Redan sommaren 1977 presenterades den statliga utredningen Jaktens
villkor (SOU 1997:91). Sedan dess har regeringen flera gånger aviserat
en proposition om jaktens villkor. En sådan har dock inte kommit vilket
föranleder att motionskrav nu måste resas den vanliga vägen under
allmänna motionstiden. Många förslag i utredningen låg i linje med vad
vi från kristdemokratisk sida fört fram angående bl a jaktvårdsområden
och jaktens administration. Regeringen måste nu rimligen snarast lägga
fram en proposition baserad på utredningens resultat.
Ett område som utredningen inte haft i uppdrag att studera är det system
som finns för älgjakten. Sedan man i mitten på 1960-talet började införa
särskild jakttid, d v s licensjakt, för jakt på älg har systemet för älgjakten
varit i ständig förändring. Motsättningarna kring hur älgjakten ska organise-
ras har stundtals varit mycket stora främst beroende på den uttalade
målsättning som funnits i vissa kretsar att frånta markägare och jaktarrenda-
torer med små och medelstora marker rätten att fälla vuxen älg. Nu har
riksdagen på senare år, trots de propåer som varit om annat, hållit fast vid
principen att markägare med mindre arealer ska ha rätt att jaga vuxen älg.
För framtiden och kommande diskussioner om hur älgjakten ska bedrivas
är det nödvändigt med en ordentlig utvärdering av hur älgjakten fungerat och
utvecklats i de olika system som funnits alltsedan 1965. En sådan utvärde-
ring med perspektiv av 30 års älgjakt skulle exempelvis kunna ge ett fullgott
underlag för att ta ställning till om den dominerande formen av jakt,
licensjakt, verkligen är bra för älgstammen. En sådan utvärdering skulle
också ta kål på myten om att det är på de mindre jaktmarkerna som den stora
avskjutningen sker. Tvärtom kommer det att visa sig att på de mindre jakt-
markerna fälls numera ett fåtal älgar i förhållande till på de stora
licensområdena. Det kanske dessutom är så att statistiken visar att den
tidigare allmänna älgjakten var fördelaktig från älgstamssynpunkt. För
framtiden kan det vara bra om en vetenskaplig och objektiv utvärdering av
de olika jaktsystemen kan göras. Inte minst mot bakgrund av de förslag som
presenteras i jaktutredningen om att staten ska ta ett större ansvar för jaktens
administration är det nödvändigt med bättre sakkunskap. Jag framhärdar
således i kravet på en sådan utvärdering.
Ytterligare en frågeställning som berör älgjakten är den begränsning av
jakttiden på de mindre jaktmarkerna som vissa länsstyrelser beslutat om.
Jämfört med licensområdenas tid som kan omfatta flera månader måste
det anses vara skäligt att man på de mindre markerna åtminstone har fem
dagar på sig att fälla det enda djur man har tillstånd att skjuta. Därför bör
man stipulera om denna minimitid.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast presentera förslag om jaktens administration och
regler för jaktvårdsområden i linje med vad utredningen Jaktens villkor
presenterat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av älgjaktens bedrivande under
de senaste trettio åren,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jakttiden på mindre jaktområden.