Motion till riksdagen
1999/2000:MJ773
av Söderdahl, Willy (v)

Restaurering av sjöar


Restaurering av insjöar
I Sverige finns ett stort antal övergödda insjöar. Följderna för fiske, bad
och rekreation försämras allvarligt. På sikt kan också dricksvattnet
försämras. Sjöar som tidigare utgjort en viktig plats för folket i bygden
och tillresta turister blir övergivna. Det finns en önskan och ett stort
behov av att restaurera dessa sjöar. Om de av riksdagen beslutade femton
miljökvalitetsmålen, där bl.a. Levande sjöar och vattendrag ingår, ska
klaras är en restaurering av sjöar nödvändig. På många ställen har man
försökt sig på olika åtgärder. Det viktigaste är klart att se till att
näringsläckaget inte fortsätter. En rad olika metoder för detta har prövats
och varit framgångsrika. I flertalet eurotrofa sjöar räcker det inte med att
stoppa näringstillförseln. De måste också biomanipuleras, vilket betyder
att man fiskar upp största delen av karpfisken. En kombination av
minskad näringstillförsel och biomanipulation har visat mycket goda
resultat.
Ett positivt exempel
Här följer ett exempel hämtat Hässleholms kommuns hemsida om
miljöarbete.
Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt
avloppsvatten uppvisade Finjasjön reda på 50-talet tydliga tecken på
övergödning. Trots kraftig reduktion av fosforn i tillflödena genom
förbättring av avloppsreningen förvärrades situationen i sjön.
Sommarsiktdjupet var bara någon decimeter och sjöns yta täcktes av en grön
spenatliknande soppa av blågrönalger. Stora mängder näringsrikt sediment
låg på sjöns botten och läckte varje sommar upp fosfor varför algerna aldrig
led någon brist på näring.
Som ett första försök att återställa sjön till ett mer näringsfattigt tillstånd
inleddes ett omfattande muddringsprojekt. Avsikten var att minska
näringsläckaget från bottnarna genom att ta bort det översta mest näringsrika
sedimentlagret. Då detta efter ett par års muddring visade sig ge alltför dålig
effekt avbröts det och en selektiv utfiskning i kombination med ytterligare
minskning av fosfor i tillflödena inleddes under hösten 1992.
I juni 1994 hade karpfiskpopulationen reducerats med ca 80 % genom
trålning och återsättande av upptagen rovfisk. Då hade man tagit upp ca 430
ton karpfisk. Genom en minskning av karpfiskbeståndet skulle mängden
djurplankton (som är föda åt karpfisken) öka. En större mängd djurplankton
skulle beta ner algmängden med ett förbättrat siktdjup som följd. Det
förbättrade siktdjupet skulle ge rovfisken förutsättningar att hålla nere
mängden karpfisk. Den minskade mängden alger skulle också indirekt kunna
leda till ett minskat näringsläckage från bottnarna.
Resultatet av utfiskningen var över förväntan. Siktdjupet har årligen
förbättrats sedan 1993 och 2,1 meter sommarsiktdjup 1996 innebär nu att
sjön är en av kommunens bästa badsjöar. Redan 1994 när utfiskningen
avslutades var sjön badbar och förekomsten av blågröna alger var mycket
blygsam. Till en del ersattes blågrönalgerna av kiselalger och grönalger.
Utom de synbara förändringarna i sjön upphörde också bottenläckaget av
fosfor i det närmaste helt. Detta pekar på att ett intensivt bottenläckage i
första hand är styrt av förekomsten av alger och att detta kan påverkas genom
ingrepp i sjöns näringsväv. De mycket goda resultaten från denna
sjörestaurering ger gott stöd för att utfiskning av karpfisk skulle kunna
användas i betydligt större omfattning än som nu är fallet för att bryta
dominansen av blågrönalger i övergödda sjöar. Så beskrivs alltså ett lyckat
projekt från Finjasjön i Hässleholms kommun.
Slutsats
I Sverige har vi en överkapacitet i fiskeflottan. Vi har alltså kunnigt folk
som kan sköta utfiskningen av karpfisk i en sjö som skall restaureras. För
att fler kommuner skall kunna göra framgångsrika restaureringar av sina
sjöar, behövs hjälp och stöd från någon statlig myndighet, t.ex.
Naturvårdsverket eller Fiskeriverket. Denna hjälp skulle kunna bestå i att
verket införskaffar en specialbyggd fiskeflotta av den modell som
användes i Finjasjön. Fiskeflottan skulle sedan kunna hyras ut till de
kommuner som vill restaurera sina sjöar. Verket skulle också kunna ge
råd om användning och om var man finner kunnig arbetskraft.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett statligt verk
för tillhandahållande av  en fiskeflotta för restaurering av insjöar i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 oktober 1999
Willy Söderdahl (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Karin Svensson Smith (v)