Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns
landsting, har publicerat en rapport nr 23, Ett första steg mot
hållbara matvanor författad av Ingela Dahlin och Pia
Lindeskog. I rapporten tar författarna upp frågor kring
livsmedelskedjans påverkan på vår miljö och därmed också
hur våra matvanor påverkar miljön. Rapporten ger förslag till
hur vi genom att förändra våra matvanor kan bidra till att
lösa rader av allvarliga miljöproblem och samtidigt förbättra
hälsotillståndet.
I denna motion vill vi beskriva huvuddragen och slutsatserna i rapporten
och föreslå åtgärder för att gå vidare. Rapporten kan beställas från Centrum
för Tillämpad Näringslära i Huddinge, tel 08-585 85120.
Miljöeffekter av dagens
livsmedelsproduktion och
konsumtion
Livsmedelskedjan har under 1900-talet utvecklats till en
mycket omfattande och resurskrävande hantering. Tillgången
på billig energi och en globaliserad handel är två av
förklaringarna till denna utveckling. Omstruktureringen till
en storskalig matproduktion med ett litet antal
produktionsanläggningar orsakar omfattande transportarbete.
Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av våra stora
miljöbelastare, som bidrar till alla de stora miljöhoten, i
såväl i Sverige som globalt. Här följer en del av problemen.
- Klimatpåverkan
Livsmedelskedjan ger klimatförändringar via bl a
koldioxidutsläpp från den omfattande användningen av fossil
energi för transporter, processer, uppvärmning,
arbetsmaskiner, konstgödselproduktion m.m.
- Försurning
Fossilbränsleanvändningen ger också stora utsläpp av
kväveoxider och svaveldioxid som orsakar försurning, vilket
redan har visat sig i form av skogsskador och försurade
sjöar, problem med höjda metallhalter i mark och vatten och
förlust av biologisk mångfald.
- Marknära ozon
Transporterna i livsmedelskedjan bidrar till att bilda
marknära ozon, som ger stora skördeförluster och som också
påverkar människors hälsa.
- Övergödning
Livsmedelskedjan bidrar till övergödningen genom kväve-
och fosforläckage från jordbruksmark, genom
ammoniakavgång från stallgödsel, genom transporternas
utsläpp av kväveoxider samt genom toalettavfallets innehåll
av kväve (som inte tas till vara). Övergödningen leder till
algblomning, igenvuxna sjöar och döda havsbottnar m.m.
- Nedbrytning av ozonlagret
Läckage av halokarboner, bl a så kallade freoner, från frysar
och kylar bryter ner ozonlagret. Ett uttunnat ozonlager ökar
risken för bl a cancersjukdomen malignt melanom.
- Hotet mot den biologiska mångfalden
Jordbrukets strukturomvandling mot storskalighet och
specialisering leder liksom användningen av färre växt- och
djurarter till en minskad biologisk mångfald. Likaså
påverkas mångfalden av användningen av kemiska
bekämpningsmedel. Numer försvinner även vanliga arter ur
jordbrukslandskapet, såväl insekter som fåglar.
- Förbrukning av ändliga resurser
Livsmedelskedjan tär hårt på ändliga resurser; t ex används
mycket fosfor i jordbruket och fossilbränslen används i
kedjans alla led och även till transporter.
- Markförstörelse
Globalt förstörs årligen betydande arealer odlingsbar
åkermark beroende på olämpliga produktionsmetoder. På
många håll minskar mullhalten och på andra sker en
försaltning av jorden.
- Vattenproblem
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. På många håll är
dricksvattnet förorenat av bekämpningsmedel och nitrat. På
andra nyttjas fossilt grundvatten för bevattning.
- Hälsoproblem
Livsmedelshanteringen kan ge upphov till arbets- och
hälsoproblem för livsmedelsarbetaren.
Bekämpningsmedelsanvändningen framför allt i fattiga
länder sker ofta helt oskyddat med sjukdom och död som
följd. Många biocider är cancerogena.
Livsmedelshanteringen kan även leda till andra
hälsoproblem som t ex ökad risk för luftvägssjukdomar,
astma och cancer pga. utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid,
koloxid, flyktiga organiska ämnen mm. från transporter.
Vilken effekt små doser av bekämpningsmedel i maten har
vet man idag inte.
Den sammanlagda resursanvändningen och miljöbelastningen från livs-
medelskedjan blir avsevärd. En femtedel av all energi som används i Sverige
går till att producera, vidareförädla och tillaga den mat vi konsumerar.
Transporterna står för 15-20% av detta, men de svarar för en betydligt större
andel av livsmedelskedjans utsläpp av koldioxid, kolväte och kväveoxider.
Enbart för att försörja Stockholms län med mat används energi motsvarande
minst 5 miljoner liter olja - varje dag!
Vår matkonsumtion är inte hållbar. Den producerar enligt beräkningar fyra
gånger mer växthusgaser än vad som är ekologiskt uthålligt. Våra ekologiska
fotavtryck är för stora. Om våra matvanor blir norm för jordens människor
dör planeten. Så kan vi inte leva.
