Den svenska livsmedelssektorns framtid är en viktig fråga för hela
nationen. Livsmedelsfrågorna är centrala i samhället. Sektorn har
sammantaget stor ekonomisk betydelse och svarar för en stor del av
arbetstillfällena i landet. Möjligheten att livsmedelssektorn - jordbruket
och livsmedelsindustrin - skall kunna bli en framtidsnäring är goda.
Detta förutsätter dock att såväl råvaruproduktionen i jordbruket som
vidareförädlingen i livsmedelsindustrin får verka under rättvisa
förutsättningar jämfört med övriga EU-länder. Så är det inte i dag.
Efter EU-inträdet arbetar det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin
på en öppen och konkurrensutsatt marknad, med möjligheter att exportera
svensk mat och svenska specialiteter. Även på hemmaplan möter man
konkurrensen med produkter från exempelvis Danmark och Finland.
Ett mycket allvarligt problem är de särskilda skatter och avgifter på
produktionsmedel som fortfarande drabbar svenska producenter ensidigt och
hårt, då de inte har någon motsvarighet i övriga EU-länder. Merkostnaderna
uppgår till ca 1 miljard kronor per år jämfört med det danska jordbruket och
med 1,5 miljarder jämfört med det finska. Det går inte längre att på en
konkurrensutsatt marknad kompensera kostnadssnedvridningen genom högre
priser. Ingen är beredd betala mer för maten för att produktionen belastats
med högre energiskatter, gödselskatter osv.
2 Konkurrens på lika villkor
Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en grundförutsättning för att hela
livsmedelssektorn skall kunna utvecklas. Livsmedelssektorn, exklusive
efterföljande handel, sysselsätter direkt och indirekt ca 270.000 personer,
vilket motsvarar drygt 7 % av den totala sysselsättningen i landet.
Sektorn ger sammanlagt fler arbeten än bil-, elektronik- och
läkemedelsindustrin.
De särskilda skatterna och avgifterna är en tung "ryggsäck" som de
svenska producenterna inte kan bära. "Ryggsäcken" måste bort. Då kan
livsmedelssektorn utvecklas och ge nya arbetstillfällen och exportinkomster.
Hur har skatterna på energi och handelsgödsel slagit mot en vanlig
lantbrukare?
Vi väljer som exempel ett typiskt familjejordbruk, där en person arbetar
heltid. Jordbruket har 40 suggor och uppfödning av 700 slaktsvin per år.
Huvuddelen av fodret till grisarna odlas på gårdens 80 hektar åker. Gården
har egen spannmålstork och foderberedningsanläggning.
Tabell 1: (Skatt kronor per år )
Sammanlagt betalar lantbrukaren i vårt exempel knappt 56 000 kronor i
skatt på el, eldningsolja, dieselbränsle och handelsgödsel (kväve). Det är
en mycket kännbar pålaga för ett familjejordbruk med pressad ekonomi.
Nettoinkomsten, d.v.s. överskott till eget arbete och kapital, för ett
motsvarande familjejordbruk uppgick i genomsnitt till ca 100.000 kronor
åren 1995-1997. En sänkning av skatterna skulle ge lantbrukaren
möjligheter att konkurrera på lika villkor med sina kolleger i andra
länder.
Regeringen har i regeringsförklaringen den 14 september än en gång
framhållit lantbruket som en framtidsnäring och att man syftar till ett
konkurrenskraftigt jordbruk. Man talar om att jordbruket skall ges villkor
som är likvärdiga andra näringars. Däremot glömmer man bort att
likvärdigheten också måste gälla i förhållande till motsvarande konkurrenter
i övriga EU-länder. Detta är av avgörande betydelse såväl för jordbrukets
råvaruproduktion som för livsmedelsindustrins möjligheter till utveckling
och expansion.
Dagens situation inom livsmedelsbranschen är alarmerande då
lönsamheten sjunker kraftigt. I vissa fall som exempelvis inom slaktsvin-
produktionen är den tidvis obefintlig.
Påfrestningarna är mycket stora, inte minst för dem som nyinvesterat och
satsat på framtiden.
