Forskningen skall på kort eller lång sikt skapa underlag för beslut och åtgärder inom miljöområdet. Nyttiggörandet av forskningsresultaten diskuteras dock sällan. Inom den internationella miljöforskningen utvecklas i dag avancerade modeller för att användas som beslutsstöd inom miljöarbetet, modeller som baseras på samband mellan samhällsaktiviteter och effekter i miljön. Generellt sett är denna typ av forskning och utveckling dåligt utbyggd i Sverige.
Miljöforskningen bör kompletteras med forskning kring beslutstöds- modeller. Dessutom bör man i det fortsatta arbetet speciellt beakta hur forsk- ningsresultaten skall kommuniceras och nyttiggöras. Flera forsknings- organisationer har lång erfarenhet av de problem och de insatser som erfordras för att överföra kunskap till underlag för beslut.
Sverige avsätter i internationell jämförelse stora resurser till forskning och utveckling. Man har också på ett framgångsrikt sätt tillgodogjort sig forskningsmedel via EU:s forskningsbudget. Däremot har Sverige i jäm- förelse med samtliga EU-länder en försvinnande liten del av den inter- nationella tjänstesektor som omfattas av uppdragsforskning och kvalificerade utredningar som upphandlas av EU av större företag och internationella organisationer.
Denna sektor består i stor utsträckning av uppdrag till nationella forskningsinstitut och tjänsteföretag med ett stort forskningsinslag. Tjänsterna är ofta viktiga för den internationella politiken inom strategiska områden som trafik, energi och miljö och uppdragen ger möjligheter till återkoppling till nationell politik och nationella ställningstaganden i internationella frågor. Sektorn ger också möjlighet till ett proaktivt agerande, något som blir allt viktigtigare för att framgångsrikt kunna driva frågor internationellt.
Om Sverige skall kunna driva t.ex. trafik- och miljöfrågor framgångsrikt, utgör en stark nationellt kompetensbas en viktig komponent. Om frågor drivs utifrån egen kompetens och egna resultat erhålls genomgående en starkare förhandlingsposition än om endast det politiska budskapet förs fram.
Inom enstaka områden har en stark svensk förhandlingsposition skapats genom en stark nationell bas och ett konsekvent agerande. Försurnings- området och utarbetandet av det svenska förslaget till EU:s försurnings- strategi är ett sådant område.
Flera EU-länder, bl.a. Nederländerna, Finland och Storbritannien, har identifierat den forskningsnära tjänstesektorn som viktig och utarbetat strategier för hur man skall verka på denna marknad. Strategierna innefattar i flera fall en långsiktig och koncentrerad kompetensuppbyggnad, en tydlig samordning av marknadsföring, särskilt stöd till marknadsföring och offertarbete.
En stark tjänstesektor av denna typ är också på flera sätt strategisk för svensk näringslivsutveckling. I dag tvingas de större företagen i ökad ut- sträckning vända sig till internationella institut i Tyskland, Danmark, Neder- länderna, Schweiz etc för att få uppdrag genomförda som man mer än gärna skulle ha kunnat lägga i Sverige. Om Sverige på ett framgångsrikt sätt skall verka i Europa är det viktigt att även denna sektor får möjlighet att utvecklas på likartade villkor som i övriga Europa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problem för forskning i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast styra forskningsresurserna så att konkurrens och en dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor finns i Sverige.
Stockholm den 5 oktober 1999
Berit Adolfsson (m)