med anledning av skr. 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten
1 Bakgrund
I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisar
regeringen sin bedömning av det långsiktiga behovet av anställd personal
inom Försvarsmakten. I propositionen redovisas även förslag till
förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation.
Regeringen redovisar nu i skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda utvecklingsproblem främst på grund av struktur-
omvandlingar inom Försvarsmakten följande bedömning av minskningen av
sysselsättningen i vissa kommuner, utifrån sitt förslag rörande Försvars-
maktens strukturförändringar:
- Kiruna tappar ca 215 arbetstillfällen,
- Boden ca 425,
- Sollefteå ca 450,
- Falun ca 400,
- Gotland ca 400 (varav Fårösund ca 140 och Visby ca 250 arbetstillfällen),
- Hässleholm ca 900.
Härutöver har bl.a. Härnösands och Karlsborgs kommuner vid tidigare
omstruktureringar påverkats av minskad sysselsättning inom
Försvarsmakten.
Sysselsättningen i Karlskoga kommun har under lång tid minskat. Under
hösten 1999 har ytterligare ca 300 anställda varslats vid Bofors/Celsius i
Karlskoga.
2 Kristdemokraterna och försvaret
Kristdemokraterna står bakom beslutet att ändra färdriktning när det
gäller utformningen av försvaret från ett utpräglat invasionsförsvar till en
mer flexibel organisation med hög anpassningsförmåga, grundad på
allmän värnplikt som kan möta och hantera morgondagens hot. Ett
kristdemokratiskt utformat försvar byggt på våra ekonomiska ramar
skulle innebära en förändrad grundorganisation.
Försvarsberedningen var enig om att grundorganisationen måste utvecklas
långsiktigt mot en insats- och kompetensorganisation. För att klara detta är
det nödvändigt att främst större etablissemang eftersträvas som medger
samträning, samövningar och fördjupad systemkunskap. Vi kristdemokrater
menar därför att regionala kompetenscentrum måste bevaras i framtiden för
att bibehålla och förstärka kompetensen för territoriellt försvar. Den struktur
som skapats rivs upp genom regeringens förslag.
I försvars- och säkerhetspolitiken är det nödvändigt med stabilitet och
långsiktighet. Att projektera och utveckla materiel, att utbilda och bedriva en
kontinuerlig verksamhet samtidigt som en omfattande omstrukturering
förestår ställer nu Försvarsmaktens och försvarsindustrins personal inför
stora utmaningar. Stora nedskärningar i ett skede när Försvarsmaktens
ekonomi har utsatts för enorma påfrestningar och instabila regler ger ringa
trovärdighet åt viljan att utforma ett nytt försvar. Viktig kompetens riskerar
att gå förlorad och arbetet med ominriktningen försvåras.
Brutna löften, instabila regler och därtill en kraftig ramreduktion har nu
lett till en stressad och oordnad planeringsprocess med stor risk för
materielförstöring. Till följd av regeringens oförmåga att lösa Försvars-
maktens ekonomiska problem avvisade Kristdemokraterna de ekonomiska
ramar som Socialdemokraterna och Centern lade fram. Vi ställer oss inte
heller bakom den försvarspolitiska proposition som är resultatet av
Socialdemokraternas och Centerns uppgörelse.
3 Regeringens åtgärder
I skrivelsen om utvecklingsprogram för vissa kommuner redovisar
regeringen att man tillsatt en arbetsgrupp i Näringsdepartementet, den s k
omställningsgruppen. Gruppens uppgift är att lämna förslag till åtgärder
för att stödja en positiv utveckling av arbetsmarknaden och övergång till
nya näringar i följande kommuner: Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand,
Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm.
Omställningsgruppen, som särskilt skall arbeta med att stimulera
kommunernas förutsättningar för tillväxt och befintligt näringsliv, skall även
medverka vid genomförandet av etableringar av privata företag och vid
lokaliseringar av statlig verksamhet.
Regeringen presenterar ett fempunktsprogram med åtgärder inom följande
områden:
- Lokalisering av statlig verksamhet
- Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utvecklingsplaner
- Infrastrukturåtgärder
- Särskilda åtgärder
- Utveckling av arbetsmarknad och övergång till nya näringar
Regeringen har vidare anlitat konsultföretag för att initiera samarbete
avseende etablering av privata tjänsteföretag i de prioriterade
försvarsorterna. Mer än 1 000 nya arbetstillfällen inom den privata
företagssektorn skall enligt regeringen tillskapas på dessa orter.
