1 Ekologiskt föredöme? Senaste regeringsförklaringen konstaterar att Sverige är ett föregångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I de närmast föregående regeringsförklaringarna uttrycks en ambition om att Sverige skall bli ett föregångsland vad gäller ekologisk omställning. Frågan är om vi som nation kan hävda att vi är ett föredöme. Svaret på den frågeställningen beror givetvis på vilka variabler som utgör bedömningsgrund.
Utan att ha gjort en vetenskaplig undersökning kan det antas att inget land har producerat så mycket text där ordet miljö, ekologi eller liknande förekommer. Utvärderingen som gjordes i New York fem år efter FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio noterade att Sverige varit bäst på att göra lokala Agenda 21. Att prata eller skriva om miljö är vi nog världsbäst på.
Vad gäller naturresursförbrukning per invånare ligger vi sämre till oavsett om det är ändliga eller förnyelsebara naturresurser som räknas. Den genomsnittlige u-landsinvånaren förbrukar bara en bråkdel av de naturresurser normalsvensken använder i sin livsföring. Beträffande energiförbrukning är läget något bättre vad avser fossila bränslen, men eftersom Sverige har mest kärnkraftsel per invånare i världen ligger hållbarhetsmålet tämligen långt borta.
Vår konsumtion ger upphov till en ständigt ökande mängd avfall. Att detta inte betraktas som ett stort miljöproblem beror sannolikt på att en betydande del av avfallet forslas till förbränningsanläggningar. Elementär naturvetenskaplig kunskap säger dock att materia inte försvinner för att den övergår från fast form till gasform. Försyndelser vad gäller avfall i fast form kan hjälpligt sonas genom marksanering, men att samla in gifter som lämnat skorstenarna kan nog inte ens den mest inbitne teknikoptimist föreställa sig. Avfallsförbränningen snabbar på spridningen av tungmetaller, kvicksilver, försurande oxider samt en mängd kemiska föreningar vars konsekvenser för hälsa och miljö det finns ytterligt begränsad kunskap om. Fler aspekter på avfallshanteringen och vilka åtgärder som måste vidtas finns utvecklade i en motion om avfall och producentansvar från Vänsterpartiet.
Vad gäller bensinförbrukning finns det inget land i EU som överträffar Sverige räknat i antalet försålda liter per invånare. Även om många fredar sitt samvete med att köra med en katalysatorförsedd bil, har det ingen som helst betydelse för den mängd koldioxid som lämnar avgasrören. Tillskottet av den primära växthusgasen koldioxid är direkt proportionellt mot energiförbrukningen. Eftersom olja inte nyproduceras finns det en del som behöver göras åt verksamheten på vägarna. 99 % av alla bränslen är petroleum i någon form. Ett märkligt faktum med tanke på att den, jämfört med andra länder, enorma tillgången på bioråvaran skog som finns i landet.
2 Går det åt rätt eller fel håll?
En bedömning utifrån nämnda frågeställning kan göras på olika sätt. De flesta miljöchefer i kommunerna brukar för sin nämnd börja med att med vackra kurvor illustrera hur halterna av svaveldioxid och sot i luften systematiskt har minskat. De gröna nyckeltalen i statsbudgeten visar att det blir mindre avfall som läggs på tipp (eftersom det eldas upp eller återanvänds).
Miljöförstöringen känner dock inga gränser och därför är det rimligt att använda en källa med ett större geografiskt perspektiv. EU:s miljöbyrå, EEA, gav i somras ut en lägesrapport för miljön i Europeiska unionen vid sekelskiftet.
3 Miljön i Europeiska unionen vid sekelskiftet 4 Tabell 1: (Belastningar Miljöfrågor Tillstånd & konsekvenser )
Under denna tabell finns bland annat följande text:
Inte heller utsikterna för flertalet belastningar är särskilt uppmuntrande. Detta gäller särskilt de väntade utsläppsökningarna på de områden som visat sig vara svårbemästrade: växthusgaser, kemikalier och avfall. Läget och utsikterna för belastningarna föranleder en motsvarande oro över miljötillståndet. Här kan inte en enda positiv trend (vår kursivering) urskiljas bland framtidsutsikterna.
Någon bedömning gällande Sverige motsvarande den EEA gjort för EU finns inte. Det ovan anförda är dock tillräckligt för att göra påståendet att utvecklingen fortfarande går åt fel håll. Den positiva effekten av de miljövänliga trenderna i valet av produkter förtas av den totala konsumtionsökningen, särskilt av väg- och flygtransporter, som ger upphov till en ytterligare ökning av miljöbelastningen.
