Motion till riksdagen
1999/2000:MJ803
av Lindvall, Gudrun (mp)

Miljöövervakning genom sork


Inledning
Det sker en kontinuerlig miljöövervakning i landet. Den sker på olika sätt
och syftet är att finna förändringar i miljön innan det gått för långt. Man
studerar såväl växter som djur, men även halter av olika ämnen i mark,
luft och vatten. Ett sådant studieobjekt är smågnagare.
Varför sorkar, möss och näbbmöss?
Sorkar, möss och näbbmöss är viktiga i många ekosystem. De är helt
enkelt basföda för många. När populationen fluktuerar för smågnagarna
påverkas predatorerna. Under smågnagarår kan jaktfalk, fjällräv och
fjälluggla ha många ungar, medan man under mycket smågnagarfattiga
år kanske inte får ut några alls. Även andra arter påverkas av detta. Om
det finns mycket smågnagare lämnas andra arter som ripa i fred och har
större möjligheter att få ut ungar. Normalt fluktuerar
smågnagartillgången i så kallade cykler med maximum vart 3-4 år i
norra Sverige. I övriga delar av landet är populationerna mer stabila, men
även här är tillgången avgörande för många djur. Sorken är basfödan för
räv och ugglor.
Smågnagare är vidare stationära året runt. Finner man miljögifter vet man
att påverkan skett just där djuren lever. Idag lagras döda smågnagare i vad
som kallas Miljöprovbanken. Genom att göra så finns ett material för
framtida forskning.
Långa serier
För att kunna avläsa förändringar är det nödvändigt med långa
undersökningsserier. Först då kan man få en så god bild att man
upptäcker avvikelser från det normala. Smågnagare har funnits med i
miljöövervakningen redan 1979 och redan då fanns jämförande studier
från början av 70-talet.
Kvicksilverskandalen på 60-talet kunde lösas genom att man hade samlat
småfågelskinn under åren. Man kunde ta en fjäder från varje år och klart se
när kvicksilver började förekomma. Året stämde med introduktionen av
kvicksilverbetningen av utsäde.
Liknande undersökningar kan behöva göras i framtiden och därför är det
viktigt att ett samlat jämförbart biologiskt material finns och att serierna
inte
bryts. Man kan konstatera att Västerbottens sorkart, gråsidingen, har minskat
dramatiskt, och nu finns mindre än 5 % av den population som fanns i början
av 70-talet. Samtidigt kan man se en störning av mineralämnesbalansen.
Sorkövervakningen föreslås minska
Nu föreslås sorkövervakningen reduceras, ja till och med läggas ned,
detta i en tid när intresset för den biologiska mångfalden ökar. Det
betyder att värdefulla tidsserier går till spillo. Sorkövervakningen har
visat sig fungera och ge signaler om miljötillståndet. Att nyttja biologisk
mångfald för studier av miljötillståndet är den säkraste metoden, och just
djurgrupper som smågnagare med sin ekologiska nyckelposition måste
vara viktigt och rätt.
Är det så klokt att minska smågnagaröver-
vakningen?
Det syns oss som att smågnagarövervakningen är viktig och bör vara
kvar. Just kontinuiteten i övervakningen är viktig och att bryta en sådan
och äventyra framtida kunskapsmöjligheter tycks oss oklokt. De data
man samlat in visar ju dessutom att något sker, vilket gör det än
angelägnare att fortsätta denna del av miljöövervakningen. Slutsatsen blir
att delprogrammet för övervakning av smådäggdjur som sorkar och möss
måste bli kvar och därför föreslås att planerna på en nedläggning eller
minskning omprövas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöövervakningen av smågnagare.

Stockholm den 5 oktober 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Gunnar Goude (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Thomas Julin (mp)