med anledning av skr. 1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m.
Redan i samband med regeringens budgetproposition för år 2000
redovisade vi kristdemokrater vår syn på kommande miljöprogram och
program för landsbygdsutveckling. Med anledning av
miljöprogramutredningens förslag och EG-kommissionens beslut om
minskad tilldelning av medel till Sverige riktade vi i vår budgetmotion
skarp kritik mot regeringens hantering av miljöprogrammet. På grund av
regeringens försumlighet att använda de möjligheter EU-medlemskapet
gav har nu EG-kommissionen drastiskt skurit ned stödet till kommande
miljö- och landsbygdsprogram vilket hårt drabbar svensk
lantbruksnäring.
Själva processen med utformandet av det kommande
landsbygdsprogrammet lämnar också mycket i övrigt att önska. Som det nu
är innebär det att vi som parlamentariker i stora stycken inte vet vad det
slutliga programmet kommer att innehålla och än mindre hur regelverket -
som tidigare starkt kritiserats - kommer att se ut. Detta är otillfredsställande
varför en ny ordning bör prövas i framtiden. Riksdagens möjlighet att
påverka landsbygdsprogrammets utformning måste öka.
För de enskilda lantbrukarna som skall tillgodogöra sig
landsbygdsprogrammet innebär tidsförseningarna väldiga problem för hur
man ska planera sitt jordbruk. Det finns nu all anledning att kritisera
regeringen för förberedelsearbetet med det nya landsbygdsprogrammet och
riksdagen bör för framtiden begära en annan ordning.
Högre ram - utnyttja ersättningarna fullt ut
Neddragningen av nivån vad gäller miljöprogrammen är oacceptabel.
Om det är så att det inte går att ändra kommissionens beslut måste
Sverige kompensera detta med nationella medel. Den möjligheten finns
och måste användas. För vår del har vi i budgetmotionen anvisat 545
miljoner kronor för ytterligare nationella insatser i detta sammanhang.
Om inte denna satsning görs minskar trovärdigheten i arbetet med att få
ett mer miljöanpassat jordbruk och förutsättningarna för att hålla
landskapen öppna minskar drastiskt. Om det nu inte går att ändra ramen
inför budgeten år 2000 bör regeringen återkomma i tilläggsbudget i
vårbudgeten.
I skrivelsen hänvisas till att Sverige kan tillgodogöra sig indexeringsmedel
så att programbudgeten årligen kan utökas. Givetvis måste det också gälla
den svenska medfinansieringen och nationella finansieringen vilket
riksdagen bör tydliggöra.
Självklart måste man nu tillförsäkra Sverige och svenskt lantbruk att ta del
av hela den budgetram som EU medgett. Regelsystem och tillämpningar
måste utformas så att dessa inte upplevs som hinder utan möjligheter.
Behåll REKO-stödet
Det konventionella jordbruket har en mycket god kvalitet på både
produkter och produktionsmetoder. Utvecklingen måste dock fortsätta.
Det är fel att avveckla REKO-stödet (Resurshushållande konventionellt
jordbruk) vilket föreslagits av Miljöprogramsutredningen och nu också
av regeringen. Vi har kommit en bra bit på väg med ett mer
miljöanpassat jordbruk men vi måste se till att det finns resurser så att
jordbrukarna själva har möjlighet att arbeta vidare med en mer
miljöanpassad produktion. Att avveckla det stöd som ger mest effekt vad
gäller miljöanpassade brukningsmetoder måste vara helt fel väg att gå.
REKO-stödet bör således också fortsättningsvis utgöra en stor andel av
det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Miljöersättning till frö- och oljeväxter
(avbrottsgrödor)
I samband med uppgörelsen i EU om agenda 2000 fick Sverige möjlighet
att inom miljöprogrammets ram ge ersättning för frö- och oljeväxtodling.
Varierande växtföljder är i högsta grad angeläget vid utformandet av
miljöriktig odling. Denna möjlighet måste givetvis användas, annars
skulle ju inte heller regeringen ha berömt sig av denna s k
förhandlingsframgång. Att det nu inte finns med ett miljöstöd för denna
typ av avbrottsgröda är ett underkännande av regeringens förhandling.
REKO-stöd till trädgårdsproduktion
Det är anmärkningsvärt att något motsvarande REKO-stöd - som finns
för det konventionella jordbruket - inte finns för trädgårdsnäringen. I
vårt budgetförslag har vi särskilt anslagit medel för detta och föreslår nu
att ett sådant program införs.
