Motion till riksdagen
1999/2000:MJ754
av Artin, Murad (v)

Naturskogarna


Fortfarande avverkas oersättliga skogar i Sverige. Samtidigt hotas och
missgynnas flera djur- och växtarter av skogsbruket. Svenska staten har
ett ansvar för att skydda de sista naturskogarna. Staten måste också
arbeta för ett skogsbruk som inte utarmar ekosystem och biologisk
mångfald.
Den biologiska mångfalden i Sverige minskar i snabb takt. I dag är 1 948
arter utrotningshotade eller kraftigt minskande. Varannan dag avverkas i
Sverige områden där det är känt att hotade arter lever. Vänsterpartiet har
tillsammans med regeringen och Miljöpartiet kraftigt ökat anslagen för köp
av mark för bildande av skogsreservat och poängterat att de sista resterna av
naturskog och gamla träd måste skyddas. Ännu har dock inte denna
inställning trängt igenom i skogsnäringen. Långsamma att ta till sig detta
tänkande tycks även vissa offentliga och kyrkliga skogsägare vara.
1 Naturskogar
Den naturskog som, opåverkad av människan, tidigare täckte större delen
av vårt land har nästan helt ersatts av en betydligt fattigare
"produktionsskog". På några hundra år har skogarna tagits i anspråk av
skogsbruket. Bara sedan 1950 har avverkning skett på över 40 % av
skogsarealen.
Nu hotas också de sista resterna av oskyddade naturskogar. Trots en ökad
medvetenhet i skogsbruket om naturvård sker ständigt nya avverkningar av
dessa skogar. Det handlar om ekologiska system som inte kan återskapas
inom överskådlig tid. Naturskogarna innehåller många kvaliteter som saknas
i "produktionsskogarna". Grova och gamla träd, död och döende ved, är ett
livsvillkor för många hotade arter. Forskarna anser att staten nu har ungefär
tio år på sig att på olika sätt skydda naturskogarna om inte oersättliga
naturvärden skall gå förlorade.
2 Nyckelbiotoper och rödlistade arter
Ett så stort antal som 1 948 djur- och växtarter i skogen finns på
forskarnas "rödlistor".
Det innebär att de är utrotningshotade eller på kraftig tillbakagång. Många
av dessa arter finns i nyckelbiotoper (särskilt känsliga miljöer i skogen).
Dessa skogsmiljöer är mycket sällan skyddade som reservat eller liknande.
Tack vare samarbetet mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har
anslaget för att skydda värdefulla biotoper höjts, men hoten mot de "röd-
listade" arterna är fortfarande akut.
Avverkningar förekommer trots att man i många fall känner till de höga
naturvärdena. Bara under åren 1994 till 1996 avverkades minst 500 områden
med rödlistade arter i Sverige, enligt uppgifter från Naturvårdsverket och
Skogsstyrelsen. Det betyder att ungefär ett sådant område avverkas varannan
dag i vårt land. Till det kommer ett stort mörkertal. Områden som aldrig
hinner uppmärksammas eller kartläggas innan de är borta.
I dagarna har Svenska naturskyddsföreningen i Jokkmokk funnit rester av
avverkade tallar som är mer än 550 år gamla. Avverkningen är utförd 1998
på mark som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Skogsvårdsstyrelsen
har inte haft något att invända mot avverkningen. Den här typen av
gammelskog finns nästan inte alls kvar i Europa. Sverige har ett
internationellt ansvar att bevara den.
Det är mycket ovanligt med så gamla tallar i Sverige och ett stort antal
djur- och växtarter riskerar att försvinna när sån här skog avverkas. Flera
rovfågelarter, till exempel havsörn och kungsörn, är beroende av gamla träd
för att bygga bo. I området har mer än 10 hotade (rödlistade) arter hittats,
bland annat nordlig nållav och tallstocksticka. Staten borde vara föregångare
vad gäller naturvård i skogen. Men i verkligheten har SFV lägre ambitioner
än många skogsbolag. Agerandet står i bjärt kontrast till miljöministerns
uttalande om att SFV skall vara ett föredöme.
I maj 1999 presenterade Svenska naturskyddsföreningen en enkät om
markägares naturvårdsambitioner i skogen. Enkäten visade att offentliga
markägare har lägre ambitioner än de stora skogsbolagen. SFV hamnade på
25:e plats i rankingen av de stora markägarnas naturvårdsambitioner. I en
flerpartimotion under föregående riksdagsår motionerade Vänsterpartiet och
Miljöpartiet om att SFV:s avkastningskrav skulle omprövas. Vidare föreslogs