Jordbruket och livsmedelsindustrin lever och verkar numera inom en
öppen marknad och därmed i en tuffare konkurrens än tidigare. Detta är en
självklarhet som också accepteras inom branschen.
Lika självklart borde det däremot rimligen vara att branschen får chansen
att konkurrera på likartade villkor. Så är det dock inte i dag. De skatter och
avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen har oftast inte sin
motsvarighet i konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids till
svenska producenters nackdel. Detta leder ofrånkomligen till ökad
olönsamhet och risk för ökad arbetslöshet.
Vi vill här nämna ett enda exempel på orimligheter. Den danska bonden
betalar i dag cirka 190 kronor i skatt per m³ dieselolja. Motsvarande skatt i
Sverige uppgår till cirka 2 650 kronor per m³.
Mot bakgrund av dagens pressade ekonomiska situation inom branschen är
det synnerligen angeläget att den konkurrenssnedvridning som klart påtalats
även i den så kallade Björkska utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige
SOU 1997:167 snarast elimineras.
Regeringen kommer dock nu äntligen - efter år av brutna löften - i årets
budget med förslag om sänkning av energi- och eldningsoljeskatten ned till
samma nivå som övrigt svenskt näringsliv. Sänkningen föreslås gälla från 1
juli 2000. Vi anser att sänkningen bör gälla från den 1 januari 2000. Dess-
värre föreslår regeringen höjd dieselskatt med 25 öre per liter. Höjningen
motsvarar en årlig kostnadsökning, på gården i vårt exempel, på uppåt 2 000
kronor, just vad gäller dieselskatten.
Alternativet till förslag om sänkt diesel- och elskatt liksom en sänkning av
mineralgödselskatten m.m. är en hotande ökning av arbetslösheten inom
livsmedelsbranschen och det i en nära framtid.
Detta har Sverige inte råd med!
Målsättningen att hela Sverige skall leva hotar att bli enbart ett önske-
tänkande.
3 Livsmedelsindustrin
Livsmedelsindustrin är en mycket betydelsefull del av svensk industri.
En omsättning på 114 miljarder kronor gör denna industrigren till landets
näst största av tillverkningsindustrins delbranscher. Produktionen
motsvarar ca 14 procent av tillverkningsindustrins totala
produktionsvärde.
Mätt i antal sysselsatta är livsmedelsbranschen vår tredje största närings-
gren, då var tionde som arbetar i tillverkningsindustrin är anställd i ett
företag som tillverkar livsmedel.
Svenska livsmedel håller hög kvalitet. Goda och rationella produktions-
förutsättningar i ett gynnsamt klimat och med höga miljömässiga och djur-
etiska krav borgar för en produktion med mycket hög konkurrenskraft i ett
internationellt perspektiv.
Sveriges EU-inträde har inneburit ökade möjligheter för livsmedels-
branschen. Öppnade gränser som ger tillgång till en helt annan marknad har
medfört en positiv framtidstro, men för att bli stark och attraktiv krävs
intressanta och kvalificerade produkter. Exporten ökade under mitten av 90-
talet. Exportvärdet uppgick till goda 13,6 miljarder kronor. Men konkur-
rensen är hård och vi får inte bortse från det faktum att alla länder i Europa
är
stora livsmedelsproducenter. Enbart till EU-länderna ökade exporten något år
med hela 85 procent. Under senare år har ökningen stoppat upp. Konkurrens-
snedvridningen har sitt pris.
En väl fungerande råvaruproduktion och livsmedelsindustri som ges
möjligheter att utvecklas på rätt sätt har dock mycket stor betydelse för såväl
konsumenter, råvaruproducenter som för vår export.
4 Jordbruket i Skåne
4.1 Skånes komparativa fördelar
Livsmedelsproduktionens tyngdpunkt ligger i Skåne.
