Redan i samband med regeringens budgetproposition för år 2000 redovisade vi kristdemokrater vår syn på kommande miljöprogram och program för landsbygdsutveckling. Med anledning av miljöprogramutredningens förslag och EG-kommissionens beslut om minskad tilldelning av medel till Sverige riktade vi i vår budgetmotion skarp kritik mot regeringens hantering av miljöprogrammet. På grund av regeringens försumlighet att använda de möjligheter EU-medlemskapet gav har nu EG-kommissionen drastiskt skurit ned stödet till kommande miljö- och landsbygdsprogram vilket hårt drabbar svensk lantbruksnäring.
Själva processen med utformandet av det kommande landsbygdsprogrammet lämnar också mycket i övrigt att önska. Som det nu är innebär det att vi som parlamentariker i stora stycken inte vet vad det slutliga programmet kommer att innehålla och än mindre hur regelverket - som tidigare starkt kritiserats - kommer att se ut. Detta är otillfredsställande varför en ny ordning bör prövas i framtiden. Riksdagens möjlighet att påverka landsbygdsprogrammets utformning måste öka.
För de enskilda lantbrukarna som skall tillgodogöra sig landsbygdsprogrammet innebär tidsförseningarna väldiga problem för hur man ska planera sitt jordbruk. Det finns nu all anledning att kritisera regeringen för förberedelsearbetet med det nya landsbygdsprogrammet och riksdagen bör för framtiden begära en annan ordning.
Högre ram - utnyttja ersättningarna fullt ut
Neddragningen av nivån vad gäller miljöprogrammen är oacceptabel. Om det är så att det inte går att ändra kommissionens beslut måste Sverige kompensera detta med nationella medel. Den möjligheten finns och måste användas. För vår del har vi i budgetmotionen anvisat 545 miljoner kronor för ytterligare nationella insatser i detta sammanhang. Om inte denna satsning görs minskar trovärdigheten i arbetet med att få ett mer miljöanpassat jordbruk och förutsättningarna för att hålla landskapen öppna minskar drastiskt. Om det nu inte går att ändra ramen inför budgeten år 2000 bör regeringen återkomma i tilläggsbudget i vårbudgeten.
I skrivelsen hänvisas till att Sverige kan tillgodogöra sig indexeringsmedel så att programbudgeten årligen kan utökas. Givetvis måste det också gälla den svenska medfinansieringen och nationella finansieringen vilket riksdagen bör tydliggöra.
Självklart måste man nu tillförsäkra Sverige och svenskt lantbruk att ta del av hela den budgetram som EU medgett. Regelsystem och tillämpningar måste utformas så att dessa inte upplevs som hinder utan möjligheter.
Behåll REKO-stödet
Det konventionella jordbruket har en mycket god kvalitet på både produkter och produktionsmetoder. Utvecklingen måste dock fortsätta. Det är fel att avveckla REKO-stödet (Resurshushållande konventionellt jordbruk) vilket föreslagits av Miljöprogramsutredningen och nu också av regeringen. Vi har kommit en bra bit på väg med ett mer miljöanpassat jordbruk men vi måste se till att det finns resurser så att jordbrukarna själva har möjlighet att arbeta vidare med en mer miljöanpassad produktion. Att avveckla det stöd som ger mest effekt vad gäller miljöanpassade brukningsmetoder måste vara helt fel väg att gå. REKO-stödet bör således också fortsättningsvis utgöra en stor andel av det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Miljöersättning till frö- och oljeväxter (avbrottsgrödor)
I samband med uppgörelsen i EU om agenda 2000 fick Sverige möjlighet att inom miljöprogrammets ram ge ersättning för frö- och oljeväxtodling. Varierande växtföljder är i högsta grad angeläget vid utformandet av miljöriktig odling. Denna möjlighet måste givetvis användas, annars skulle ju inte heller regeringen ha berömt sig av denna s k förhandlingsframgång. Att det nu inte finns med ett miljöstöd för denna typ av avbrottsgröda är ett underkännande av regeringens förhandling.
REKO-stöd till trädgårdsproduktion
Det är anmärkningsvärt att något motsvarande REKO-stöd - som finns för det konventionella jordbruket - inte finns för trädgårdsnäringen. I vårt budgetförslag har vi särskilt anslagit medel för detta och föreslår nu att ett sådant program införs.
