1 Ekologiskt föredöme?
Senaste regeringsförklaringen konstaterar att Sverige är ett föregångsland
i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I de närmast
föregående regeringsförklaringarna uttrycks en ambition om att Sverige
skall bli ett föregångsland vad gäller ekologisk omställning. Frågan är
om vi som nation kan hävda att vi är ett föredöme. Svaret på den
frågeställningen beror givetvis på vilka variabler som utgör
bedömningsgrund.
Utan att ha gjort en vetenskaplig undersökning kan det antas att inget land
har producerat så mycket text där ordet miljö, ekologi eller liknande
förekommer. Utvärderingen som gjordes i New York fem år efter FN:s
miljö- och utvecklingskonferens i Rio noterade att Sverige varit bäst på att
göra lokala Agenda 21. Att prata eller skriva om miljö är vi nog världsbäst
på.
Vad gäller naturresursförbrukning per invånare ligger vi sämre till oavsett
om det är ändliga eller förnyelsebara naturresurser som räknas. Den
genomsnittlige u-landsinvånaren förbrukar bara en bråkdel av de
naturresurser normalsvensken använder i sin livsföring. Beträffande
energiförbrukning är läget något bättre vad avser fossila bränslen, men
eftersom Sverige har mest kärnkraftsel per invånare i världen ligger
hållbarhetsmålet tämligen långt borta.
Vår konsumtion ger upphov till en ständigt ökande mängd avfall. Att detta
inte betraktas som ett stort miljöproblem beror sannolikt på att en betydande
del av avfallet forslas till förbränningsanläggningar. Elementär
naturvetenskaplig kunskap säger dock att materia inte försvinner för att den
övergår från fast form till gasform. Försyndelser vad gäller avfall i fast form
kan hjälpligt sonas genom marksanering, men att samla in gifter som lämnat
skorstenarna kan nog inte ens den mest inbitne teknikoptimist föreställa sig.
Avfallsförbränningen snabbar på spridningen av tungmetaller, kvicksilver,
försurande oxider samt en mängd kemiska föreningar vars konsekvenser för
hälsa och miljö det finns ytterligt begränsad kunskap om. Fler aspekter på
avfallshanteringen och vilka åtgärder som måste vidtas finns utvecklade i en
motion om avfall och producentansvar från Vänsterpartiet.
Vad gäller bensinförbrukning finns det inget land i EU som överträffar
Sverige räknat i antalet försålda liter per invånare. Även om många fredar sitt
samvete med att köra med en katalysatorförsedd bil, har det ingen som helst
betydelse för den mängd koldioxid som lämnar avgasrören. Tillskottet av den
primära växthusgasen koldioxid är direkt proportionellt mot
energiförbrukningen. Eftersom olja inte nyproduceras finns det en del som
behöver göras åt verksamheten på vägarna. 99 % av alla bränslen är
petroleum i någon form. Ett märkligt faktum med tanke på att den, jämfört
med andra länder, enorma tillgången på bioråvaran skog som finns i landet.
2 Går det åt rätt eller fel håll?
En bedömning utifrån nämnda frågeställning kan göras på olika sätt. De
flesta miljöchefer i kommunerna brukar för sin nämnd börja med att med
vackra kurvor illustrera hur halterna av svaveldioxid och sot i luften
systematiskt har minskat. De gröna nyckeltalen i statsbudgeten visar att
det blir mindre avfall som läggs på tipp (eftersom det eldas upp eller
återanvänds).
Miljöförstöringen känner dock inga gränser och därför är det rimligt att
använda en källa med ett större geografiskt perspektiv. EU:s miljöbyrå, EEA,
gav i somras ut en lägesrapport för miljön i Europeiska unionen vid
sekelskiftet.
3 Miljön i Europeiska unionen vid sekelskiftet
4
Tabell 1: (Belastningar Miljöfrågor Tillstånd & konsekvenser )
Under denna tabell finns bland annat följande text:
Inte heller utsikterna för flertalet belastningar är särskilt uppmuntrande.
