Omberg, som är unik i sitt slag, har sådana värden som nationalklenod, att den bör skyddas på ett bra sätt. Omberg är en bergrygg som skjuter upp mellan två förkastningsbranter. Den bär spår av inlandsisen som lade en kappa av kalkrik moränjord över berget. Tillsammans med det gynnsamma lokalklimatet ger detta förutsättningar för den yppersta växtlighet, med t.ex. rika lundmiljöer, orkidérika kalkkärr och artrika stäppängar och klippängar. På berget finns som exempel en av Sveriges nordligaste naturliga bokskogar och en riklig förekomst av idegran.
Omberg ligger i en trakt med stor koncentration av natur- och kulturvärden med Vättern och Tåkern som är internationellt kända.
Omberg uppfyller förmodligen de kriterier som ställs på en nationalpark vad gäller storlek, vetenskapliga värden, upplevelsevärden, kulturella värden och storslagenhet.
Att Omberg genom tiderna i övrigt påverkats av människans boende och brukande, delar berget med nästan alla andra naturområden av någon storlek i södra Sverige. Blir Omberg en nationalpark ges dess skötsel en inriktning mot ökad orördhet, hög biologisk mångfald och stora upplevelsevärden.
Det är emellertid inte självklart att en nationalpark är bästa lösningen. En annan möjlighet är att utvidga de små naturreservat som redan finns till att omfatta ett större område. En tredje möjlighet är att sluta långsiktiga avtal med de berörda markägarna - i stor utsträckning staten - som berörs av intresset av ett starkare skydd.
Det formellt starkaste skyddet utgörs av nationalparken. Erfarenheterna visar emellertid att det formellt starkaste inte nödvändigtvis i praktiken alltid är det alternativ som bäst tjänar skyddsintressena. En nationalpark skall inte bara bildas utan också skötas. Staten har på denna senare punkt långt ifrån alltid varit något föredöme.
För vår del ser vi betydande fördelar med att söka upprätta långsiktiga avtal om skydd och vård av Ombergs unika natur med de berörda mark- ägarna. I sådana avtal kan de villkor tas in som är centrala för naturvården samtidigt som markägarens eget engagemang kan utnyttjas. Vi utesluter inte att sådana avtal skulle kunna träffas med ägare till ett större område än det som aktualiserats i nationalparksdiskussionerna. För de åtaganden som markägarna gör enligt avtalet skall ersättning utgå.
Vi förordar mot den här bakgrunden att olika alternativ för att skydda Ombergs natur prövas innan ett slutgiltigt ställningstagande görs.
Hur näringarna skulle påverkas om Omberg blir nationalpark är inte klarlagt. Därför bör utredningen få visa vilka förhållanden som gäller och vad det skulle innebära för olika intressenter. Givetvis måste ägar- och brukarfrågor få en rimlig lösning.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva olika alternativ för att skydda Ombergs natur.
Stockholm den 1 oktober 1999
Stefan Hagfeldt (m)
Carl G Nilsson (m)
Gunnar Axén (m)
Per Unckel (m)