Forskningen skall på kort eller lång sikt skapa underlag för beslut och
åtgärder inom miljöområdet. Nyttiggörandet av forskningsresultaten
diskuteras dock sällan. Inom den internationella miljöforskningen
utvecklas i dag avancerade modeller för att användas som beslutsstöd
inom miljöarbetet, modeller som baseras på samband mellan
samhällsaktiviteter och effekter i miljön. Generellt sett är denna typ av
forskning och utveckling dåligt utbyggd i Sverige.
Miljöforskningen bör kompletteras med forskning kring beslutstöds-
modeller. Dessutom bör man i det fortsatta arbetet speciellt beakta hur forsk-
ningsresultaten skall kommuniceras och nyttiggöras. Flera forsknings-
organisationer har lång erfarenhet av de problem och de insatser som
erfordras för att överföra kunskap till underlag för beslut.
Sverige avsätter i internationell jämförelse stora resurser till forskning och
utveckling. Man har också på ett framgångsrikt sätt tillgodogjort sig
forskningsmedel via EU:s forskningsbudget. Däremot har Sverige i jäm-
förelse med samtliga EU-länder en försvinnande liten del av den inter-
nationella tjänstesektor som omfattas av uppdragsforskning och kvalificerade
utredningar som upphandlas av EU av större företag och internationella
organisationer.
Denna sektor består i stor utsträckning av uppdrag till nationella
forskningsinstitut och tjänsteföretag med ett stort forskningsinslag.
Tjänsterna är ofta viktiga för den internationella politiken inom strategiska
områden som trafik, energi och miljö och uppdragen ger möjligheter till
återkoppling till nationell politik och nationella ställningstaganden i
internationella frågor. Sektorn ger också möjlighet till ett proaktivt agerande,
något som blir allt viktigtigare för att framgångsrikt kunna driva frågor
internationellt.
Om Sverige skall kunna driva t.ex. trafik- och miljöfrågor framgångsrikt,
utgör en stark nationellt kompetensbas en viktig komponent. Om frågor drivs
utifrån egen kompetens och egna resultat erhålls genomgående en starkare
förhandlingsposition än om endast det politiska budskapet förs fram.
Inom enstaka områden har en stark svensk förhandlingsposition skapats
genom en stark nationell bas och ett konsekvent agerande. Försurnings-
området och utarbetandet av det svenska förslaget till EU:s försurnings-
strategi är ett sådant område.
Flera EU-länder, bl.a. Nederländerna, Finland och Storbritannien, har
identifierat den forskningsnära tjänstesektorn som viktig och utarbetat
strategier för hur man skall verka på denna marknad. Strategierna innefattar i
flera fall en långsiktig och koncentrerad kompetensuppbyggnad, en tydlig
samordning av marknadsföring, särskilt stöd till marknadsföring och
offertarbete.
En stark tjänstesektor av denna typ är också på flera sätt strategisk för
svensk näringslivsutveckling. I dag tvingas de större företagen i ökad ut-
sträckning vända sig till internationella institut i Tyskland, Danmark, Neder-
länderna, Schweiz etc för att få uppdrag genomförda som man mer än gärna
skulle ha kunnat lägga i Sverige. Om Sverige på ett framgångsrikt sätt skall
verka i Europa är det viktigt att även denna sektor får möjlighet att utvecklas
på likartade villkor som i övriga Europa.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om problem för forskning i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att snarast styra forskningsresurserna så att
konkurrens och en dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor finns
i Sverige.