Detta gäller särskilt de väntade utsläppsökningarna på de områden som visat
sig vara svårbemästrade: växthusgaser, kemikalier och avfall. Läget och
utsikterna för belastningarna föranleder en motsvarande oro över
miljötillståndet. Här kan inte en enda positiv trend (vår kursivering) urskiljas
bland framtidsutsikterna.
Någon bedömning gällande Sverige motsvarande den EEA gjort för EU
finns inte. Det ovan anförda är dock tillräckligt för att göra påståendet att
utvecklingen fortfarande går åt fel håll. Den positiva effekten av de
miljövänliga trenderna i valet av produkter förtas av den totala
konsumtionsökningen, särskilt av väg- och flygtransporter, som ger upphov
till en ytterligare ökning av miljöbelastningen.
5 Varför så svagt samband mellan ord och
handling?
De stater som år 1992 deltog i FN:s miljö- och utvecklingkonferens i Rio
de Janeiro förpliktigade sig genom att ansluta sig till Agenda 21 att verka
för en övergång till en ekonomisk utveckling som är förenlig med de
spelregler som finns för upprätthållandet av liv på jorden.
Riokonferensen underströk behovet av en mer rättvis fördelning av
jordens resurser. Sju år efter konferensen lever fortfarande en stor del av
våra medmänniskor i yttersta armod. Samtidigt ägnar sig västvärldens
politiker åt att sjunga överkonsumtionens lov. Självkritiskt kan
konstateras att vänsterdimensionen främst rör sig om makten över
produktionen samt fördelning av produktionens resultat. Solidaritet med
människor i länder med lägre industrialiseringsgrad samt med kommande
generationer förekommer på sin höjd i form av en marginalanteckning.
För att citera en skribent från Svensk-polska miljöföreningen: "I stället
för en övergång till en ekonomisk utveckling som är förenlig med
spelreglerna på jorden, fortsätter vi att putsa kristallkronorna på Titanic."
( Magnus Andersson Miljöaktuellt 3/99).
En förklaring till glappet mellan ord och handling är styrkan hos
ekonomiska krafter som har intresse av att massbilism och hög materiell
konsumtionsnivå upprätthålls. Det rödgröna fältet inom politiken lyssnar
dock rimligen även till andra röster. Dessa är dock ännu så svaga att de inte
förmår att överrösta de liberala ekonomerna. De senare har en position som
överstepräster som uttalar sig om hur allting skall skötas på jorden. Oavsett
detta översköljs vi ständigt av deras budskap via television, dagstidningar
eller andra massmedier. Uppmaningar från oroliga vetenskapsmän inom det
naturvetenskapliga området får liten betydelse för den förda politiken om
ekonomerna förklarar att vi inte har råd att följa naturvetarnas råd.
Himmelriket kan endast uppnås för dem som ansluter sig till ekonomisk
tillväxt, lågt skattetryck och borttagande av marknadshinder.
Först när översteprästerna har detroniserats och en ekonomisk teori som
respekterar naturens begränsningar utvecklats blir det möjligt att se framtiden
an med tillförsikt.
6 Miljön behöver ett grundlagsskydd!
Den svenska grundlagen brukar framhållas som ett föredöme för andra
länder. Ett civiliserat land som respekterar rättigheter hos olika
folkgrupper. Ett skydd för privategendom skrevs in under den förra
borgerliga regeringens tid. Nu levande personer i vårt land kan använda
sig av grundlagen och med hjälp av den hävda sin rätt. Naturen har dock
få försvarsadvokater. Att skydda naturresurser som bör vara till glädje för
kommande generationer är svårt att förena med vinstintresse.
Nedhuggningen av gammelskog och igenväxningen av
naturbetesmarkerna talar sitt tydliga språk för att detta är tingens ordning.
I tider där ordet etik har en särskild klang borde det väl vara på sin plats
att tala om det arv som vår generation lämnar till den som kommer efter.
För att förstärka miljöintressena i förhållande till andra intressen bör den
planerade översynen av regeringsformen ges i tilläggsdirektiv att formulera
hur ett skydd för miljön kan infogas i grundlagen.
