Restaurering av insjöar
I Sverige finns ett stort antal övergödda insjöar. Följderna för fiske, bad och rekreation försämras allvarligt. På sikt kan också dricksvattnet försämras. Sjöar som tidigare utgjort en viktig plats för folket i bygden och tillresta turister blir övergivna. Det finns en önskan och ett stort behov av att restaurera dessa sjöar. Om de av riksdagen beslutade femton miljökvalitetsmålen, där bl.a. Levande sjöar och vattendrag ingår, ska klaras är en restaurering av sjöar nödvändig. På många ställen har man försökt sig på olika åtgärder. Det viktigaste är klart att se till att näringsläckaget inte fortsätter. En rad olika metoder för detta har prövats och varit framgångsrika. I flertalet eurotrofa sjöar räcker det inte med att stoppa näringstillförseln. De måste också biomanipuleras, vilket betyder att man fiskar upp största delen av karpfisken. En kombination av minskad näringstillförsel och biomanipulation har visat mycket goda resultat.
Ett positivt exempel
Här följer ett exempel hämtat Hässleholms kommuns hemsida om miljöarbete.
Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön reda på 50-talet tydliga tecken på övergödning. Trots kraftig reduktion av fosforn i tillflödena genom förbättring av avloppsreningen förvärrades situationen i sjön. Sommarsiktdjupet var bara någon decimeter och sjöns yta täcktes av en grön spenatliknande soppa av blågrönalger. Stora mängder näringsrikt sediment låg på sjöns botten och läckte varje sommar upp fosfor varför algerna aldrig led någon brist på näring.
Som ett första försök att återställa sjön till ett mer näringsfattigt tillstånd inleddes ett omfattande muddringsprojekt. Avsikten var att minska näringsläckaget från bottnarna genom att ta bort det översta mest näringsrika sedimentlagret. Då detta efter ett par års muddring visade sig ge alltför dålig effekt avbröts det och en selektiv utfiskning i kombination med ytterligare minskning av fosfor i tillflödena inleddes under hösten 1992.
I juni 1994 hade karpfiskpopulationen reducerats med ca 80 % genom trålning och återsättande av upptagen rovfisk. Då hade man tagit upp ca 430 ton karpfisk. Genom en minskning av karpfiskbeståndet skulle mängden djurplankton (som är föda åt karpfisken) öka. En större mängd djurplankton skulle beta ner algmängden med ett förbättrat siktdjup som följd. Det förbättrade siktdjupet skulle ge rovfisken förutsättningar att hålla nere mängden karpfisk. Den minskade mängden alger skulle också indirekt kunna leda till ett minskat näringsläckage från bottnarna.
Resultatet av utfiskningen var över förväntan. Siktdjupet har årligen förbättrats sedan 1993 och 2,1 meter sommarsiktdjup 1996 innebär nu att sjön är en av kommunens bästa badsjöar. Redan 1994 när utfiskningen avslutades var sjön badbar och förekomsten av blågröna alger var mycket blygsam. Till en del ersattes blågrönalgerna av kiselalger och grönalger.
Utom de synbara förändringarna i sjön upphörde också bottenläckaget av fosfor i det närmaste helt. Detta pekar på att ett intensivt bottenläckage i första hand är styrt av förekomsten av alger och att detta kan påverkas genom ingrepp i sjöns näringsväv. De mycket goda resultaten från denna sjörestaurering ger gott stöd för att utfiskning av karpfisk skulle kunna användas i betydligt större omfattning än som nu är fallet för att bryta dominansen av blågrönalger i övergödda sjöar. Så beskrivs alltså ett lyckat projekt från Finjasjön i Hässleholms kommun.
Slutsats
I Sverige har vi en överkapacitet i fiskeflottan. Vi har alltså kunnigt folk som kan sköta utfiskningen av karpfisk i en sjö som skall restaureras. För att fler kommuner skall kunna göra framgångsrika restaureringar av sina sjöar, behövs hjälp och stöd från någon statlig myndighet, t.ex. Naturvårdsverket eller Fiskeriverket. Denna hjälp skulle kunna bestå i att verket införskaffar en specialbyggd fiskeflotta av den modell som användes i Finjasjön. Fiskeflottan skulle sedan kunna hyras ut till de kommuner som vill restaurera sina sjöar. Verket skulle också kunna ge råd om användning och om var man finner kunnig arbetskraft.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett statligt verk för tillhandahållande av en fiskeflotta för restaurering av insjöar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Willy Söderdahl (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Karin Svensson Smith (v)