I Skåne finns landets bästa naturliga förutsättningar för lantbrukets
primärproduktion. Inom jordbruk och trädgård uppskattas ca 10 000 personer
vara hel- eller deltidssysselsatta. Värdemässigt ligger ca 27 procent av
landets primärproduktion i Skåne. Livsmedelsproduktionen är också den
största enskilda näringssektorn i Skåne, där 15 procent av arbetskraften kan
hänföras till denna näring. Åkerarealen i landskapet på nära 500 000 hektar
motsvarar visserligen inte mer än 17 procent av landets hela åkerareal, men
är bland den bästa i Europa. Klimatet är gynnsamt och avstånden korta.
Styrkan inom vissa produktområden, såsom trädgårdsprodukter och svin,
blir än mer uttalad om man räknar in även Halland och Blekinge. Som
exempel kan nämnas 89 procent av landets fruktodling, 70 procent av
köksväxter på friland och 53 procent av Sveriges svinproduktion.
4.2 Konkurrenshinder jämfört med Danmark
Skånskt jordbruk ser av naturliga skäl det danska jordbruket som en stark
konkurrent som leverantör till livsmedelsindustrin. De naturliga förut-
sättningarna är jämförbara, men det svenska jordbruket har länge haft
flera konkurrensnackdelar som en följd av politiska beslut, vilket tidigare
framhållits i motionen.
De svenska energiskatterna som riktas till jordbruket är betydligt högre än
i Danmark och ger en ökad kostnadsbelastning, bl.a. i köttproduktionen. Den
kan beräknas till cirka 50-100 öre per kilo griskött. Därav utgörs 35-60 öre
per kilo av ökade kostnader för foderproduktionen. Energiskatter finns också
i Danmark, men är avdragsgilla i momsberäkningen och utgör därför ingen
belastning (SOU1997:25).
För att ge svenskt jordbruk konkurrensneutralitet gentemot danskt och
övrigt europeiskt jordbruk måste dessa fördyrande energiskatter lyftas av
jordbruket. Det handlar om dieselskatten för traktorer och jordbruksredskap
samt att jordbruket får samma lättnader i elenergibeskattningen som övrig
svensk industri åtnjuter. Spannmål som torkas och mals till djurfoder i ett
jordbruksföretag belastas med elskatt, medan samma foder befrias från
elskatt om det mals i ett foderindustriföretag. Det kan inte vara rimligt att
särskilja och skattebelasta en enda produktionsgren i svenskt näringsliv på
det sätt som för närvarande görs.
4.3 Handelsgödsel - mineralgödsel
Handelsgödselskatten på 1:80 kr/kg kväve motsvarar en kostnad på cirka
390 miljoner kr/år. För en spannmålsgård på 100 ha betyder det drygt
15 500 kr/år. För en mjölkgård med 30 kor betyder det drygt 6 300 kr/år.
Danmark, liksom i stort sett alla andra EU-länder, har inte någon
motsvarande skatt. I Danmark finns en straffavgift vid överskridande av
maximalt tillåtna kvävegivor men ett sådant system har en helt annan
funktion.
I dag beskattas ingående kväve i jordbruket. Flera utredningar har
konstaterat att sambandet mellan handelsgödselskatten och kväveläckaget är
mycket svagt. Naturvårdsverket skriver bland annat i sin rapport Kväve från
land till hav att handelsgödselskatten endast har en indirekt koppling till
kväveläckaget och att den verkliga miljöeffekten är svår att uppskatta.
Moderata samlingspartiet har länge krävt en utvärdering av miljömotivet
för mineralgödselskatterna. Vi har inte fått stöd i vår ambition att söka
sanning och fakta i dessa frågor. Därför har också debatten på detta område
präglats av påståenden och stor okunskap. Det har varit onyanserade
synpunkter, ofta präglade av total brist på realistiskt tänkande. Under senare
tid har dock märkts ett antal mera sakliga och nyanserade synpunkter, vilket
klart belyser behovet av ökad forskning, information och kunskap. Vi tror att
detta är ett bättre sätt att kunna komma till rätta med jordbrukets miljö-
problem. Regeringen borde för länge sedan ha lagt förslag om borttagande av
dessa skatter. Så skedde i såväl Finland som Österrike vid EU-inträdet.