4 Lokalisering av statliga verksamheter, m.m.
Regeringen avser att lokalisera ca 1 280 statliga arbetstillfällen i de
aktuella kommunerna. I skrivelsen förutsätter regeringen att den har fria
händer att besluta om den omfattande omflyttningen av statliga
myndigheter och andra verksamheter. Lokaliseringarna skall ske i
samarbete med berörda myndigheter, fackliga organisationer, kommuner
och Trygghetsstiftelsen. Myndigheternas kompetens och servicenivå
skall säkerställas. Kostnaderna för utlokaliseringen skall rymmas inom
de tidigare angivna ekonomiska ramar.
Kristdemokraterna hävdar att det är riksdagen som har att fatta beslut om
den planerade stora omflyttningen. Riksdagen har tidigare uttalat att frågor
om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt
av principiell betydelse bör underställas riksdagen (bet. 1996/97:AU2, rskr.
1996/97:106). Regeringens förslag bör därför redovisas i en proposition och
beslutas av riksdagen.
I skrivelsen anges inte vilka verksamheter som skall utlokaliseras. De
verksamheter som genom tidigare riksdagsbeslut lokaliserats till en viss ort
kan rimligen inte flyttas utan nytt riksdagsbeslut. Inför beslut om
utlokalisering bör även göras en åtskillnad mellan statliga myndigheter som
enbart kan verka i Stockholmsområdet och andra som kan lösa sina uppgifter
utanför huvudstaden. Vissa myndigheter har viktiga samordningsuppgifter
och/eller är att betrakta som stabsmyndigheter till regeringen och kan därför
inte bedriva sin verksamhet på annan ort än Stockholm. Enligt uppgift har
redan vissa statliga verksamheter fått direktiv om förflyttning och ÖCB är en
av dessa. ÖCB kan nämnas som exempel på en myndighet som är en
stabsmyndighet, vilket innebär att den verkar genom och har ständig
kommunikation med offentliga och civila organ såsom Regeringskansliet,
Försvarsmakten, Kommunförbundet och koncernledningar. Med anledning
av den centrala roll som ÖCB har anser vi Kristdemokrater att det verkar
orimligt att utlokalisera verksamheten. ÖCB:s centrala roll var också skälet
till att riksdagen vid bildandet av ÖCB den 5 juni 1985 beslutade att
verksamheten skulle vara lokaliserad i Stockholm (FöU 1984/85:11).
I den regionalpolitiska propositionen våren 1998 (prop. 1997/98:62 s. 106)
anges följande beträffande lokalisering av statliga myndigheter: "Riksdagen
lade år 1990 fast vissa riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Där
uttalas bl a att omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga
inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling inom
landet. Överväganden vid omlokalisering av central statlig verksamhet bör i
första hand ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller vissa andra
orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheten
även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska
aspekterna beakta förutsättningarna att behålla och rekrytera kvalificerad
personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes
möjligheter till arbete m.m. Lokalisering även till andra orter än
stödjepunkter, särskilt i sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan komma i
fråga. När det gäller lokalisering av nya myndigheter är det viktigt att pröva
möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm."
Kristdemokraterna anser att dessa riktlinjer skall följas. Det är därför
viktigt att studera hur tidigare omflyttningar av statliga verksamheter har
fungerat i förhållande till vad regeringen har betonat i ovan nämnda
proposition. I de konsekvensstudier som har genomförts efter tidigare
utlokaliseringar av statliga myndigheter från Stockholm framkom att
effektiviteten minskar och ligger på en lägre nivå under flera år efter
omlokaliseringen. Myndigheterna tappar många av sina kompetenta
medarbetare till följd av att många anställda väljer att inte flytta med. De
luckor som uppstår efter högt kvalificerad personal, tar både lång tid och är
kostsamma och i vissa fall omöjliga att helt fylla. En viktig anledning till att
de anställda inte väljer att flytta med är svårigheter för medflyttande att
finna
ett nytt likvärdigt arbete inom sitt kompetensområde på den nya orten.
Behovet av personliga kontakter med Regeringskansliet, med andra verk och
myndigheter, organisationer, institutioner och det privata eller statliga
näringslivet innebär att oftast mer tid åtgår till resor. Kostnaderna för
resandet överstiger ofta de sänkta hyreskostnaderna med god marginal.
