Enligt tidningen Dagens Medicin (990921) finns det idag ett
växande intresse för grundforskning utan djurförsök.
Orsaken till detta är enligt uppgift både av etisk och
vetenskaplig karaktär. Det är positivt att forskarsamhället nu
visar en större öppenhet för alternativ till djurförsök.
Centrala försöksdjursnämnden som har till uppgift att främja
utvecklingen av alternativ till djurförsök har en viktig
uppgift. Stiftelsen forskning utan djurförsök som ända sedan
1964 delat ut anslag till forskare som vill utveckla alternativa
försöksmodeller har medverkat till att skapa en bättre dialog
mellan forskare och kritiker till djurförsöken. Fortfarande
ligger dock Sverige efter utvecklingen i andra länder, som
exempelvis Schweiz. Där har ledamöter i etiska nämnder
möjlighet att göra en uppföljning av försök som godkänts.
Ett annat exempel som lyfts fram är Holland där det förs en
livlig etisk diskussion om det berättigade i djurförsök. En
sådan utveckling är nödvändig också i Sverige. Tystnad och
brist på offentlighet är den bästa grogrunden för en
desperation som många motståndare mot djurförsök upplever
och som i värsta fall tar sig oacceptabla militanta uttryck.
Frågan om djurförsök i utbildningssammanhang har vid flera tillfällen
behandlats av riksdagen. Redan 1978 beslutade regeringen om en
begränsning av djurförsöken. Målet skulle nås bland annat genom att främja
utvecklingen av alternativa metoder. Trots att snart tjugo år passerat sedan
omläggningen av djurförsökspolitiken beslutades, förekommer fortfarande
djurförsök i stor omfattning.
Sverige har undertecknat Europarådskonventionen om skydd av
ryggradsdjur som används vid försök och annat vetenskapligt ändamål (ETS
123). Där anges mycket klart att djurförsök endast bör förekomma i
utbildningssammanhang om berörda elever kommer att arbeta med
djurförsök i sin yrkesutövning. Det anges vidare i konventionen att
djurförsök endast ska tillåtas i de fall där målet med försöken inte kan uppnås
med alternativa metoder.
I enlighet med Europarådskonventionen borde endast djurförsök utföras i
utbildningar som syftar till att ge yrkesförberedande kunskap, där det anses
att försöksdjursteknisk träning är nödvändig. Så länge det ändå förekommer i
större utsträckning borde det vara en självklar rätt för studenterna, om de så
vill, att slippa genomföra djurförsök. Istället borde studenterna erbjudas
alternativa metoder i sin utbildning. Elevens eget etiska ställningstagande bör
få styra. Ingen ska tvingas utföra djurförsök mot sin vilja.
Enligt en nyligen presenterad utredning, Djurförsök, SOU 1998:75, finns
det idag goda möjligheter att använda alternativa metoder inom utbildning på
alla nivåer.
Ansvaret för att tillhandahålla alternativ till djurförsök bör åläggas de
utbildningsansvariga. Det bör skrivas in i lagstiftningen, antingen i
djurskyddslagen, djurskyddsförordningen eller i annan lämplig författning, så
att inga tveksamheter uppstår om studentens rätt eller om de
utbildningsansvarigas skyldigheter. 1993 införde Italien en liknande lag om
rätten att få slippa delta i djurförsök. Denna lag omfattar inte bara studenter
utan gäller även på arbetsplatsen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall följa Europarådskonventionen
om skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål och annat
ändamål (ETS 123),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga
att erbjuda alternativ till djurförsök,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en öppen diskussion och offentlighet när det
gäller djurförsök.