Ett viktigt inslag i regeringens utvecklingsprogram är avsikten att utlokalisera 1280 statliga arbetstillfällen från Stockholm. Regeringen avser att senare fatta beslut om vilka myndigheter som skall komma i fråga. Denna fråga har stor politisk betydelse och mycket stor påverkan på de myndigheter som berörs samt de orter som kan komma i fråga för att ta emot statlig verksamhet. Det är därför betydelsefullt att alla riksdagspartier får vara med och lägga synpunkter på denna process och ha ett avgörande inflytande på resultatet. Utlokalisering av statlig verksamhet är därmed en fråga som riksdagen måste få ta ställning till.
I utvecklingsprogrammet görs ingen åtskillnad mellan statliga myndigheter som enbart kan verka i Stockholmsområdet och andra som kan lösa sina uppgifter utanför huvudstaden. Vissa myndigheter har viktiga samordnings- uppgifter och/eller är att betrakta som stabsmyndigheter till regeringen och kan därför inte bedriva sin verksamhet på annan ort än Stockholm. Andra har mera uttalade förvaltningsuppgifter och kan därför arbeta på ett större geografiskt avstånd från Regeringskansliet och andra centrala organ.
Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, har av Försvarsdepartementets politiska ledning fått beskedet att myndigheten skall utlokaliseras från Stockholm. Som grund har åberopats en preliminär överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet. Enligt vår uppfattning skulle en sådan åtgärd vara utomordentligt skadlig ur flera aspekter. Dessa synpunkter utvecklas nedan.
ÖCB:s uppgifter och roll
- ÖCB har till främsta uppgift att leda och samordna det civila försvarets beredskapsförberedelser vid de funktionsansvariga respektive de områdes- ansvariga myndigheterna.
- ÖCB är dessutom funktionsansvarig myndighet för länsstyrelser och kommuner i den s.k. ledningskedjan, för näringslivets industriella försörj- ningsberedskap och för samordning av transportväsendets beredskap.
- ÖCB företräder även det civila försvaret i funktionsövergripande, gemen- samma frågor i samverkan med det militära försvaret, som enligt regeringens proposition (1999/2000:30) kommer att starkare än tidigare koncentrera motsvarande frågor till Stockholmsområdet.
I likhet med ett fåtal andra stabsmyndigheter är ÖCB i sitt dagliga arbete beroende av samverkan, möten och kontakter med ett stort antal centrala myndigheter och organisationer i Stockholmsområdet. Hit hör t.ex. Regeringskansliet, huvuddelen av de funktionsansvariga myndigheterna, Försvarsmakten, Kommunförbundet, de tio frivilliga försvarsorganisa- tionerna, SAF, Försvarshögskolan, FOA, företag, koncernledningar, branschorganisationer m.fl. En central lokalisering förenklar dessutom kontakterna med myndigheter utanför Stockholmsområdet.
Denna roll innebär att ÖCB i mycket stor utsträckning verkar med och genom andra myndigheter. ÖCB har endast ett fåtal förvaltningsuppgifter och saknar därmed den löpande produktion som återfinns i de flesta andra myndigheter. Som framgår ovan har ÖCB en utpräglat central roll som endast kan lösas i huvudstaden. Det var också skälet till att riksdagen vid ÖCB:s bildande beslutade att ÖCB skulle vara lokaliserad i Stockholm (FöU 1984/85:11).
ÖCB:s kompetens och arbetssätt
ÖCB skall på regeringens uppdrag kunna utföra arbetsuppgifter i en krissituation. Kravet på omedelbar förmåga kan innebära behov av snabba kontakter med Regeringskansliet och andra myndigheter.
För att lösa dessa uppgifter har ÖCB byggt upp en unik kompetens och ett omfattande samverkansmönster. Samordningsarbetet sker i dagliga per- sonliga möten med uppdragsgivare och berörda myndigheter och organisa- tioner. Dessa personlig kontakter kan inte ersättas av telefonkontakter eller användning av IT. Det är svårt att hitta något annat organ, vid sidan av regering och riksdag, som i sin dagliga verksamhet är så beroende av kontakter med andra myndigheter och organisationer i Stockholmsområdet. En utflyttning från Stockholm skulle alltså medföra att ÖCB inte skulle kunna lösa sin samordningsroll. Vidare skulle Regeringskansliets tillgång till sin stabsmyndighet allvarligt försvåras. Underlag för regeringsbeslut kommer att bli bristfälligt eller saknas.
Det nödvändiga samverkansmönstret i Stockholm spolieras.
Riksdagens beslut om omdaning av totalförsvaret
Riksdagens två senaste totalförsvarsbeslut har syftat till en genomgripande förnyelse av totalförsvarets uppgifter och utformning. Bakgrunden är den förändrade säkerhetspolitiska utvecklingen och en breddad hotskala. Omdaningen går ut på att inrikta totalförsvarets resurser också mot fredstida hot och påfrestningar på samhället. Därför sker nu en tyngdpunktsförskjutning från militär förmåga till civil kapacitet samtidigt som de internationella uppgifterna får en framträdande roll.
Som ett led i förnyelseprocessen har ÖCB också fått i uppgift att lämna stöd till frivilligrörelsen och dess organisationer, vilket är av stor betydelse när uppgifterna inom det militära försvaret minskar. Stödverksamheten genomförs i betydande utsträckning genom personliga möten och kontakter i Stockholm.
Förnyelseprocessen syftar också till att skapa en anpassningsförmåga inom totalförsvaret. För att upprätthålla en sådan förmåga krävs att både det civila och militära försvaret har en grundförmåga och en kärnkompetens. Denna förmåga och kompetens måste finnas permanent och skall kunna vidmakt- hållas även på lång sikt.
ÖCB har en avgörande roll i den av riksdagen beslutade förnyelse- processen av totalförsvaret. ÖCB:s samlade kompetens är en förutsättning för att förnyelsen skall kunna förverkligas. Den föreslagna utlokaliseringen av myndigheten skulle skapa en djup kompetenssvacka under fem-tio år som omöjliggör genomförandet av riksdagens totalförsvarsbeslut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlokalisering av statlig verksamhet skall beslutas av riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av centrala statliga myndigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagens beslut om att Överstyrelsen för civil beredskap skall vara lokaliserad i Stockholm bör stå fast.
Stockholm den 10 december 1999
Henrik Landerholm (m)