Enligt tidningen Dagens Medicin (990921) finns det idag ett växande intresse för grundforskning utan djurförsök. Orsaken till detta är enligt uppgift både av etisk och vetenskaplig karaktär. Det är positivt att forskarsamhället nu visar en större öppenhet för alternativ till djurförsök. Centrala försöksdjursnämnden som har till uppgift att främja utvecklingen av alternativ till djurförsök har en viktig uppgift. Stiftelsen forskning utan djurförsök som ända sedan 1964 delat ut anslag till forskare som vill utveckla alternativa försöksmodeller har medverkat till att skapa en bättre dialog mellan forskare och kritiker till djurförsöken. Fortfarande ligger dock Sverige efter utvecklingen i andra länder, som exempelvis Schweiz. Där har ledamöter i etiska nämnder möjlighet att göra en uppföljning av försök som godkänts. Ett annat exempel som lyfts fram är Holland där det förs en livlig etisk diskussion om det berättigade i djurförsök. En sådan utveckling är nödvändig också i Sverige. Tystnad och brist på offentlighet är den bästa grogrunden för en desperation som många motståndare mot djurförsök upplever och som i värsta fall tar sig oacceptabla militanta uttryck.
Frågan om djurförsök i utbildningssammanhang har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Redan 1978 beslutade regeringen om en begränsning av djurförsöken. Målet skulle nås bland annat genom att främja utvecklingen av alternativa metoder. Trots att snart tjugo år passerat sedan omläggningen av djurförsökspolitiken beslutades, förekommer fortfarande djurförsök i stor omfattning.
Sverige har undertecknat Europarådskonventionen om skydd av ryggradsdjur som används vid försök och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123). Där anges mycket klart att djurförsök endast bör förekomma i utbildningssammanhang om berörda elever kommer att arbeta med djurförsök i sin yrkesutövning. Det anges vidare i konventionen att djurförsök endast ska tillåtas i de fall där målet med försöken inte kan uppnås med alternativa metoder.
I enlighet med Europarådskonventionen borde endast djurförsök utföras i utbildningar som syftar till att ge yrkesförberedande kunskap, där det anses att försöksdjursteknisk träning är nödvändig. Så länge det ändå förekommer i större utsträckning borde det vara en självklar rätt för studenterna, om de så vill, att slippa genomföra djurförsök. Istället borde studenterna erbjudas alternativa metoder i sin utbildning. Elevens eget etiska ställningstagande bör få styra. Ingen ska tvingas utföra djurförsök mot sin vilja.
Enligt en nyligen presenterad utredning, Djurförsök, SOU 1998:75, finns det idag goda möjligheter att använda alternativa metoder inom utbildning på alla nivåer.
Ansvaret för att tillhandahålla alternativ till djurförsök bör åläggas de utbildningsansvariga. Det bör skrivas in i lagstiftningen, antingen i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen eller i annan lämplig författning, så att inga tveksamheter uppstår om studentens rätt eller om de utbildningsansvarigas skyldigheter. 1993 införde Italien en liknande lag om rätten att få slippa delta i djurförsök. Denna lag omfattar inte bara studenter utan gäller även på arbetsplatsen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa Europarådskonventionen om skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål och annat ändamål (ETS 123),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga att erbjuda alternativ till djurförsök,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en öppen diskussion och offentlighet när det gäller djurförsök.
Stockholm den 5 oktober 1999
Inger Davidson (kd)
1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.