Aktiv företagspolitik för att rädda glesbygdslänen
Dalarnas län blöder, befolkningsmässigt. Vid varje
befolkningsräkning de senaste åren har tyvärr Dalarnas län,
mitt hemlän, funnits med på "medaljplats".
Näringsminister Björn Rosengren besökte för något halvår sedan Dalarna.
Han åkte därifrån och kommenterade det hela med att vi tydligen var någon
sorts "dysterkvistar".
Vad har då staten/regeringen gjort för att hjälpa till att utveckla Dalarna?
Vad har regeringen gjort för att tillföra arbetstillfällen på den statliga
sidan?
Man skulle kunna påstå, utan att ta i, att Socialdemokraterna och stöd-
partierna fört en mycket andefattig företagspolitik, en politik som förorsakat
de befolkningsminskningar som noterats.
Statliga jobb, som en gång kommit till för att hjälpa länet, har nu dragits
bort. Ett exempel är att då regeringen, med stöd av andra partier, lade ner
flygflottiljen i Söderhamn (F 15) så skulle åtgärder till - för att rädda
Söderhamn. Bland annat togs då Skogsvårdsstyrelsens kontor från Falun.
Omflyttning av jobb ger inga nya arbeten!
Vägverkets produktion har flyttat till Östersund, andra delar av Vägverket
har flyttat till Härnösand. Televerket och Postverket har valt Karlstad för sina
satsningar. Kronofogdemyndigheten har flyttat till Gävle liksom ledningen
för Skatteförvaltningen. Samhalls ledning har också flyttat till Gävle och
Invandrarverket till Sundsvall medan den medicinska delen av Social-
styrelsen valt Örebro som ort. Kriminalvårdsregionen har flyttat sitt huvud-
kontor till Örebro och regionåklagaren har sitt säte i Västerås. Tullverket
lämnade länet för Sundsvall.
Ta detta som exempel som självklart spelar in på hur utvecklingen av vårt
län blivit. Vi skall också minnas att Domänverket en dag flyttades från
Bergshamra i Stockholm till centrala Falun. Av den lokaliseringen återstår
inte mycket.
Under den här mandatperioden, liksom under förra perioden, gjordes flera
påpekanden att Dalarnas län drabbats hårt av statliga omflyttningar. Då det
var aktuellt att flytta ut statliga verk, från Stockholm, fick Dalarnas län
inget.
"Regeringen har bollen" hette en ledare för en tid sedan. Jag citerar vad
som bl.a. stod där, ord som jag helhjärtat instämmer i:
Nu när det går bra för Sverige måste vi genomföra de förbättringar som
måste göras. Det måste bli mera pengar kvar i företagen, till utveckling och
investeringar. Det måste gå att leva på sitt företagande och inte bli miss-
tänkliggjord och diskriminerad som småföretagare. Ta t ex fåmansbolagsreg-
lerna. De här förändringarna är de som måste göras nu med detsamma. Gör
något nu. Gå från ord till handling.
Orden kommer - självklart - från företagarna. De vet. Ta
orden på allvar. Då näringsministern talar om "dysterkvistar"
i Dalarna vet han inte vad han talar om. Det är ett län som
har en mängd ivriga, entusiastiska, kloka och
framåtsträvande människor som vill utveckla sina företag.
Det är dags att lyssna på företagarna. De har tre viktiga punkter som
behöver åtgärdas för att det skall bli tillväxt:
- Sänk skattetrycket.
- Gör arbetsmarknaden mer flexibel.
- Förenkla regelverket.
Åter till Dalarnas befolkningssiffror. Under årets tredje
kvartal minskade länet med 900 personer. Värsta
utflyttningarna drabbade Avesta, Ludvika, Hedemora och
Mora.
Som synes är det en dyster läsning. Minskat antal människor
i länet betyder också lägre skatteintäkter och ökade problem
för kommunerna. Vikande befolkningsunderlag drar undan
grunderna för en rad olika servicefunktioner. Detta kan jag
själv se eftersom jag bor i den s.k. glesbygden.
Det finns mycket som behöver göras. Då det gäller infrastrukturen så finns
alltså problem med bl.a. ett eftersatt vägunderhåll, som i sin tur bidrager till
höga transportkostnader och lägre leveranssäkerhet för näringslivet. Det kan
påpekas att i flera avseenden är bristerna i transportnätet påtagligt större än
i
andra, mer tättfolkade delar av landet.
IT-tillgången i Dalarnas län är inte heller helt tillfredsställande. Infra-
strukturen för IT är inte alls i samma omfattning som i de mer tättbefolkade
delarna av landet. Kostnaden för att utnyttja den befintliga infrastrukturen är
också väsentligen högre i Dalarnas län jämfört med andra.
Företagarna i Dalarnas län har nyligen presenterat en utredning om infra-
strukturen. Det heter så här:
När det gäller måttet på infrastruktur i länet, har undersökningen i
"Rättssäkerhet och tillväxt" utgått från andelen kilometer motorväg och
motortrafikled i förhållande till den totala sträckningen av statligt ägda
vägar.
Detta placerar Dalarnas län som nummer 5 från botten (0,3 mot riks-
genomsnittet 1,7) vilket ser ut att stämma väl med de andra infrastruk-
turförutsättningarna.
Det gäller nu att skapa det underlag som gynnar företagandet
och därmed nya jobb. Det skall vara underlag och
förutsättningar som ger länets företagare en ökad optimism,
för att stanna kvar och för att utveckla verksamheterna.
Det gäller att få till en syn som talar om möjligheter att utveckla också län
som inte tillhör de växande storstadsregionerna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en aktivare företagspolitik.