Inledning
Det sker en kontinuerlig miljöövervakning i landet. Den sker på olika sätt och syftet är att finna förändringar i miljön innan det gått för långt. Man studerar såväl växter som djur, men även halter av olika ämnen i mark, luft och vatten. Ett sådant studieobjekt är smågnagare.
Varför sorkar, möss och näbbmöss?
Sorkar, möss och näbbmöss är viktiga i många ekosystem. De är helt enkelt basföda för många. När populationen fluktuerar för smågnagarna påverkas predatorerna. Under smågnagarår kan jaktfalk, fjällräv och fjälluggla ha många ungar, medan man under mycket smågnagarfattiga år kanske inte får ut några alls. Även andra arter påverkas av detta. Om det finns mycket smågnagare lämnas andra arter som ripa i fred och har större möjligheter att få ut ungar. Normalt fluktuerar smågnagartillgången i så kallade cykler med maximum vart 3-4 år i norra Sverige. I övriga delar av landet är populationerna mer stabila, men även här är tillgången avgörande för många djur. Sorken är basfödan för räv och ugglor.
Smågnagare är vidare stationära året runt. Finner man miljögifter vet man att påverkan skett just där djuren lever. Idag lagras döda smågnagare i vad som kallas Miljöprovbanken. Genom att göra så finns ett material för framtida forskning.
Långa serier
För att kunna avläsa förändringar är det nödvändigt med långa undersökningsserier. Först då kan man få en så god bild att man upptäcker avvikelser från det normala. Smågnagare har funnits med i miljöövervakningen redan 1979 och redan då fanns jämförande studier från början av 70-talet.
Kvicksilverskandalen på 60-talet kunde lösas genom att man hade samlat småfågelskinn under åren. Man kunde ta en fjäder från varje år och klart se när kvicksilver började förekomma. Året stämde med introduktionen av kvicksilverbetningen av utsäde.
Liknande undersökningar kan behöva göras i framtiden och därför är det viktigt att ett samlat jämförbart biologiskt material finns och att serierna inte bryts. Man kan konstatera att Västerbottens sorkart, gråsidingen, har minskat dramatiskt, och nu finns mindre än 5 % av den population som fanns i början av 70-talet. Samtidigt kan man se en störning av mineralämnesbalansen.
Sorkövervakningen föreslås minska
Nu föreslås sorkövervakningen reduceras, ja till och med läggas ned, detta i en tid när intresset för den biologiska mångfalden ökar. Det betyder att värdefulla tidsserier går till spillo. Sorkövervakningen har visat sig fungera och ge signaler om miljötillståndet. Att nyttja biologisk mångfald för studier av miljötillståndet är den säkraste metoden, och just djurgrupper som smågnagare med sin ekologiska nyckelposition måste vara viktigt och rätt.
Är det så klokt att minska smågnagaröver- vakningen?
Det syns oss som att smågnagarövervakningen är viktig och bör vara kvar. Just kontinuiteten i övervakningen är viktig och att bryta en sådan och äventyra framtida kunskapsmöjligheter tycks oss oklokt. De data man samlat in visar ju dessutom att något sker, vilket gör det än angelägnare att fortsätta denna del av miljöövervakningen. Slutsatsen blir att delprogrammet för övervakning av smådäggdjur som sorkar och möss måste bli kvar och därför föreslås att planerna på en nedläggning eller minskning omprövas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöövervakningen av smågnagare.
Stockholm den 5 oktober 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Gunnar Goude (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Thomas Julin (mp)