1 Bakgrund
I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisar regeringen sin bedömning av det långsiktiga behovet av anställd personal inom Försvarsmakten. I propositionen redovisas även förslag till förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation.
Regeringen redovisar nu i skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda utvecklingsproblem främst på grund av struktur- omvandlingar inom Försvarsmakten följande bedömning av minskningen av sysselsättningen i vissa kommuner, utifrån sitt förslag rörande Försvars- maktens strukturförändringar:
- Kiruna tappar ca 215 arbetstillfällen,
- Boden ca 425,
- Sollefteå ca 450,
- Falun ca 400,
- Gotland ca 400 (varav Fårösund ca 140 och Visby ca 250 arbetstillfällen),
- Hässleholm ca 900.
Härutöver har bl.a. Härnösands och Karlsborgs kommuner vid tidigare omstruktureringar påverkats av minskad sysselsättning inom Försvarsmakten.
Sysselsättningen i Karlskoga kommun har under lång tid minskat. Under hösten 1999 har ytterligare ca 300 anställda varslats vid Bofors/Celsius i Karlskoga.
2 Kristdemokraterna och försvaret
Kristdemokraterna står bakom beslutet att ändra färdriktning när det gäller utformningen av försvaret från ett utpräglat invasionsförsvar till en mer flexibel organisation med hög anpassningsförmåga, grundad på allmän värnplikt som kan möta och hantera morgondagens hot. Ett kristdemokratiskt utformat försvar byggt på våra ekonomiska ramar skulle innebära en förändrad grundorganisation.
Försvarsberedningen var enig om att grundorganisationen måste utvecklas långsiktigt mot en insats- och kompetensorganisation. För att klara detta är det nödvändigt att främst större etablissemang eftersträvas som medger samträning, samövningar och fördjupad systemkunskap. Vi kristdemokrater menar därför att regionala kompetenscentrum måste bevaras i framtiden för att bibehålla och förstärka kompetensen för territoriellt försvar. Den struktur som skapats rivs upp genom regeringens förslag.
I försvars- och säkerhetspolitiken är det nödvändigt med stabilitet och långsiktighet. Att projektera och utveckla materiel, att utbilda och bedriva en kontinuerlig verksamhet samtidigt som en omfattande omstrukturering förestår ställer nu Försvarsmaktens och försvarsindustrins personal inför stora utmaningar. Stora nedskärningar i ett skede när Försvarsmaktens ekonomi har utsatts för enorma påfrestningar och instabila regler ger ringa trovärdighet åt viljan att utforma ett nytt försvar. Viktig kompetens riskerar att gå förlorad och arbetet med ominriktningen försvåras.
Brutna löften, instabila regler och därtill en kraftig ramreduktion har nu lett till en stressad och oordnad planeringsprocess med stor risk för materielförstöring. Till följd av regeringens oförmåga att lösa Försvars- maktens ekonomiska problem avvisade Kristdemokraterna de ekonomiska ramar som Socialdemokraterna och Centern lade fram. Vi ställer oss inte heller bakom den försvarspolitiska proposition som är resultatet av Socialdemokraternas och Centerns uppgörelse.
3 Regeringens åtgärder
I skrivelsen om utvecklingsprogram för vissa kommuner redovisar regeringen att man tillsatt en arbetsgrupp i Näringsdepartementet, den s k omställningsgruppen. Gruppens uppgift är att lämna förslag till åtgärder för att stödja en positiv utveckling av arbetsmarknaden och övergång till nya näringar i följande kommuner: Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm.
Omställningsgruppen, som särskilt skall arbeta med att stimulera kommunernas förutsättningar för tillväxt och befintligt näringsliv, skall även medverka vid genomförandet av etableringar av privata företag och vid lokaliseringar av statlig verksamhet.
Regeringen presenterar ett fempunktsprogram med åtgärder inom följande områden:
- Lokalisering av statlig verksamhet
- Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utvecklingsplaner
- Infrastrukturåtgärder
- Särskilda åtgärder
- Utveckling av arbetsmarknad och övergång till nya näringar
Regeringen har vidare anlitat konsultföretag för att initiera samarbete avseende etablering av privata tjänsteföretag i de prioriterade försvarsorterna. Mer än 1 000 nya arbetstillfällen inom den privata företagssektorn skall enligt regeringen tillskapas på dessa orter.
