Skogshögskolans och Röbäcksdalens verksamhet och framtida organisation
Sveriges lantbruksuniversitet har sin huvudort och styrelse framför allt
förankrad till Ulltuna/Uppsala. Umeå är huvudort för Skogshögskolan
med ansvar för både utbildning och forskning med nio institutioner.
Verksamheten vid Röbäcksdalen i Umeå är inriktad mot norrländsk
jordbruksvetenskap. Dessutom finns Institutionen för vattenbruk. I
Norrland finns utbildningsverksamhet i Bispgården samt
försöksverksamhet i, från norr räknat, Åtnarova, Kuolpavare, Vojakkala,
Öjebyn, Vindeln, Ås och Offer. Utvecklingen sedan 90-talets början har
vid flera tillfällen upplevts som hotfull för flera av de uppräknade
verksamheterna. Senare år har delar av forskningen vid Röbäcksdalen
diskuterats.
Formerna för hur den högre utbildningen organiseras i Sverige förändrades
under mandatperioden 1991-94. Även forskningens organisation och
finansiering berördes den gången liksom i den forskningspolitiska utred-
ningen. Forskningen inom sektorerna jord och skog ges emellertid ingen
framskjuten position. Forskningsutredningen belyser bl.a. forskningsfrågorna
utifrån ett EU-perspektiv med tanke på bl.a. finansieringsfrågorna.
I Sverige ansvarar Jordbruksdepartementet för den högre utbildningen
inom jord och skog. Övrig universitets- och högskoleverksamhet faller under
Utbildningsdepartementet. De splittrade organisationsformerna minskar
uppenbarligen möjligheterna till regionalsamordning mellan all högre
utbildning, både vad gäller ledning och styrning. Dessutom förefaller det
uppstå olika förutsättningar även inom forskningsområdet.
Frågan om Skogshögskolans och Röbäcksdalens ställning rent organisa-
toriskt har aktualiserats tidigare. Tankar om att ombilda de två enheterna till
självständiga enheter med möjlighet till starkare samverkan med exempelvis
Umeå universitet har funnits.
Senare år har återigen påvisat den bräcklighet som framför allt Röbäcks-
dalen organisatoriskt lever under. Norrlandsperspektivet upplevs väga lätt
utifrån Ulltunas horisont. Frågan om hur den högre utbildningen ska
organiseras är primärt en nationell angelägenhet men det är emellertid
uppenbart en viktig fråga att lära känna, bevaka och agera kring utifrån
regional synvinkel. Lantbruksuniversitetets nuvarande verksamheter har stor
betydelse för utvecklingen i Norrland som helhet. I detta perspektiv finns
även anledning att se näringens och de regionala myndigheternas roller.
SLU:s nuvarande uppdrag inom jordbruk och trädgård i Norrland och även
när det gäller vattenbruk behöver en stabilare plattform när det gäller
långsiktig forskning. Jag förutsätter att Jordbruksverkets översyn av
jordbruksforskningen lägger stor vikt vid Norrlandsfrågorna eftersom senare
års instabilitet varit särskilt besvärlig för SLU/Röbäcksdalen. Det finns flera
utvecklingslinjer även när det gäller möjligheterna att ge SLU/Röbäcksdalen
ett vidgat utbildningsuppdrag med tonvikt på norrländska förhållanden.
Jag föreslår att SLU:s skogs- och jordbruksverksamheter i norr bibehålls
och ges självständigare organisationsform. Dessutom bör forsknings-
uppdraget för Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap få en
långsiktig lösning. Institutionen bör dessutom få uppdraget att organisera
utbildning i olika former för att stärka sambandet mellan forskning och
näringarna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Skogshögskolans och Röbäcksdalens verksamhet
och framtida organisation.