Jakten i Sverige diskuteras i olika sammanhang. I och med det allt
ökande intresset för djur och natur anser alltfler att jakten inte är en
angelägenhet enbart för jägarna. Vi delar ju alla det vilda och naturligtvis
är det ett högst legitimt krav att även naturvården skall påverka jakten.
Jakt handlar ju om den biologiska mångfalden, en mångfald som blir mer
och mer trängd och där populationerna hos alltfler arter blir allt mindre.
Sverige har undertecknat såväl Bernkonventionen som Riodeklarationen
om skydd av den biologiska mångfalden.
I dag bereds jaktfrågor i den så kallade Jakttidsberedningen, som avger
yttrande till Naturvårdsverket inför regeringens beslut. I Jakttidsberedningen
ingår jägarnas och naturvårdens organisationer. Problemet är att Jakttids-
beredningen är knuten till Jägarförbundet och Jägarförbundets styrelse har
sista ordet i de synpunkter som lämnas vidare till Naturvårdsverket.
Detta har kritiserats hårt från naturvårdens organisationer, som känt sig
överkörda när synpunkterna som förts vidare inte varit rådets utan
Jägarförbundets. Naturligtvis måste en beredning som Jakttidsberedningen
vara fristående utan koppling till någon organisation. I annat fall ges ju
jägarna möjlighet till en helt annan påverkan än naturvården.
Det är hög tid att inrätta ett faunaråd, som är fristående och som ges
möjlighet att yttra sig i frågor rörande jakttider och annat som rör det vilda.
Rådet bör vara en naturlig samtalspartner för Naturvårdsverket i ärenden som
handlar om jakt och åtgärder för att förebygga viltskador, men också för att
föra ut information om det vilda till föreningar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av ett faunaråd.