4 Lokalisering av statliga verksamheter, m.m.
Regeringen avser att lokalisera ca 1 280 statliga arbetstillfällen i de aktuella kommunerna. I skrivelsen förutsätter regeringen att den har fria händer att besluta om den omfattande omflyttningen av statliga myndigheter och andra verksamheter. Lokaliseringarna skall ske i samarbete med berörda myndigheter, fackliga organisationer, kommuner och Trygghetsstiftelsen. Myndigheternas kompetens och servicenivå skall säkerställas. Kostnaderna för utlokaliseringen skall rymmas inom de tidigare angivna ekonomiska ramar.
Kristdemokraterna hävdar att det är riksdagen som har att fatta beslut om den planerade stora omflyttningen. Riksdagen har tidigare uttalat att frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiell betydelse bör underställas riksdagen (bet. 1996/97:AU2, rskr. 1996/97:106). Regeringens förslag bör därför redovisas i en proposition och beslutas av riksdagen.
I skrivelsen anges inte vilka verksamheter som skall utlokaliseras. De verksamheter som genom tidigare riksdagsbeslut lokaliserats till en viss ort kan rimligen inte flyttas utan nytt riksdagsbeslut. Inför beslut om utlokalisering bör även göras en åtskillnad mellan statliga myndigheter som enbart kan verka i Stockholmsområdet och andra som kan lösa sina uppgifter utanför huvudstaden. Vissa myndigheter har viktiga samordningsuppgifter och/eller är att betrakta som stabsmyndigheter till regeringen och kan därför inte bedriva sin verksamhet på annan ort än Stockholm. Enligt uppgift har redan vissa statliga verksamheter fått direktiv om förflyttning och ÖCB är en av dessa. ÖCB kan nämnas som exempel på en myndighet som är en stabsmyndighet, vilket innebär att den verkar genom och har ständig kommunikation med offentliga och civila organ såsom Regeringskansliet, Försvarsmakten, Kommunförbundet och koncernledningar. Med anledning av den centrala roll som ÖCB har anser vi Kristdemokrater att det verkar orimligt att utlokalisera verksamheten. ÖCB:s centrala roll var också skälet till att riksdagen vid bildandet av ÖCB den 5 juni 1985 beslutade att verksamheten skulle vara lokaliserad i Stockholm (FöU 1984/85:11).
I den regionalpolitiska propositionen våren 1998 (prop. 1997/98:62 s. 106) anges följande beträffande lokalisering av statliga myndigheter: "Riksdagen lade år 1990 fast vissa riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Där uttalas bl a att omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling inom landet. Överväganden vid omlokalisering av central statlig verksamhet bör i första hand ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheten även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska aspekterna beakta förutsättningarna att behålla och rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m. Lokalisering även till andra orter än stödjepunkter, särskilt i sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan komma i fråga. När det gäller lokalisering av nya myndigheter är det viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm."
Kristdemokraterna anser att dessa riktlinjer skall följas. Det är därför viktigt att studera hur tidigare omflyttningar av statliga verksamheter har fungerat i förhållande till vad regeringen har betonat i ovan nämnda proposition. I de konsekvensstudier som har genomförts efter tidigare utlokaliseringar av statliga myndigheter från Stockholm framkom att effektiviteten minskar och ligger på en lägre nivå under flera år efter omlokaliseringen. Myndigheterna tappar många av sina kompetenta medarbetare till följd av att många anställda väljer att inte flytta med. De luckor som uppstår efter högt kvalificerad personal, tar både lång tid och är kostsamma och i vissa fall omöjliga att helt fylla. En viktig anledning till att de anställda inte väljer att flytta med är svårigheter för medflyttande att finna ett nytt likvärdigt arbete inom sitt kompetensområde på den nya orten. Behovet av personliga kontakter med Regeringskansliet, med andra verk och myndigheter, organisationer, institutioner och det privata eller statliga näringslivet innebär att oftast mer tid åtgår till resor. Kostnaderna för resandet överstiger ofta de sänkta hyreskostnaderna med god marginal.
Vi kristdemokrater vill även betona vikten av att staten bedriver en personalpolitik med hänsyn och omsorg om sina anställda.