7 Förstärk Naturvårdsverkets miljöansvar!
Av instruktionen till Naturvårdsverket framgår att avvägningar betingade
av hänsyn till kostnader och konsekvenser för näringslivet skall ske.
Givetvis måste den typen av avvägningar göras, frågan är bara av vem.
Finns det risk för att verkningsfulla förslag till lösningar av miljöproblem
läggs i byrålådan för att de kostar för mycket? Enda sättet att vara säker
på att så inte är faller är att befria Naturvårdsverket från uppgiften att ta
ovannämnda hänsyn i sitt arbete. Risken för att en senare avvägning
gentemot näringslivs och andra ekonomiska intressen inte sker av andra
är obefintlig. Orsakssambanden rörande miljö- och hälsofrågor är ofta
komplicerade. De folkvalda skall inte behöva yrkesutbildning inom
miljöområdet för att kunna ta kloka miljöhänsyn. Naturvårdsverket
behövs som en oförfalskad röst som utgår från naturvetenskapliga fakta.
Verket har och skall ha en strategisk roll i det pågående miljömålsarbetet.
Därför behöver dess uppgift renodlas.
Det är lämpligt att riksdagen hos regeringen ber om ett förslag till hur
verksinstruktionen för Naturvårdsverket kan renodlas som miljöorgan.
8 Fullfölj åtagandena från Rio!
UNGASS-konferensen i New York 1997 var en uppföljningskonferens
till Riokonferensen. I New York konstaterades att det lokala Agenda 21-
arbetet behövde kompletteras med ett motsvarande arbete på nationell
nivå för att bli tillräckligt verkningsfullt. Utvärderingar i Sverige visar att
många kommuner saknar ett effektivt "agendagrepp" från regering och
riksdag. Särskilt med tanke på regeringsdeklarationen är det angeläget att
Sverige fyller sina internationella förpliktelser. Konstruktiva
miljöinitiativ brukar få positiva följdeffekter utanför nationsgränserna.
Miljökommissionärsuppdraget ökar förväntningarna på Sverige. Det
vetenskapliga underlaget till förståelse för miljöproblem har ofta
utvecklats på svenska forskningssäten. I den mån forskningen fortsätter
att ha samma omfång och kvalitet är förutsättningarna för att
åstadkomma en nationell handlingsplan med syfte att undanröja
miljöhoten goda. Det påbörjade miljömålsarbetet kan vara ett led i att
skapa ett handlingsprogram för det 21:a århundradet - en nationell
Agenda 21.
Därför bör riksdagen uppmana regeringen att återkomma till riksdagen
med ett förslag till upprättande av en nationell Agenda 21 samt regionala
dito.
9 Respektera Amsterdamfördraget vad gäller inte-
grering av miljöaspekter i övriga politikområden!
Amsterdamfördraget gav ministerrådet och parlamentet en skyldighet att
sträva efter en hög miljöskyddsnivå (art 95.3). Integreringen av
miljöhänsyn i EU:s övriga politikområden lyfts fram som ett av de
viktigaste sätten att göra utvecklingen hållbar (art 95.2 och 6).
Slutsatserna från rådsmötena i Luxemburg, Cardiff, Wien och Köln slår
fast att hållbar utveckling skall integreras i alla gemensamma politikområden
i EU, och nio områden har pekats ut för att inleda integreringsprocessen. På
decembermötet i Helsingfors skall tre av dessa områden redovisa hur
integreringsprocessen skall ske.
Vilken teknik skall då tillämpas? Ett fullständigt svar på denna fråga ryms
inte inom ramen för denna motion. Ett instrument kan dock pekas ut. Ett
direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön är
under utarbetande i EU. Förslaget innebär att miljökonsekvenserna
identifieras och bedöms innan planer och program antas. Dessa strategiska
miljöbedömningar avses bidra till en mer öppen planering och till målet om
en hållbar utveckling.