Varför inte i Sverige? Moderata samlingspartiet anser nu att kostnads-
snedvridningen är så dramatisk att gödselskatten nu bör sänkas med 300
miljoner kronor. Det är också angeläget att resterande skatteintäkter på
handelsgödsel anslås till forskning, information och rådgivning på området.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i den riktningen.
4.4 Skånsk livsmedelsindustri
I Skåne finns 350 av landets 800 företag inom livsmedelsbranschen.
Tillsammans utgör denna näringsgren med olika leverantörer av insats-
varor, förpackningar, transporter m.m. en stor och tung del av det skånska
näringslivet. Namn som Nestlé (Findus), Procordia Food AB (Felix),
Danisco Sugar (tidigare Sockerbolaget) och de producentkooperativa
företagen Skånemejerier och Skanek är tillsammans med Svalöf Weibull,
Hilleshög, Tetra Laval samt Åkerlund och Rausing välkända begrepp när det
gäller livsmedelsanknutna företag. Det är inte av en slump som de har vuxit
fram i denna del av landet, utan de har tillkommit på grund av ett behov av
att kunna vidareförädla, marknadsföra och distribuera de högkvalitativa
råvaror som här framställs.
Detta visar Skånes och Sydsveriges dominans inom landets jord-
bruksråvaru- och livsmedelsindustrier, såväl som sektorns stora betydelse för
denna del av landet.
5 Forskning och utveckling nödvändig
Konsumtionsmönster ändras allt snabbare. Krav på livsmedel med nya
egenskaper ökar och därmed behov av allt större resurser för forskning
och utveckling.
Ett ökat intresse för svenska livsmedel inom EU-området kan ge möjlig-
heter till fler arbetstillfällen inom hela livsmedelsbranschen.
Livsmedelsforskningen har hittills haft låg prioritet i Sverige och
branschen har av olika skäl satsat relativt lite på forskning och utveckling,
FoU.
Livsmedelsforskning är av avgörande betydelse för att stärka den svenska
livsmedelsindustrins konkurrenskraft i den förändrade marknadssituation
som EU-medlemskapet inneburit. En stark livsmedelsforskning är också
nödvändig från samhällets/konsumentens synvinkel.
(SOU1997:25, Svensk mat på EU-fat.)
5.1 Den svenska livsmedelsforskningen
Även på andra håll i landet bedrivs forskning på lantbruks- och
livsmedelsområdet, huvudsakligen vid SLU i Uppsala och SIK i
Göteborg.
Det statliga stödet till livsmedelsforskningen i Sverige kommer bland
annat från forskningsråd. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har
fått det övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen. Volymen är dock
förhållandevis för liten för att medge tvärvetenskapliga satsningar. Vidare
finns det gränsdragningsproblem gentemot Teknikvetenskapliga forsknings-
rådet (TFR) när det gäller livsmedelsteknisk och Medicinska forskningsrådet
(MFR) när det gäller näringsforskning med risk för att viktiga områden faller
mellan stolarna.
Den svenska offentliga livsmedelsforskningen har emellertid inte svarat
upp mot branschens utveckling och stigande behov. Satsningarna har i
princip varit oförändrade under de senaste 15 20 åren. Trots branschens
stora betydelse i olika avseenden har medelstilldelningen varit mycket
blygsam. Omfattningen av svensk livsmedelsforskning ligger totalt på knappt
480 500 miljoner kronor per år, varav de offentliga medlen utgör 80 100
miljoner kronor. Industrin satsar fyra gånger så mycket på FoU.
Det borde vara av vitalt intresse för såväl staten som för industrin att de
befintliga resurserna vid universitet och högskolor och forskningsinstitut
verkligen används optimalt. I dag sker forskningen vid ett antal högskolor
utan någon samordning och utan ett gemensamt mål.
Sverige behöver få till stånd en offensiv livsmedelspolitisk strategi som
bör innehålla ett samordnat och ökat nationellt program för forskning och
utveckling inom livsmedelsområdet, där universitet, högskolor, forsknings-
institut och industrin aktivt samverkar i syfte att stärka livsmedelsindustrins
konkurrenskraft. (Förslag i SOU1997:25, Svensk mat på EU-fat.)