5 Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utveck- lingsplaner
Regeringen avser att tillhandahålla särskilda resurser för att stödja kommunernas arbete för att utveckla en allsidig näringslivsstruktur och skapa förutsättningar för att attrahera privata företag.
Kristdemokraterna förutsätter att en stor del av analysarbetet redan är gjort i arbetet med de regionala tillväxtavtalen och att här finns en bra grund för vidareutveckling av de lokala förutsättningarna.
6 Infrastrukturåtgärder
Regeringen avser att tidigarelägga vissa infrastrukturinvesteringar i ett antal av de berörda kommunerna. Tidigareläggningen finansieras genom omprioritering inom befintliga budgetramar. Detta innebär att efterlängtade och välbehövliga infrastrukturinvesteringar någon annanstans i landet senareläggs. Infrastrukturfrågorna bör avgöras i ett sammanhang som medger att helheten går att överblicka. Att fatta beslut utan sammanhang är ett oklokt sätt att hantera frågor som rör infrastrukur.
Kristdemokraterna anser vidare att regeringen till riksdagen bör redovisa de konsekvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö som uppstår på grund av dessa senareläggningar.
7 Särskilda åtgärder
För att kunna nyttja EG:s strukturfonder avser regeringen att prioritera resurser för nationell medfinansiering till de regioner vari de kommuner som berörs ingår. Detta förfarande innebär att medlen till andra regioner minskas i motsvarande del. Kristdemokraterna anser att regeringen även bör redovisa de regionala konsekvenserna av denna omfördelning.
Statliga fastigheter, andra anläggningar och vissa markområden avses ställas till förfogande för annan verksamhet och omvandlas på gynnsamma, affärsmässiga villkor. Staten bör i detta sammanhang även pröva möjligheten att där det är möjligt ställa lokaler till landstingets och kommunernas förfogande för social verksamhet och omsorgsverksamhet.
Kristdemokraterna anser att det inte är en huvuduppgift för staten att äga och förvalta fastigheter och ser det som önskvärt att staten minskar sitt fastighetsinnehav.
8 Utveckling av arbetsmarknaden och övergång till nya näringar
Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning att en ökning av den privata sysselsättningen är grundläggande för en positiv regional och kommunal utveckling. Omställningsgruppens uppdrag är att medverka till att förutsättningar skapas för över 1 000 nya privata arbetstillfällen. Regeringen skriver att detta projekt och etableringen av privata företag skall finansieras inom ramen för budgeterade medel. Vilka medel som avses anges inte i skrivelsen. Kristdemokraterna anser att arbetet med att skapa nya privata arbetstillfällen rimligen bör ske oavsett försvarsnedläggningar.
9 Kommunvis beskrivning av planerade åtgärder
För Kiruna kommun anges bl a att den verksamhet som bedrivs vid Stiftelsen Cold Center skall utvecklas och på sikt kunna ge ca 60 nya arbetstillfällen. Samma dag som detta offentliggjordes meddelades att Cold Center AB, det bolag där själva verksamheten bedrivs, gått i konkurs. Regeringens planer för Cold Center och dess möjligheter att ytterligare anställa 60 personer tycks därigenom vara utan substans.
10 Övriga synpunkter
Som komplement till Omställningsgruppens arbete redovisar regeringen alla de förekommande åtgärds- och finansieringsmöjligheter som existerar redan idag. Det är resurser som finns, oberoende av försvarsbeslut. Kristdemokraterna förutsätter att dessa möjligheter redan idag till fullo nyttjas. Man kan till exempel förutsätta att de nya utbildninginsatser som nämns i skrivelsen borde ha tillskapats oberoende av försvarsbeslutet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att omlokalisering av statliga verksam- heter skall beslutas av riksdagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de konse- kvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö som uppstår på grund av senareläggning av andra infrastrukturprojekt,
3. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de regionala konsekvenserna av omfördelningen av regionalpolitiska medel,
4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka medel som tas i anspråk för omställningsprojektet och etableringen av privata företag.
Stockholm den 10 december 1999
Inger Strömbom (kd)
Göran Hägglund (kd)
Stefan Attefall (kd)
Harald Bergström (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Mats Odell (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Rosita Runegrund (kd)