En folkomröstning om den svenska kärnkraftens framtida
roll på energiförsörjningens område ägde rum i mars 1980.
De röstande erbjöds tre alternativ - två i form av JA och ett i form av Nej.
Den ena JA-sedeln innehöll ett antal reservationer och krav. Uppläggningen
ledde till att det svenska folket inte gavs möjlighet att helt klart ta
ställning
till ett klart JA eller NEJ.
Nu har i det närmaste 20 år gått. Nya generationer av röstberättigade har
kommit till, vars inställning till kärnkraften inte kunnat komma till sin rätt.
Opinionsmätningar under senare år ger dock vid handen att inställningen till
kärnkraft skiftat.
Det går inte längre att åberopa en 20 år gammal folkomröstning vid
utformningen av dagens och framtidens energipolitik. Kärnkraftstekniken har
undergått en snabb utveckling - inte minst på säkerhetsområdet. Konse-
kvenserna av utsläppen från förbränning av olja, kol och gas är idag
kartlagda på ett sätt som de inte var i slutet av 70-talet.
Sverige måste ges en långsiktig energipolitik befriad från utspel om
kärnkraften och kvalfulla förhandlingar om avveckling av enskilda reaktorer,
som belastar skattebetalarna i form av ökade skatter och onödigt höga
energiskatter.
En ny folkomröstning om kärnkraften bör genomföras, som mera rättvist
avspeglar det svenska folkets uppfattning och som bidrar till att förlegade
politiska låsningar löses upp.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny svensk kärnkraftsomröstning.