Vi kan inte nog understryka vikten av detta, liksom ytterligare en slutsats i
utredningen, nämligen:
det nationella FoU-programmets samordning kan kräva att ett särskilt över-
gripande organ inrättas, t.ex. en styrelse eller nämnd för livsmedelsforskning.
5.2 Skånsk forskning och utveckling på livsmedelsområdet
Två universitet med omfattande verksamhet inom livsmedelsområdet
finns i regionen. SLU i Alnarp och Lunds universitet, har vid LTH
(Lunds tekniska högskola) landets mest omfattande verksamhet inom det
livsmedelstekniska området. Här finns således de allra bästa
förutsättningarna för nyskapande på livsmedelsområdet.
Vid Lunds universitet/Lunds tekniska högskola finns landets största enhet
för forskning inom livsmedelsområdet med tonvikt på förädlingsledet.
Forskningen omfattar livsmedelskemi, livsmedelsteknik, livsmedelstekno-
logi, mikrobiologi och näringslära.
Vid LTH finns tre grundutbildningar inom livsmedelsområdet samt
forskarutbildning.
Även Ekonomihögskolan och Medicinska fakulteten bedriver forskning
med bäring på livsmedelsområdet.
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse och hushållningssällskapen har
en betydande FoU inom sektorer av primärproduktionen, både vad gäller
vegetabilie- och animalieproduktionen. Växtförädling av hög internationell
klass bedrivs av Svalöf Weibull i Svalöv och Novartis (Hilleshög) i Lands-
krona.
Viktiga samarbetsorgan mellan universitet/högskola och näringsliv är
IDEON Agro Food som har en speciell roll som katalysator för innovationer
baserade på forskningen vid LTH och SLU och Skånes Livsmedelsakademi.
SIK har även nyligen etablerat en filial i Lund.
5.3 Dansk livsmedelsforskning
Dansk livsmedelsindustri omsätter 120 miljarder danska kronor och är
alltså större än den svenska. Nästan hälften går på export.
Genom att satsa på ett stort forskningsprogram i offentlig regi, kallat
FÖTEK, försöker Danmark vidareutveckla sin livsmedelsindustri. Med
FÖTEK har man samordnat FoU-program för tre olika ministerier. Staten
bidrog med 525 miljoner danska kronor. för första etappen och näringslivet
med ungefär lika mycket. Åren 1995 97 bidrog staten med 100 miljoner
danska kronor per år till samarbetsprojekt.
Fyra departement medverkar i programmet och man har bildat ett
gemensamt styrorgan där flera departement är representerade. Ansökan ställs
till en särskild nämnd. De flesta projekten är finansierade med hälften av
medlen från företagen och hälften från samhället. Inom ramen för FÖTEK
prövas och beviljas anslag till forskning inom hela livsmedelskedjan.
5.4 Agro-industriellt kluster i Skåne
För att åstadkomma en stabil utveckling i lönsam industri är det viktigt
att genom konsekventa prioriteringar stärka den inneboende dynamik
som finns i regionala industrikluster. SLU/LU/LTH utgör tillsammans
med livsmedelsföretagen i Skåne det mest betydelsefulla agro-
industriella centrumet i landet. Genom att ta till vara detta och ytterligare
stärka det kan man få en positiv och självgenererande utveckling, som
aldrig kan uppnås på något annat håll i landet, oavsett hur mycket medel
man satsar.
5.5 Nationellt livsmedelscentrum
Om Sverige skall ha en chans att lyckas med sina spirande ambitioner att
vidga marknadsandelarna i ett internationellt perspektiv med nya hög-
kvalitativa produkter måste forskningsresurserna samordnas i ett
forskningscentrum för livsmedelsforskning.
Det övergripande organ som såväl utredningen som vi menar krävs för att
samordna forskningsresurserna bör förläggas i anslutning till Lunds
universitet och SLU Alnarp.
