigheter
möjlighet att vara projektägare. Därför måste Sverige ändra sitt utbetalnings-
system så att till beviljade projekt ges 50 % av de beviljade EU-medlen i
samband med projektstart.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalningssystem för EU-projekt.