att regeringen skulle ge sådana instruktioner till SFV att inventeringar av
naturvärden och skyddsvärda biotoper skyndsamt skulle genomförs samt att
skogsinnehavet måste certifieras.
Motivet till motionen var att det inte kan vara rimligt att ålägga ett statligt
verk avkastningskrav som leder till att skogsvårdslagens miljömål riskerar att
överträdas.
Det är också en trovärdighetsfråga att staten på sina egna markområden är
ett föredöme när det gäller miljöhänsyn. Den senaste tidens rapporter om
avverkning av mycket gamla träd visar att motionskraven från förra året
fortfarande är aktuella. Om inte SFV omgående upphör med avverkningar av
skog med mycket höga naturvärden ifrågasätter vi om förvaltningen av detta
skogsinnehav skall ligga kvar på verket i fråga. Regeringen bör därför i
ägardirektiv till SFV ålägga verket att snarast miljöcertifiera sitt
skogsinnehav, eller pröva frågan om att överföra förvaltningen av den
berörda skogsmarken till Naturvårdsverket. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
3 Skydda de gamla träden
I dagens skogsvårdslagstiftning finns regler för lägsta avverkningsålder.
Det finns däremot ingen lagstiftning som ger ett skydd mot avverkning.
Vi anser att gamla träd som är äldre än 200 år ej skall avverkas. Även
enstaka gamla träd kan vara ytterst värdefulla som biotop åt en mängd
andra arter, främst insekter. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag om sådana ändringar i skogsvårdslagen som ger
ett skydd mot avverkning av gamla träd.
4 Sveriges åtaganden och löften
Riksdagen har redan tidigare beslutat om en hög ambitionsnivå för
bevarandet av den biologiska mångfalden i vårt land. Målet är att ingen
djur- eller växtart skall utrotas av människan. Sverige har också åtagit sig
detta genom flera internationella konventioner, bland annat konventionen
om biologisk mångfald. I internationella sammanhang har Sverige ofta
drivit frågan om bevarandet av arter och deras livsmiljöer, bl.a. vid
Riokonferensen 1992, som ledde fram till konventionen om biologisk
mångfald.
Ändå har Sverige en påfallande liten andel skyddad skogsmark vid en
internationell jämförelse. Bara 0,8 % av den produktiva skogsmarken
nedanför fjällkedjan är skyddad i reservat eller liknande. Fattigare länder är
ofta bättre på detta - av den tropiska regnskogen är nästan 10 % skyddad. I
stora delar av södra Sverige är mindre än en tiondel skyddad.
Enligt forskare på Skogsvetenskapliga fakulteten i Umeå konstaterar man
att Sveriges boreala skogar aldrig haft så lite gammal skog, så lite grova träd,
så lite döda träd som nu på 1900-talet. Detta har skapat ett stort
naturvårdsproblem som inte har någon direkt koppling till virkesförrådets
storlek utan hänför sig till skogens struktur. För att lösa detta problem måste
skogsbruket öka förekomsten av gammal skog och döda träd drastiskt för att
försöka återskapa något av det som kännetecknade det forna
skogslandskapet.
Även ur andra internationella perspektiv har Sverige ett speciellt ansvar för
sina skogsmiljöer. Våra skogar innehåller arter som inte finns på andra
platser, våra skogar får allt större betydelse för en ekologisk turism och
rekreation. Redan i dag är våra orörda skogar i södra Sverige
nationalekonomiskt mer värdefulla än omkringliggande produktionsskogar.
Förutom att inrätta fler reservat är det därför viktigt att det bedrivs ett
arbete
för att utvidga de reservat och nationalparker som finns, särskilt i södra
Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna

5 Hemställan

5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ändra i ägardirektiven till Statens
fastighetsverk, alternativt att pröva frågan om att överföra
förvaltningen av Statens fastighetsverks skogsinnehav till
Naturvårdsverket,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i
skogsvårdslagen att ett skydd mot avverkning av gamla träd införs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utvidga befintliga skogsreservat och
nationalparker.

Stockholm den 1 oktober 1999
Murad Artin (v)
Sten Lundström (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Jonas Ringqvist (v)
Siv Holma (v)
Johan Lönnroth (v)
Marie Engström (v)
Per Rosengren (v)
Lars Bäckström (v)
Willy Söderdahl (v)