Fortsatt vallstöd
Fortsatt vallstöd är en nödvändighet för upprätthållande av
mjölkproduktion och öppet landskap, inte minst i skogs- och
mellanbygder. Det måste också ses som en miljömässigt riktig åtgärd och
ett borttagandet av denna ersättning skulle definitivt missgynna
miljöarbetet.
I skogs- och mellanbygd är det särskilda bekymmer med att upprätthålla
mjölkproduktionen. Det finns därför anledning att överväga en särskild stöd-
insats som motiveras utifrån behovet av att ha fortsatt näringsverksamhet i
dessa bygder, verksamhet som bidrar till öppna landskap. En modell för detta
bör utarbetas.
LFA- och Norrlandsstöd
De felaktigheter som funnits från början vad gäller LFA-stöden bör nu
rättas till och försämringar som föreslås för Värmlands del ej
genomföras. Fortfarande finns gränsdragningar som klart missgynnar
områden med samma besvärliga betingelser som ett område som får fullt
LFA-stöd. Detta har påtalats tidigare och nu är tillfälle att rätta till
felaktigheterna.
Intransportstödet, med flera för Norrland viktiga särskilda ersättningar
betingade av regionens geografiska och klimatiska förutsättningar, behöver
förstärkas vilket bör ske inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Ekologisk produktion
Det är bra att utvecklingen mot ökad ekologisk produktion fortsätter. Det
bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av växtodlingen
till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att den övriga andelen
påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och
betesdriften till omlagd djurhållning utan enbart till djurhållning. Den
djurhållning som används i betesdriften bör också i förekommande fall
kunna bestå av hästar. Dagens modell med regional differentiering i två
zoner för ersättning i den ekologiska växtodlingen bör bibehållas.
Ekologisk trädgårdsproduktion
Det är anmärkningsvärt att det nu inte utgår stöd för ekologisk odling i
växthus. Trädgårdsnäringen utgör en viktig del av vår
livsmedelsproduktion. Ska vi kunna äta svenska tomater utan tillsatser i
stället för snabbväxande gasade tomater från andra länder, måste det
avsättas resurser för växthusodlingen. Det är en förutsättning för att
kunna förse våra konsumenter med inhemska miljöanpassat producerade
produkter.
Övrigt
Vad gäller åtgärder i övrigt bör Sverige ha en särskild beredskap för
odling av grödor som kan anses ligga utanför huvudfåran. Det gäller ju
redan för sockerbetor och bruna bönor, men det kan vara svårt att förutse
framtiden på alla punkter varför en särskild pott bör finnas som
möjliggör särskilda insatser under programperioden.
Förenkla administrationen
Förenklingar i administrationen av miljöprogramsersättningarna har varit
ett stående krav från många håll. Detta kan ske genom att man
sammanför och därmed minskar antalet stöd. Utifrån ett grundstöd för
vall och bete kan man sedan komplettera med tilläggsstöd för särskilt
värdefulla marktyper.
Man måste också göra det möjligt att fasa in "gamla" femåriga miljöstöd i
det nya programmet. I detta sammanhang bör man också ta upp diskussionen
med EU om femårsregeln. Den är inte rimlig och försvårar möjligheten att
söka stöd. Vidare måste det slås fast att det ska vara möjligt att starta upp
samtliga program under år 2000.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att riksdagen skall få större inflytande vid
utformningen av program för utvecklingen av landsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidsmässigt bättre framförhållning vid
utformandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i samband med vårbudgeten återkomma med
förslag för att stärka landsbygdsutvecklingsprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fullt ut använda de EU-medel som
landsbygdsutvecklingsprogrammet medger,
5. att riksdagen beslutar att REKO-stödet också fortsättningsvis
skall utgöra en väsentlig andel av det samlade
landsbygdsutvecklingsprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om indexering av
landsbygdsutvecklingsprogrammet,
7. att riksdagen beslutar om införande av miljöersättning för
avbrottsgrödor inom landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,
8. att riksdagen beslutar om införande av REKO-stöd också för
trädgårdsnäringen,
9. att riksdagen beslutar om fortsatt vallersättning inom
landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett särskilt stöd för mjölkproduktion i skogs- och
mellanbygder,
11. att riksdagen beslutar om utformningen av LFA-stödet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar om utformningen av Norrlandsstödet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den ekologiska produktionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekologiskt program för trädgårdsodlingen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beredskap för nya miljöprogramsinsatser under
programperioden,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklingar av administrationen av
landsbygdsutvecklingsprogrammet.