Den hållbara maten måste
klara kraven
Vid valet av mat har man på Centrum för Tillämpad
Näringslära haft en rad utgångspunkter, som kommer att
styra matvalet.
- Näring
Maten skall tillfredsställa primära behov. Den bör också ge
förutsättningar för god hälsa och minska risker för
kostrelaterade sjukdomar. Såväl behovet av mineraler som
proteinintaget ska vara det rätta.
- Miljöproblem
Man anser vidare att valet av livsmedel ska eliminera eller
minska miljöproblem. För att minska effekter av
användningen av fossila bränslen föreslås att frilandsodlat
generellt väljs före växthusodlat, att köttmängder minskas
och att transporter kortas.
- Biologisk mångfald
För att minska hotet mot den biologiska mångfalden blir
valet KRAV-märkta produkter och kött från betesdjur. Man
menar också att valet av mat påverkar förändringar av det
svenska kulturlandskapet och ekotoxiska effekter -
framförallt i andra länder där biocidanvändningen är ändå
intensivare än i Sverige.
- Gifter
Vid valet av livsmedel tittar man i utredningen också på
toxikologiska effekter som miljöföroreningar i fisk, höga
halter av kadmium i jordar och livsmedel och resthalter av
kemiska bekämpningsmedel. Man menar att kunskapen om
genmanipulerade produkter är så bristfällig idag att man av
försiktighetsskäl inte vill förorda dem.
- Etiken
Även etiska aspekter måste beaktas vid valet av mat. Genom
att välja en stor del vegetabilier i maten kan användningen av
åkerareal för foderspannmål minska och ge plats för
spannmålsodling till en allt större befolkning på jorden.
Genom att minska import av t ex kaffe kan mark göras
tillgänglig för odling av livsmedel i utvecklingsländer.
Socialt och hälsomässigt oacceptabla produktionsmetoder i
andra länder påverkas också av våra val liksom
djurskyddsaspekter.
- Konsumentaspekter
Konsumenten bör ha krav på att mat produceras på ett
hygieniskt och toxikologiskt säkert sätt och att information
är tillräcklig och tydlig för att möjliggöra ett medvetna val.
Priset får inte vara sådant att ekonomiska skäl avgör om
konsumenten har möjlighet att välja bra mat. Inom EU
förekommer det att prima grönsaker och frukter kasseras för
att höja konsumentpriserna. De globaliserade och långa
livsmedelskedjorna gör det svårt för konsumenterna att
påverka livsmedelsproduktionen.
Ät ekologiskt hållbart - ät
så här:
Den mat man förordar kallar man Första-steget-maten. Det
är ett konkret och detaljerat förslag som visar i vilken
riktning matvanorna och därmed utbudet måste förändras för
att kunna vara ett första steg mot en hållbar utveckling på
matområdet. Naturligtvis påverkar valet också jordbruket.
Man menar att förslagen i Första-steget-maten i stora drag
bör genomföras inom en tioårsperiod om hållbara matvanor
ska kunna uppnås inom överskådlig framtid. Vissa av de
föreslagna förändringarna kan genomföras ganska
omgående, medan andra tar mer tid pga. behov av
förändringar inom såväl produktionen som attityder. De
viktigaste stegen i livsmedelsvalet i Första-steget beskrivs
nedan:
- Ät en stor andel vegetabilier
I den gruppen finns kolhydrater, fibrer, vitaminer, mineraler
och antioxidanter. En kost med mycket vegetabilier kräver
mindre resurser än dagens konsumtion. En hälsosam kost
innehåller mycket frukt och grönt. Den totala mängden bör
öka med 60 % jämfört med idag. Vad vi bör äta beror på
säsong, men generellt ersätts en del av salladsgrönsakerna av
grövre grönsaker och rotfrukter. Dessutom bör det vara
närproducerat och säsongsanpassat. Frilandsodlade
grönsaker spar fossila bränslen jämfört med växthusodlat.
- Ät en måttlig andel animalier
För att klara kraven ovan måste köttmängden minska i
kosten, 29% vill man ta bort. Valet av kött är mycket viktigt.
Lamm, betande djur och vilt förordas medan gris- och
kycklingkonsumtionen måste halveras. Det gäller att äta kött
av djur som klarar sig på sämre marker, främjar
kulturlandskapet och gynnar den biologiska mångfalden och
som inte kräver högvärdig spannmål. Man menar att vare sig
kyckling eller gris erbjuds ett acceptabelt liv i dagens
produktionssystem vilket ytterligare talar för en minskning.
- Ät KRAV-märkt
Skälen för det valet är många. Jämfört med konventionella
lantbruk används i ekologiskt lantbruk mindre ändliga
resurser som t ex råvaror för handelsgödsel. I och med att
handelsgödsel inte används sker inget nämnvärt tillskott av
kadmium till jorden. Genom vallodling och användning av
stallgödsel erhålls en god mullhalt i den ekologiskt odlade
åkermarken. För kulturlandskapet och speciellt den
biologiska mångfalden innebär den ekologiska odlingen
fördelar framför den konventionella. Genom att inte använda
kemiska bekämpningsmedel riskerar man inte påverkan på
arbetsmiljö, hälsa och ekosystem.