5 Varför så svagt samband mellan ord och handling?
De stater som år 1992 deltog i FN:s miljö- och utvecklingkonferens i Rio de Janeiro förpliktigade sig genom att ansluta sig till Agenda 21 att verka för en övergång till en ekonomisk utveckling som är förenlig med de spelregler som finns för upprätthållandet av liv på jorden. Riokonferensen underströk behovet av en mer rättvis fördelning av jordens resurser. Sju år efter konferensen lever fortfarande en stor del av våra medmänniskor i yttersta armod. Samtidigt ägnar sig västvärldens politiker åt att sjunga överkonsumtionens lov. Självkritiskt kan konstateras att vänsterdimensionen främst rör sig om makten över produktionen samt fördelning av produktionens resultat. Solidaritet med människor i länder med lägre industrialiseringsgrad samt med kommande generationer förekommer på sin höjd i form av en marginalanteckning. För att citera en skribent från Svensk-polska miljöföreningen: "I stället för en övergång till en ekonomisk utveckling som är förenlig med spelreglerna på jorden, fortsätter vi att putsa kristallkronorna på Titanic." ( Magnus Andersson Miljöaktuellt 3/99).
En förklaring till glappet mellan ord och handling är styrkan hos ekonomiska krafter som har intresse av att massbilism och hög materiell konsumtionsnivå upprätthålls. Det rödgröna fältet inom politiken lyssnar dock rimligen även till andra röster. Dessa är dock ännu så svaga att de inte förmår att överrösta de liberala ekonomerna. De senare har en position som överstepräster som uttalar sig om hur allting skall skötas på jorden. Oavsett detta översköljs vi ständigt av deras budskap via television, dagstidningar eller andra massmedier. Uppmaningar från oroliga vetenskapsmän inom det naturvetenskapliga området får liten betydelse för den förda politiken om ekonomerna förklarar att vi inte har råd att följa naturvetarnas råd. Himmelriket kan endast uppnås för dem som ansluter sig till ekonomisk tillväxt, lågt skattetryck och borttagande av marknadshinder.
Först när översteprästerna har detroniserats och en ekonomisk teori som respekterar naturens begränsningar utvecklats blir det möjligt att se framtiden an med tillförsikt.
6 Miljön behöver ett grundlagsskydd!
Den svenska grundlagen brukar framhållas som ett föredöme för andra länder. Ett civiliserat land som respekterar rättigheter hos olika folkgrupper. Ett skydd för privategendom skrevs in under den förra borgerliga regeringens tid. Nu levande personer i vårt land kan använda sig av grundlagen och med hjälp av den hävda sin rätt. Naturen har dock få försvarsadvokater. Att skydda naturresurser som bör vara till glädje för kommande generationer är svårt att förena med vinstintresse. Nedhuggningen av gammelskog och igenväxningen av naturbetesmarkerna talar sitt tydliga språk för att detta är tingens ordning. I tider där ordet etik har en särskild klang borde det väl vara på sin plats att tala om det arv som vår generation lämnar till den som kommer efter.
För att förstärka miljöintressena i förhållande till andra intressen bör den planerade översynen av regeringsformen ges i tilläggsdirektiv att formulera hur ett skydd för miljön kan infogas i grundlagen.
7 Förstärk Naturvårdsverkets miljöansvar!
Av instruktionen till Naturvårdsverket framgår att avvägningar betingade av hänsyn till kostnader och konsekvenser för näringslivet skall ske. Givetvis måste den typen av avvägningar göras, frågan är bara av vem. Finns det risk för att verkningsfulla förslag till lösningar av miljöproblem läggs i byrålådan för att de kostar för mycket? Enda sättet att vara säker på att så inte är faller är att befria Naturvårdsverket från uppgiften att ta ovannämnda hänsyn i sitt arbete. Risken för att en senare avvägning gentemot näringslivs och andra ekonomiska intressen inte sker av andra är obefintlig. Orsakssambanden rörande miljö- och hälsofrågor är ofta komplicerade. De folkvalda skall inte behöva yrkesutbildning inom miljöområdet för att kunna ta kloka miljöhänsyn. Naturvårdsverket behövs som en oförfalskad röst som utgår från naturvetenskapliga fakta. Verket har och skall ha en strategisk roll i det pågående miljömålsarbetet. Därför behöver dess uppgift renodlas.
Det är lämpligt att riksdagen hos regeringen ber om ett förslag till hur verksinstruktionen för Naturvårdsverket kan renodlas som miljöorgan.
8 Fullfölj åtagandena från Rio!
UNGASS-konferensen i New York 1997 var en uppföljningskonferens till Riokonferensen. I New York konstaterades att det lokala Agenda 21- arbetet behövde kompletteras med ett motsvarande arbete på nationell nivå för att bli tillräckligt verkningsfullt. Utvärderingar i Sverige visar att många kommuner saknar ett effektivt "agendagrepp" från regering och riksdag. Särskilt med tanke på regeringsdeklarationen är det angeläget att Sverige fyller sina internationella förpliktelser. Konstruktiva miljöinitiativ brukar få positiva följdeffekter utanför nationsgränserna. Miljökommissionärsuppdraget ökar förväntningarna på Sverige. Det vetenskapliga underlaget till förståelse för miljöproblem har ofta utvecklats på svenska forskningssäten. I den mån forskningen fortsätter att ha samma omfång och kvalitet är förutsättningarna för att åstadkomma en nationell handlingsplan med syfte att undanröja miljöhoten goda. Det påbörjade miljömålsarbetet kan vara ett led i att skapa ett handlingsprogram för det 21:a århundradet - en nationell Agenda 21.
Därför bör riksdagen uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till upprättande av en nationell Agenda 21 samt regionala dito.
