Turismen är en bransch med stora framtidsmöjligheter! Här
kan nya jobb skapas. Men det behövs åtgärder av olika slag
för att branschen skall kunna växa.
Sverige har en mycket stor potential:
- Här finns natur och kultur med rikliga möjligheter till upplevelser.
- Det finns outnyttjad kapacitet i våra anläggningar.
- Det finns gott om ledig arbetskraft.
- Det finns utmärkta kongress- och konferensanläggningar.
- Infrastrukturen tål ytterligare tillväxt utan att det blir trängsel eller
köer.
Kort och gott: Sverige har möjligheterna! Vi har t.o.m. unika
konkurrensfördelar i vårt vackra land. Vissa landskap har
kanske bättre förutsättningar än andra. Dalarnas län tillhör
den kategorin.
Det finns mycket som kan noteras om turistbranschen:
- Turistbranschen är en mycket arbetskraftsintensiv bransch. I en av de stora
turistanläggningar jag kontaktade var lönekostnaden 32 procent av total-
omsättningen, exklusive moms. Höga arbetsgivarkostnader och sociala
kostnader drabbar därför turismens sektor hårt. Man kan jämföra med
skogsindustrin med tio procent i arbetskraftskostnader.
- Fastighetsskatten, för fastigheter inom branschen, borde klassas som
produktionsfaktorer, liksom andra investeringar som genererar arbetstill-
fällen och andra skattekällor för stat och kommun. Branschen konstaterar
kallt att fastighetsskatten är en "Rövarskatt".
- Branschens företrädare tycker att investeringsbidragen och sysselsättnings-
stöden skall ersättas av en sänkning av arbetsgivaravgiften. I dag uppstår
snedvridningar i konkurrensförhållanden på området.
- Mervärdesskatten måste förändras. Reducerad moms på restaurangtjänster
borde i vart fall vara ett första steg. Då det gäller moms på persontran-
sporter (liftarna) har exempelvis Norge - en stark konkurrent till exempel-
vis dalafjällen - ingen moms på nämnda tjänster.
- Branschen har hård konkurrens från en "svart del". Både arbetsgivar-
liksom arbetstagarorganisationen jobbar hårt med problemet, men bör få
hjälp att komma till rätta med det.
- Kommunerna, där anställningen sker, borde få skatteintäkterna. Ta bara
Malungs och Älvdalens kommuner som exempel.
- Elskatten? Branschen efterlyser samma villkor som industrin. I dag finns
skattefrihet på snötillverkning.
- Generellt kan sägas att vinstnivån måste upp inom turistbranschen.
Man skulle kunna påstå och gissa att investeringarna
kommer att öka om skatter och avgifter blir lägre. Det här är
också en glesbygdsfråga. Tyvärr tänker de styrande oftast i
storstadstermer.
Just turistbranschen anställer förhållandevis många ungdomar som här ges
möjlighet att via turistnäringen komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig
en första erfarenhet av arbetslivet. Möjligheten till resebidrag för ungdomar
under 25 år, för att ge anställningsintervjuer, har dessvärre tagits bort. Detta
ses, av branschen, som hämmande för att anställa ungdomar.
Då det gäller arbetsgivaravgifterna kan konstateras att Norrlandslänen, där
delar av Dalarna ingår, tidigare haft en nedsättning av arbetsgivaravgiften på
tio procent som nu sänkts till åtta procent. Ett av de företag jag varit i
kontakt
med uppger att den förändringen i sin tur omöjliggör investeringar - detta
genom minskad lönsamhet. Just investeringarna måste ses som en viktig del
inför framtiden - bl.a. i den hårda konkurrens som finns med Norge, där
stora investeringar görs.
Just arbetsgivaravgiftens storlek kan för många turistanläggningar i mitt
län vara skillnaden mellan röda och svarta siffror i bokslutet.
Nuvarande beslut om nedsättning av arbetsgivaravgiften bygger på att
nedsättningen försvinner efter år 2000. Detta ses som synnerligen allvarligt
för de flesta av fjällanläggningarna. Det kan t.o.m. ses som en "vinst", för
glesbygdsområdena, om nuvarande nedsättning av arbetsgivaravgiften
kvarstår.
Det bör också, som tidigare nämnts, uppmärksammas att i exempelvis
Sälen är cirka 75 procent av de anställda under vintersäsongen s.k. gäst-
arbetare. Vad är då anledningen till att skattepengarna inte skall styras till
den kommun där man arbetar? För en så relativt liten kommun som Malungs
kommun innebär detta en tung belastning genom att kommunen behöver och
tvingas investera i samhällsservice. Elaka tungor säger och påpekar att "de
bofasta får subventionera gästarbetarna."