- Ät närproducerat
Inhemskt och lokalt producerat är att föredra av transport-
och utsläppsskäl. För att minska transportutsläppen bör
"importutrymmet" begränsas och i första hand utgöras av
näringsmässigt viktiga produkter som t ex apelsiner och
broccoli, produkter med låg vattenhalt och KRAV-produkter
som inte produceras i det egna landet.
- Ät färska livsmedel
Tyngdpunkten ligger på färska livsmedel då de oftast kräver
mindre resurser än frysta och konserverade produkter.
Undvik konservburk, som kräver mer energi att tillverka än
andra förpackningstyper.
- Ät inte - - - men ät mer av
På vissa punkter krävs en stor förändring. Det finns inget
utrymme för smör eller Bregott och det krävs en halvering av
läsk, godis och annan vad som kallas för "utrymmesmat" -
sånt vi egentligen inte behöver. Men skaldjur, främst
musslor, och baljväxter, ärter och böner ska vi äta mer av
liksom bröd, potatis och lamm. Ris skapar miljöproblem.
Pastan bör vara utan durumvete.
Procentuella förändringar
Det betyder följande kostförändringar mot idag. + betyder
mer av, - mindre än idag.
Bröd +50%
Flingor, gryn +50%
Ris bör minska
Frukt o grönsaker +60%
Juice -50%
Baljväxter 10 gånger mer än idag
Smör ta bort helt
Kött -25%
betesnöt ökning jämfört med idag
nöt uppföd på kraftfoder -100%
lamm +100%
gris -50%
kyckling -50%
Ost som idag, men feta ostar ska
minska
Godis, chips mm. -50%
Ekologisk hållbarhet kräver
politiska beslut
Rapporten Ett första steg mot hållbara matvanor visar tydligt
att vi för att klara internationella och nationella miljömål
samt av hälsoskäl måste förändra våra kostvanor. Rapporten
visar på ett mycket bra sätt hur och vad vi bör äta. Vinsterna
är inte bara miljömässiga. Hälsoaspekten har varit viktig och
många råd känns säkert igen. Det annorlunda med denna
rapport är att den försöker föreslå konkreta åtgärder för att
uttryck som långsiktig ekologisk hållbarhet ska kunna
genomföras i praktiken. Man menar att förslaget är
realistiskt, men det kräver politiska beslut, inte minst inom
jordbrukets område. I många fall får man göra en avvägning
då fler miljömål kolliderar. Ett vegan-alternativ skulle i och
för sig minska utsläpp av metan och gödselläckage från djur,
men å andra sidan påverkas mullhalten, kulturlandskapet och
den biologiska mångfalden negativt.
Ska våra matvanor bli ekologiskt hållbara krävs ett jordbruk med riktning
mot ett ekologiskt jordbruk. I rapporten lyfts KRAV-livsmedel fram som det
vettigaste alternativet. Man menar att Första-steget-maten inte blir dyrare än
dagens matvanor, främst på grund av ett annat val av mat i framtiden.
Detta kommer att kräva styrmedel i form av skatter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel för att främja övergång till ekologiska driftformer inom
jordbruket, men också stöd till det ekologiska jordbruket.
Inom miljöpolitiken krävs förändringar såväl vad gäller användning av
fossila bränslen, både till transport och handelsgödsel, som för att ändra
inriktningen på livsmedelskedjan i dess helhet. Matvanor är avgörande för
hälsan. En övergång till rapportens Första-steget-mat skulle påverka
kostnader för sjukvård i framtiden. Det är viktigt att få igång en nationell
kostrådgivning till förmån för hållbara matvanor.
Idag talas mycket om ekologiskt långsiktig hållbarhet. I rapporten Ett
första steg mot hållbara matvanor finns ett verktyg för att få igång
utvecklingen. Från Miljöpartiets sida välkomnar vi rapporten och delar de
slutsatser den kommer fram till. Vi menar att det är angeläget att det sker
något nu. Annars riskerar de fina orden att bli just fina ord, och bara tal
leder
inte till ekologisk hållbarhet - till det krävs handling.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att ändra våra matvanor i
enlighet med rapporten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att göra hela livsmedelskedjan
resurssnål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förändra jordbrukspolitiken i syfte att främja
hållbara matvanor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ändra skattepolitiken i syfte att främja
hållbara matvanor,1
5. att riksdagen som sin meningen ger regering till känna vad i
motionen anförts om att ändra miljöpolitiken i syfte att främja hållbara
matvanor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ändra energipolitiken i syfte att främja
hållbara matvanor.2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationell kostrådgivning till förmån för hållbara
matvanor.
Stockholm den 5 oktober 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Mikael Johansson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Thomas Julin (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Ewa Larsson (mp)
1 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 6 hänvisat till NU.