9 Respektera Amsterdamfördraget vad gäller inte- grering av miljöaspekter i övriga politikområden!
Amsterdamfördraget gav ministerrådet och parlamentet en skyldighet att sträva efter en hög miljöskyddsnivå (art 95.3). Integreringen av miljöhänsyn i EU:s övriga politikområden lyfts fram som ett av de viktigaste sätten att göra utvecklingen hållbar (art 95.2 och 6).
Slutsatserna från rådsmötena i Luxemburg, Cardiff, Wien och Köln slår fast att hållbar utveckling skall integreras i alla gemensamma politikområden i EU, och nio områden har pekats ut för att inleda integreringsprocessen. På decembermötet i Helsingfors skall tre av dessa områden redovisa hur integreringsprocessen skall ske.
Vilken teknik skall då tillämpas? Ett fullständigt svar på denna fråga ryms inte inom ramen för denna motion. Ett instrument kan dock pekas ut. Ett direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön är under utarbetande i EU. Förslaget innebär att miljökonsekvenserna identifieras och bedöms innan planer och program antas. Dessa strategiska miljöbedömningar avses bidra till en mer öppen planering och till målet om en hållbar utveckling.
Det kan diskuteras om en statsbudget definitionsmässigt kan anses vara en plan, men i praktiken fyller budgeten onekligen denna funktion. De gröna nyckeltalen är ett försök att belysa miljöutvecklingen i anslutningen till budgeten. Detta räcker emellertid inte för att miljöaspekterna skall bli integrerade i beslutsprocessen. De strategiska miljökonsekvensbeskrivningarna skall vara invävda i texten och inte i form av ett appendix som lätt kan läggas åt sidan.
Riksdagen bör uppmana regeringen att förslagen i nästa års budget åtföljs av miljökonsekvensbeskrivningar.
10 Befria de kommunala miljöförvaltningarna från munkavlar!
Sveriges Naturvetarförbund avstyrkte redan 1990 i ett yttrande till frikommunutredningen en helt fri nämndorganisation i kommunerna. Redan då var erfarenheten från de sammanslagningar av miljö- och hälsoskyddskontor med statsbyggnadskontor att de naturvetenskapliga synpunkterna kom i bakgrunden. Bristande samsyn ledde ofta till att miljö- och hälsoskyddsfrågorna fick vika för ekonomiska planförutsättningar.
Våren 1999 har Sveriges Naturvetarförbund gjort en studie av miljöarbetet i kommunerna. Även SKTF har tillsammans med Miljö- och hälsotjänstemännens yrkesförbund, MHTF, genomfört en enkätundersökning om miljö- och hälsoskyddets organisation i Sveriges kommuner. Bara fyra av tio kommuner har en renodlad miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Nästan varannan av Naturvetarförbundets medlemmar i miljö- och hälsoskyddssektionen känner sig motarbetade i sin yrkesutövning eller hade upplevt jäv eller jävliknande förhållanden.
När Kävlinge kommuns miljöchef var kritisk till en planerad golfbana i naturreservatet Järavallen ströks hans synpunkter då ärendet presenterades för politikerna. I en annan skånsk kommun rannsakades småföretagare för ut- släpp i en å. Kommunen väntade emellertid med att anmäla sitt eget reningsverks utsläpp av orenat avloppsvatten till samma å. Till saken hör att samma person som ansvarar för den tekniska driften av reningsverket också är högsta tjänsteman i en sammanslagen förvaltning där också miljötillsynen över samma anläggning ingår. Exemplen kan tyvärr mångfaldigas.
Det står förvisso i miljöbalken att drift skall hållas isär från kontroll av densamma. Men det finns inget uttryckligt förbud mot att ha sammanslagna organisationer med oklara roller. En översyn av miljöbalken skall genomföras. Då kan det vara lämpligt att upprätta det kommunala miljöarbetets integritet.
Riksdagen bör uppmana regeringen att ge miljöbalksutredningen i tilläggsdirektiv att föreslå en förändring så att miljö- och hälsoskyddsfrågorna garanteras en egen förvaltning i kommunen.
11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av regeringsformen så att även miljön får ett grundlagsskydd,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till verksinstruktion för Naturvårdsverket där verkets strategiska roll i miljöomställningen framgår tydligare,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nationellt Agenda 21 samt ett förslag till plan för upprättandet av regionala agendor,
4. att riksdagen hos regeringen begär att i nästa års budget inarbeta miljökonsekvensbeskrivningar i de olika förslagen i statsbudgeten,2
5. att riksdagen hos regeringen begär att Miljöbalksutredningen ges i tilläggsdirektiv att föreslå en förändring så att miljö- och hälsoskyddsfrågorna garanteras en egen förvaltning i kommunen. 6.
Stockholm den 4 oktober 1999
Karin Svensson Smith (v)
Marie Engström (v)
Owe Hellberg (v)
Siv Holma (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Sten Lundström (v)
Johan Lönnroth (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Jonas Ringqvist (v)
Per Rosengren (v)
1 Yrkande 1 hänvisat till KU. 2 Yrkande 4 hänvisat till FiU.