Ett livsmedelscentrum är för närvarande under uppbyggnad genom ett
konsortium som bildats mellan Lunds universitet, SLU Alnarp och IDEON
Agro Food under namnet Livsmedelscentrum Lund (LCL).
Vi anser att det behövs ett livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklings-
program för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft. Den praktiska
samverkan bör ske inom ramen för Livsmedelscentrum Lund. LCL
samarbetar aktivt med en lång rad organisationer med anknytning till den
svenska livsmedelsnäringen. I nätverket ingår också svenska och danska
universitet med utbildning och forskning inom livsmedelsområdet.
Detta är ett stort steg framåt för svensk livsmedelsforskning, vilket
förtjänar allt stöd och uppmuntran. Med detta som grund finns alla möjlig-
heter att bygga upp ett nationellt livsmedelscentrum, dit lejonparten av
resurserna för denna typ av FoU borde destineras.
6 Livsmedel med särskilda egenskaper
Det behövs fördjupad forskning kring hur ämnen i vår mat påverkar
hälsan och den mänskliga kroppen. Kunskapen om foderstater i animalie-
produktionen tycks ofta vara större än kunskapen om hur vår egen mat
påverkar oss.
Forskning och utveckling av livsmedel med särskilda näringsegenskaper
förtjänar särskild uppmärksamhet. Oklarheter i gränsdragningen mellan
livsmedel och läkemedel när det gäller s.k. functional foods måste klaras ut.
Det är först då som FoU kring sådana kommer att kunna ta fart på allvar.
Sverige ligger i frontlinjen på området och det är därför allvarligt om vi
tappar tempo.
Det gäller för Sverige att i EU aktivera och intensifiera arbetet med att ta
fram gemensamma regler för livsmedel/PFP-produkter, s.k. functional foods.
För att inte bromsa den fria handeln över gränserna är det viktigt att länderna
inom EU ges lika förutsättningar för dessa produkter. Olika nationella
initiativ med hälsoargument i en rad europeiska länder hotar nu i stället att
försvåra handeln över gränserna.
7 Modern förädlingsteknik får inte hindras
Samtidigt som det är nödvändigt med aktiva åtgärder på
livsmedelsteknikens område, är det viktigt att inte belägga FoU på
livsmedelsområdet med restriktioner som kan bromsa upp och hämma en
svensk utveckling. Sålunda är det nödvändigt för de svenska
förädlingsföretagen att få använda samma förädlingstekniker och
förädlingsmaterial som konkurrenterna utomlands. Annars hamnar de
svenska företagen snart på efterkälken, vilket skulle innebära att svensk
råvaruproduktion inte skulle få tillgång till nytt konkurrenskraftigt
växtsortmaterial. Detta skulle på kort tid kunna bli helt förödande för
livsmedelsnäringen i landet.
Ett hinder för att få utnyttja modern genteknik i växtförädlingen skulle
dessutom försvåra en utveckling mot mindre miljöbelastande odlingsmetoder
i jordbruk och trädgårdsskötsel.
8 Hemställan
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkning av de konkurrenssnedvridande el- och
eldningsoljeskatterna från den 1 januari 2000,1
2. att riksdagen beslutar att sänka dieselskatten till 0:53 kr per liter
för jordbruket, skogsmaskiner och arbetsredskap, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkningar av mineralgödselskatten, 2
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program för
forskning och kunskapsuppbyggnad kring jordbrukets miljöfrågor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nationellt
program för forskning och utveckling på livsmedelsområdet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program rörande
livsmedelsforskningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av livsmedelsforskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gränsdragningen mellan läkemedel och
livsmedel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensamma regler för functional food-
produkter inom EU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utnyttjande av modern genteknik.
Stockholm den 3 oktober 1999
Ingvar Eriksson (m)
Inga Berggren (m)
Jan Backman (m)
Bertil Persson (m)
Margit Gennser (m)
Sten Andersson (m)
Gun Hellsvik (m)
Maud Ekendahl (m)
Anna Åkerhielm (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Lars Lindblad (m)
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SkU.