Fortsatt vallstöd
Fortsatt vallstöd är en nödvändighet för upprätthållande av mjölkproduktion och öppet landskap, inte minst i skogs- och mellanbygder. Det måste också ses som en miljömässigt riktig åtgärd och ett borttagandet av denna ersättning skulle definitivt missgynna miljöarbetet.
I skogs- och mellanbygd är det särskilda bekymmer med att upprätthålla mjölkproduktionen. Det finns därför anledning att överväga en särskild stöd- insats som motiveras utifrån behovet av att ha fortsatt näringsverksamhet i dessa bygder, verksamhet som bidrar till öppna landskap. En modell för detta bör utarbetas.
LFA- och Norrlandsstöd
De felaktigheter som funnits från början vad gäller LFA-stöden bör nu rättas till och försämringar som föreslås för Värmlands del ej genomföras. Fortfarande finns gränsdragningar som klart missgynnar områden med samma besvärliga betingelser som ett område som får fullt LFA-stöd. Detta har påtalats tidigare och nu är tillfälle att rätta till felaktigheterna.
Intransportstödet, med flera för Norrland viktiga särskilda ersättningar betingade av regionens geografiska och klimatiska förutsättningar, behöver förstärkas vilket bör ske inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Ekologisk produktion
Det är bra att utvecklingen mot ökad ekologisk produktion fortsätter. Det bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av växtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och betesdriften till omlagd djurhållning utan enbart till djurhållning. Den djurhållning som används i betesdriften bör också i förekommande fall kunna bestå av hästar. Dagens modell med regional differentiering i två zoner för ersättning i den ekologiska växtodlingen bör bibehållas.
Ekologisk trädgårdsproduktion
Det är anmärkningsvärt att det nu inte utgår stöd för ekologisk odling i växthus. Trädgårdsnäringen utgör en viktig del av vår livsmedelsproduktion. Ska vi kunna äta svenska tomater utan tillsatser i stället för snabbväxande gasade tomater från andra länder, måste det avsättas resurser för växthusodlingen. Det är en förutsättning för att kunna förse våra konsumenter med inhemska miljöanpassat producerade produkter.
Övrigt
Vad gäller åtgärder i övrigt bör Sverige ha en särskild beredskap för odling av grödor som kan anses ligga utanför huvudfåran. Det gäller ju redan för sockerbetor och bruna bönor, men det kan vara svårt att förutse framtiden på alla punkter varför en särskild pott bör finnas som möjliggör särskilda insatser under programperioden.
Förenkla administrationen
Förenklingar i administrationen av miljöprogramsersättningarna har varit ett stående krav från många håll. Detta kan ske genom att man sammanför och därmed minskar antalet stöd. Utifrån ett grundstöd för vall och bete kan man sedan komplettera med tilläggsstöd för särskilt värdefulla marktyper.
Man måste också göra det möjligt att fasa in "gamla" femåriga miljöstöd i det nya programmet. I detta sammanhang bör man också ta upp diskussionen med EU om femårsregeln. Den är inte rimlig och försvårar möjligheten att söka stöd. Vidare måste det slås fast att det ska vara möjligt att starta upp samtliga program under år 2000.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen skall få större inflytande vid utformningen av program för utvecklingen av landsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsmässigt bättre framförhållning vid utformandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i samband med vårbudgeten återkomma med förslag för att stärka landsbygdsutvecklingsprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fullt ut använda de EU-medel som landsbygdsutvecklingsprogrammet medger,
5. att riksdagen beslutar att REKO-stödet också fortsättningsvis skall utgöra en väsentlig andel av det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indexering av landsbygdsutvecklingsprogrammet,
7. att riksdagen beslutar om införande av miljöersättning för avbrottsgrödor inom landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,
8. att riksdagen beslutar om införande av REKO-stöd också för trädgårdsnäringen,
9. att riksdagen beslutar om fortsatt vallersättning inom landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt stöd för mjölkproduktion i skogs- och mellanbygder,
11. att riksdagen beslutar om utformningen av LFA-stödet i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar om utformningen av Norrlandsstödet i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den ekologiska produktionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologiskt program för trädgårdsodlingen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för nya miljöprogramsinsatser under programperioden,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar av administrationen av landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Stockholm den 2 november 1999
Dan Ericsson (kd)
Caroline Hagström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Johnny Gylling (kd)
Tuve Skånberg (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Harald Bergström (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Amanda Agestav (kd)