I de flesta glesbygdskommuner minskar befolkningen. De borde få bättre möjligheter att utnyttja de naturliga tillgångar de har för att attrahera in- flyttande.
Naturligtvis behöver vi skydda möjligheten för människor - boende och besökande - att nå vatten för bad och strövtåg. Lika nödvändigt är det att skydda de biotoper som utgör viktig livsmiljö för växter och djur som är beroende av närheten till vatten.
I områden som är av riksintresse för naturvården, såsom naturvårds- områden, reservat, ekologiskt känsliga områden och andra områden där skyddsvärdena är höga, skall strandskyddet naturligtvis vara kvar. Den gällande strandskyddslagen tycks skriven för befolkningstäta områden med exploateringstryck men passar illa i glesbygd där antalet sjöar och vattendrag är ungefär lika stort som antalet innevånare i kommunen.
Med beaktande av ovanstående så kan man konstatera ett behov av utredning om ett differentierat strandskydd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ett differentierat strandskydd.
Stockholm den 5 oktober 1999
Per-Olof Svensson (s)
Raimo Pärssinen (s)
Agneta Brendt (s)
Kenth Högström (s)