Den svenska djurskyddslagens övergripande mål från 1988 innebär att sjukdomar ska förebyggas genom god miljö och skötsel och genom att djuren ges möjlighet till ett naturligt beteende. Den svenska djurskyddslagen anses som världens strängaste. Det finns detaljerade föreskrifter gällande tillsyn och skötsel av djuren, stallmiljö, hur ofta djuren ska utfodras och utrymmeskrav för alla djur m.m. Efterlevnaden av denna kontroll sköts av kommunerna.
Trots denna kraftfulla lagstiftning har det i aktuella fall, bl.a. i Dalarna, visat sig att en omfattande vanvård av nötkreatur under en längre tid kan fortgå utan att den har kunnat stoppas av myndigheterna. Huruvida detta allmänt beror på att lagstiftningen varit oklar eller svår att tolka, att tillsynsarbetet har varit bristfälligt eller att ansvariga myndigheter har mött hinder i utövandet av sina åligganden inom djurskyddet låter sig inte utan vidare sägas.
Det är viktigt att de myndigheter som har ett direkt tillsynsansvar tar detta ansvar fullt ut i enlighet med djurskyddslagen och avsätter tillräckliga resurser för ett väl fungerande tillsynsarbete. Det är också viktigt att myndigheter som på olika sätt berörs av djurskyddsaspekter i sitt arbete samarbetar just för att hävda djurskyddsintresset.
Bland problemen med dagens djurskydd pekas på att det är svårt eller omöjligt att med stöd av lagen sätta in insatser på ett tidigt stadium. Detta kan bl.a. hänga samman med att lämplighet och önskvärda kunskaper inte alltid finns hos de enskilda personer som idag väljer att etablera sig som djurhållare. Problem tycks också föreligga i att hanteringen av EU-bidrag till djurhållning och öppna landskap har sina regelverk och rutiner som i vissa fall kan komma i konflikt med insatser som direkt avser djurskyddet.
Det finns mot denna bakgrund anledning att se över hur effektiv efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen är och hur den kan förbättras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare efterlevnad av djurskyddslag- stiftningen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Kenneth Johansson (c)