Totalt köps det varje år i Sverige hotell- och restaurangtjänster för över 40
miljarder kronor. Av restaurangkunderna är 2/3 privatgäster. På hotellen är
2/3 affärs- och konferensgäster. Ungefär 20 procent av hotellgästerna
kommer från utlandet. Fyra tyskar som vistas en vecka i Sverige tar in lika
mycket som exporten av en Volvobil.
Det finns över 10 000 hotell- och restaurangföretag i Sverige. Ett fåtal av
dem är miljardföretag. Det är helt enkelt en typisk småföretagarbransch.
Antalet årsanställda är cirka 70 000 varav majoriteten är kvinnor.
På restaurangen är momsen högsta tänkbara, 25 procent. Om man går till
livsmedelsaffären och handlar färdigmat är momsen endast 12 procent.
Mitt hemlän, Dalarnas län, är ett län med en stark turistindustri. Här finns
ett stort antal småföretagare som bara väntar på att regeringen skall förbättra
möjligheterna för företagandet.
Här finns optimismen, men man väntar på att regeringen skall inse möljlig-
heterna. Här finns inte de "dysterkvistar" som näringsministern tycktes se då
han besökte Dalarna.
För att alla skall få en bild av vad turismen innebär skall jag ta ett företag
som exempel. I Dalarna handlar det, då det gäller vinterturismen, om Sälen
och Idre som de största orterna.
Jag skall ta Stiftelsen Idre Fjäll som ett exempel.
Antalet övernattningar uppgick 1998 till 437 467. Unikt för branschen är
att hela 105 233 härrörde sig från sommaren. Antalet årsarbetare var 202,7
och årslönesumman, inklusive sociala utgifter, uppgick till 50 miljoner
kronor. Sammanfattningen för 1998 visar också en viktig sak nämligen att
antalet ortsknuten arbetskraft har fortsatt att vara hög. Hela 79,2 procent var
mantalsskrivna i kommunen, alltså Älvdalens kommun.
Stiftelsen Idre Fjäll har under årens lopp betalat vinst- och fastighetsskatt
med 26,2 miljoner kronor och dessutom har de anställda betalat 137,1
miljoner kronor i preliminärskatt varav 13,5 miljoner kronor kommer från
1998. Dessa siffror talar för sig själva.
Också en koppling till EU och EU-bidrag finns genom EU-mål 6 Dalarna.
16 olika projekt finns där: fiske, orientering, fjällvandring, golf,
längdåkning,
projektet Tre Toppar, internationellt träningscenter, projektet Lomkällan, ett
projekt kallat Mat och Dryck, Idre Sameby, Fulufjället, Kultur och mötes-
platser, äventyrsturismen, transporter, boende och ett projekt kallat "Miljö".
Satsningen handlar i ett första skede om en satsning på 2,2 miljoner kronor.
I branschen finns alltså en stor kapacitet, men också en framtidstro om de
rätta möjligheterna ges.
Småföretagen pratar många så vackert om - före olika val. Sedan är det
inte lika positivt. Vi vet att 90 procent av alla företagare i den här branschen
har färre än 10 anställda. Här kan man alltså tala om småföretag i dess rätta
mening.
Branschen har själv räknat ut att en omsättningsökning på tio procent
skulle kunna ge 10 000-15 000 nya jobb.
Här finns också andra investeringar som måste till. Vägstandarden måste
förbättras. Den s.k. Västerdalsvägen kan sägas vara ett exempel på en väg
där standarden måste bli bättre. Också vägarna i norra länsdelen, från
Älvdalen och norrut, behöver förbättras.
Det höga bensinpriset (bensinskatten) är också en viktig del. Det höga
bensinpriset gör att låg- och medelinkomsttagarna drabbas hårdast och
kanske inte har råd att ta bilen till fjällanläggningarna.
Det finns konkreta exempel där fjällanläggningarna, i Sälen-området, har
problem att rekrytera folk som bor i Malungs kommun enbart p.g.a. att
resekostnaderna är för höga. Det lönar sig bättre att stanna hemma - och få
arbetslöshetsersättning!
Oftast är familjerna i denna del av landet tvingade att ha två bilar.
Kostnaden för andrabilen är mycket hög.
Resor och turism har under 1990-talet, globalt sett, haft en stor tillväxt.
Sverige har inte kunnat hänga med i denna tillväxt.
Låt oss nu ta till vara möjligheten att bygga ut denna framtidsbransch -
detta såväl i Sverige som i mitt hemlän Dalarna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningar för en ökad turism i Dalarna.