Motion till riksdagen
1999/2000:MJ744
av Hagfeldt, Stefan (m)

Omberg


Omberg, som är unik i sitt slag, har sådana värden som nationalklenod,
att den bör skyddas på ett bra sätt. Omberg är en bergrygg som skjuter
upp mellan två förkastningsbranter. Den bär spår av inlandsisen som lade
en kappa av kalkrik moränjord över berget. Tillsammans med det
gynnsamma lokalklimatet ger detta förutsättningar för den yppersta
växtlighet, med t.ex. rika lundmiljöer, orkidérika kalkkärr och artrika
stäppängar och klippängar. På berget finns som exempel en av Sveriges
nordligaste naturliga bokskogar och en riklig förekomst av idegran.
Omberg ligger i en trakt med stor koncentration av natur- och kulturvärden
med Vättern och Tåkern som är internationellt kända.
Omberg uppfyller förmodligen de kriterier som ställs på en nationalpark
vad gäller storlek, vetenskapliga värden, upplevelsevärden, kulturella värden
och storslagenhet.
Att Omberg genom tiderna i övrigt påverkats av människans boende och
brukande, delar berget med nästan alla andra naturområden av någon storlek
i södra Sverige. Blir Omberg en nationalpark ges dess skötsel en inriktning
mot ökad orördhet, hög biologisk mångfald och stora upplevelsevärden.
Det är emellertid inte självklart att en nationalpark är bästa lösningen. En
annan möjlighet är att utvidga de små naturreservat som redan finns till att
omfatta ett större område. En tredje möjlighet är att sluta långsiktiga avtal
med de berörda markägarna - i stor utsträckning staten - som berörs av
intresset av ett starkare skydd.
Det formellt starkaste skyddet utgörs av nationalparken. Erfarenheterna
visar emellertid att det formellt starkaste inte nödvändigtvis i praktiken
alltid
är det alternativ som bäst tjänar skyddsintressena. En nationalpark skall inte
bara bildas utan också skötas. Staten har på denna senare punkt långt ifrån
alltid varit något föredöme.
För vår del ser vi betydande fördelar med att söka upprätta långsiktiga
avtal om skydd och vård av Ombergs unika natur med de berörda mark-
ägarna. I sådana avtal kan de villkor tas in som är centrala för naturvården
samtidigt som markägarens eget engagemang kan utnyttjas. Vi utesluter inte
att sådana avtal skulle kunna träffas med ägare till ett större område än det
som aktualiserats i nationalparksdiskussionerna. För de åtaganden som
markägarna gör enligt avtalet skall ersättning utgå.
Vi förordar mot den här bakgrunden att olika alternativ för att skydda
Ombergs natur prövas innan ett slutgiltigt ställningstagande görs.
Hur näringarna skulle påverkas om Omberg blir nationalpark är inte
klarlagt. Därför bör utredningen få visa vilka förhållanden som gäller och
vad det skulle innebära för olika intressenter. Givetvis måste ägar- och
brukarfrågor få en rimlig lösning.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pröva olika alternativ för att skydda Ombergs
natur.

Stockholm den 1 oktober 1999
Stefan Hagfeldt (m)
Carl G Nilsson (m)
Gunnar Axén (m)
Per Unckel (m)