Det kan diskuteras om en statsbudget definitionsmässigt kan anses vara en
plan, men i praktiken fyller budgeten onekligen denna funktion. De gröna
nyckeltalen är ett försök att belysa miljöutvecklingen i anslutningen till
budgeten. Detta räcker emellertid inte för att miljöaspekterna skall bli
integrerade i beslutsprocessen. De strategiska
miljökonsekvensbeskrivningarna skall vara invävda i texten och inte i form
av ett appendix som lätt kan läggas åt sidan.
Riksdagen bör uppmana regeringen att förslagen i nästa års budget åtföljs
av miljökonsekvensbeskrivningar.
10 Befria de kommunala miljöförvaltningarna från
munkavlar!
Sveriges Naturvetarförbund avstyrkte redan 1990 i ett yttrande till
frikommunutredningen en helt fri nämndorganisation i kommunerna.
Redan då var erfarenheten från de sammanslagningar av miljö- och
hälsoskyddskontor med statsbyggnadskontor att de naturvetenskapliga
synpunkterna kom i bakgrunden. Bristande samsyn ledde ofta till att
miljö- och hälsoskyddsfrågorna fick vika för ekonomiska
planförutsättningar.
Våren 1999 har Sveriges Naturvetarförbund gjort en studie av miljöarbetet
i kommunerna. Även SKTF har tillsammans med Miljö- och
hälsotjänstemännens yrkesförbund, MHTF, genomfört en enkätundersökning
om miljö- och hälsoskyddets organisation i Sveriges kommuner. Bara fyra av
tio kommuner har en renodlad miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Nästan
varannan av Naturvetarförbundets medlemmar i miljö- och
hälsoskyddssektionen känner sig motarbetade i sin yrkesutövning eller hade
upplevt jäv eller jävliknande förhållanden.
När Kävlinge kommuns miljöchef var kritisk till en planerad golfbana i
naturreservatet Järavallen ströks hans synpunkter då ärendet presenterades
för politikerna. I en annan skånsk kommun rannsakades småföretagare för ut-
släpp i en å. Kommunen väntade emellertid med att anmäla sitt eget
reningsverks utsläpp av orenat avloppsvatten till samma å. Till saken hör att
samma person som ansvarar för den tekniska driften av reningsverket också
är högsta tjänsteman i en sammanslagen förvaltning där också miljötillsynen
över samma anläggning ingår. Exemplen kan tyvärr mångfaldigas.
Det står förvisso i miljöbalken att drift skall hållas isär från kontroll av
densamma. Men det finns inget uttryckligt förbud mot att ha sammanslagna
organisationer med oklara roller. En översyn av miljöbalken skall
genomföras. Då kan det vara lämpligt att upprätta det kommunala
miljöarbetets integritet.
Riksdagen bör uppmana regeringen att ge miljöbalksutredningen i
tilläggsdirektiv att föreslå en förändring så att miljö- och
hälsoskyddsfrågorna garanteras en egen förvaltning i kommunen.
11 Hemställan
11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
utredningen om översyn av regeringsformen så att även miljön får ett
grundlagsskydd,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till verksinstruktion
för Naturvårdsverket där verkets strategiska roll i miljöomställningen
framgår tydligare,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nationellt
Agenda 21 samt ett förslag till plan för upprättandet av regionala
agendor,
4. att riksdagen hos regeringen begär att i nästa års budget inarbeta
miljökonsekvensbeskrivningar i de olika förslagen i statsbudgeten,2
5. att riksdagen hos regeringen begär att Miljöbalksutredningen
ges i tilläggsdirektiv att föreslå en förändring så att miljö- och
hälsoskyddsfrågorna garanteras en egen förvaltning i kommunen.
6.
Stockholm den 4 oktober 1999
Karin Svensson Smith (v)
Marie Engström (v)
Owe Hellberg (v)
Siv Holma (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Sten Lundström (v)
Johan Lönnroth (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Jonas Ringqvist (v)
Per Rosengren (v)
1 Yrkande 1 hänvisat till KU.
2 Yrkande 4 hänvisat till FiU.