På 1950-talet uppskattade man Sveriges tillgångar av naturgrus till minst
75 miljarder ton. I slutet av 1982 beslutade riksdagen att en
landsomfattande översiktlig inventering av naturgrus och alternativa
material, bergkross och morän, skulle genomföras. En första etapp av
denna inventering är klar. I första hand har man inventerat områden kring
tätorter med mer än 10 000 invånare, grusbristområden i övrigt nedanför
fjällregionen samt sådana områden därutöver där det fanns starka
naturvårdsintressen eller markanvändningskonflikter. Inventeringen visar
vilken typ av material som finns och ungefär vilka mängder som, med
hänsyn till andra samhällsintressen, kan utnyttjas. Man har dock inte tagit
hänsyn till skärpta krav på dricksvattenkvaliteten som kan innebära större
behov av att spara grusförekomster som grundvattenmagasin.
Genom Naturvårdsverkets försorg har en bedömning gjorts av hur länge de
tillgängliga naturgrustillgångarna kommer att räcka, med den förbruknings-
takt som rådde fram till år 1994, och med de restriktioner som beaktats i
inventeringarna. Enligt dessa bedömningar kommer naturgruset att vara
förbrukat inom 30 år i cirka 50 av Sveriges kommuner. För cirka 15 av dessa
kommuner kommer naturgruset att vara slut om 10 år. Bristsituationen på
naturgrus existerar redan, speciellt i södra Sverige. Naturgrusförekomster
utgör ofta en betydelsefull förutsättning för grundvattentillgångar, liksom
vattenkvaliteten. Tillgängligheten av grundvatten är ett fullgott skäl till att
vara restriktiv med användning av naturgrus.
Det saknas således, enligt tillgängliga uppgifter, statistik över den totala
mängden naturgrustillgångar i landet. Inventeringarna fortsätter dock men
inte i samma takt som tidigare. Under senare år, sedan skatt på naturgrus
infördes, har förbrukningsmönstret ändrats. I stället för grus används idag
krossat berg i allt större utsträckning.
Hösten 1996 påbörjades projektet "Återvinning av mineraliska massor".
Det finansieras av SYDAV utveckling AB, Boverket och Vägverket. Syftet
är att studera möjligheterna att återvinna betong och tegel, så kallade
mineraliska massor, från husrivning, som vägbyggnadsmaterial. Projektet
syftar också till att påvisa och utvärdera ekonomiska förutsättningar som
finns för kross och återanvända mineraliska byggrester. Enligt Naturvårds-
verket kommer varje år cirka 960 000 ton betong och cirka 285 000 ton tegel
från husrivning och ombyggnad att uppstå. Av dessa mängder går cirka 75 %
till fyllnadstipp. För att kunna föra in mineraliska massor i kretsloppet
genomförs därför försök med att använda dessa massor som vägbyggnads-
material i vägkroppen. I september 1997 föreslog Naturvårdsverket
regeringen nya miljömål, varpå regeringen presenterade förslag till nya
miljömål i propositionen om miljöpolitik. Men det är viktigt att se om det nu
inte är dags att ta ytterligare några nya steg för att öka möjligheten till
åter-
vinning. Värdefullt naturgrus bör sparas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att beakta de skärpta kraven på dricksvatten-
kvalitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillgången på grundvatten beaktas vid
beräkningar av möjliga tillgångar på naturgrus.