Vi kristdemokrater vill även betona vikten av att staten bedriver en
personalpolitik med hänsyn och omsorg om sina anställda.
5 Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utveck-
lingsplaner
Regeringen avser att tillhandahålla särskilda resurser för att stödja
kommunernas arbete för att utveckla en allsidig näringslivsstruktur och
skapa förutsättningar för att attrahera privata företag.
Kristdemokraterna förutsätter att en stor del av analysarbetet redan är gjort
i arbetet med de regionala tillväxtavtalen och att här finns en bra grund för
vidareutveckling av de lokala förutsättningarna.
6 Infrastrukturåtgärder
Regeringen avser att tidigarelägga vissa infrastrukturinvesteringar i ett
antal av de berörda kommunerna. Tidigareläggningen finansieras genom
omprioritering inom befintliga budgetramar. Detta innebär att
efterlängtade och välbehövliga infrastrukturinvesteringar någon
annanstans i landet senareläggs. Infrastrukturfrågorna bör avgöras i ett
sammanhang som medger att helheten går att överblicka. Att fatta beslut
utan sammanhang är ett oklokt sätt att hantera frågor som rör
infrastrukur.
Kristdemokraterna anser vidare att regeringen till riksdagen bör redovisa
de konsekvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö som uppstår på
grund av dessa senareläggningar.
7 Särskilda åtgärder
För att kunna nyttja EG:s strukturfonder avser regeringen att prioritera
resurser för nationell medfinansiering till de regioner vari de kommuner
som berörs ingår. Detta förfarande innebär att medlen till andra regioner
minskas i motsvarande del. Kristdemokraterna anser att regeringen även
bör redovisa de regionala konsekvenserna av denna omfördelning.
Statliga fastigheter, andra anläggningar och vissa markområden avses
ställas till förfogande för annan verksamhet och omvandlas på gynnsamma,
affärsmässiga villkor. Staten bör i detta sammanhang även pröva möjligheten
att där det är möjligt ställa lokaler till landstingets och kommunernas
förfogande för social verksamhet och omsorgsverksamhet.
Kristdemokraterna anser att det inte är en huvuduppgift för staten att äga
och förvalta fastigheter och ser det som önskvärt att staten minskar sitt
fastighetsinnehav.
8 Utveckling av arbetsmarknaden och övergång till
nya näringar
Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning att en ökning av den
privata sysselsättningen är grundläggande för en positiv regional och
kommunal utveckling. Omställningsgruppens uppdrag är att medverka
till att förutsättningar skapas för över 1 000 nya privata arbetstillfällen.
Regeringen skriver att detta projekt och etableringen av privata företag
skall finansieras inom ramen för budgeterade medel. Vilka medel som
avses anges inte i skrivelsen. Kristdemokraterna anser att arbetet med att
skapa nya privata arbetstillfällen rimligen bör ske oavsett
försvarsnedläggningar.
9 Kommunvis beskrivning av planerade åtgärder
För Kiruna kommun anges bl a att den verksamhet som bedrivs vid
Stiftelsen Cold Center skall utvecklas och på sikt kunna ge ca 60 nya
arbetstillfällen. Samma dag som detta offentliggjordes meddelades att
Cold Center AB, det bolag där själva verksamheten bedrivs, gått i
konkurs. Regeringens planer för Cold Center och dess möjligheter att
ytterligare anställa 60 personer tycks därigenom vara utan substans.
10 Övriga synpunkter
Som komplement till Omställningsgruppens arbete redovisar regeringen
alla de förekommande åtgärds- och finansieringsmöjligheter som
existerar redan idag. Det är resurser som finns, oberoende av
försvarsbeslut. Kristdemokraterna förutsätter att dessa möjligheter redan
idag till fullo nyttjas. Man kan till exempel förutsätta att de nya
utbildninginsatser som nämns i skrivelsen borde ha tillskapats oberoende
av försvarsbeslutet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att omlokalisering av statliga verksam-
heter skall beslutas av riksdagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de konse-
kvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö som uppstår på
grund av senareläggning av andra infrastrukturprojekt,
3. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de
regionala konsekvenserna av omfördelningen av regionalpolitiska
medel,
4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka
medel som tas i anspråk för omställningsprojektet och etableringen av
privata företag.