Motion till riksdagen
1999/2000:MJ534
av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)

Radonsanering


Sedan den 1 oktober 1997 omfattar dricksvattenkungörelsen
gränsvärden för radon i dricksvatten. Gränsvärdet tillkom för
att skydda små barn och är satt med tanke på en daglig
förbrukning av vattnet året om.
Radon är så gott som uteslutande ett problem i grundvatten som tas från
brunnar som borrats i urberget. Vattnet i kallkällor har ofta förhöjda
radonhalter. Förutsättningen är att vattnet kommer från sprickor i
berggrunden. Detsamma gäller för grävda brunnar. Det förekommer också att
brunnsvatten från grundvatten i jordlagren har höga radonhalter om
jordlagren innehåller uranrika bergarter.
Man vet inte exakt hur många bergborrade brunnar det finns i Sverige.
Men man har beräknat att det finns cirka 200 000 brunnar som används av
året-runt-hushåll och 200 000-300 000 brunnar som används för fritidshus.
Radongas är en sönderfallsprodukt av uran. Radon i sin tur sönderfaller till
fasta partiklar, s.k. radondöttrar. Radongasen och radondöttrarna sprids med
kroppsvätskorna till kroppens olika organ, men mer än 90 % avgår via
lungorna. När radongas och radondöttrar sönderfaller avges alfa-, beta- och
gammastrålning. Alfastrålningen har den största energin och ger därmed den
största stråldosen. Strålningen kan orsaka cancer. Risken är proportionell mot
stråldosen. Störst stråldos får mag-tarmkanalen. Denna stråldos beräknas
medföra 5-15 dödsfall i cancer per år i Sverige.
En stor del av vattenradonet avgår till inomhusluften när vattnet används.
Hur stor del av radongasen som avgår beror på hur vattnet används. När man
t.ex. duschar eller använder vattnet i disk- eller tvättmaskin avgår 60-90 %
av radongasen till inomhusluften som sedan inandas. Inandningen av radon
beräknas orsaka 30-60 dödsfall i lungcancer per år. Sammanlagda
dödligheten i cancer per år på grund av radon är alltså ca 70 personer. Mot
den bakgrunden har Socialstyrelsen rekommenderat åtgärder mot radon i
vatten vid en halt på 1 000 becquerel/liter, samt att åtgärder ska övervägas
vid halt över 100Bq/liter. I dricksvattenkungörelsen ges rådet att vatten med
högre radonhalt än 500Bq/liter vatten inte bör ges till barn under 5 år.
För enskild vattentäkt är dricksvattenkungörelsen enbart rådgivande.
Något krav på åtgärd kan inte ställas med utgångspunkt från denna
kungörelse. Dock finns i hälsoskyddsförordningen krav på att en bostad ska
ha tillgång till vatten av godtagbar kvalitet.
Radon i vatten hanteras av Jordbruksdepartementet eftersom dricksvatten
är livsmedel. Radon i inomhusluft betraktas som en miljöfråga och hanteras
därför av Miljödepartementet. När gränsvärden för radon infördes blev
kommunerna skyldiga att åtgärda radon i kommunalt vatten vid halt över
100Bq/liter. På Miljödepartementet ansåg man att privata husägare också
borde få bidrag. Man satte då för privata husägare godtyckligt gränsvärdet
1 000Bq/liter för bidrag till radonsanering. Man kände inte till antalet berg-
borrade brunnar, varför man anslog en totalsumma på 60 miljoner kronor av
medel som man erhöll från kretsloppsmiljarden. Privata vattentäkter kunde
erhålla halva kostnaden i bidrag för saneringen, dock högst 5 000 kr,
eftersom ramen inte var så hög.
Bidragen för radonsanering både i inomhusluft och dricksvatten handläggs
av Boverket. Färre än förväntat har ansökt om bidrag. Bidragstiden
utsträcktes då. Den 1 augusti 1999 upphörde möjligheten att söka bidrag. Då
hade 32 av dessa 60 miljoner förbrukats. Man övervägde inom
Miljödepartementet att sänka gränsen för radonhalt och eventuellt även ändra
storleken på bidraget, men man fick besked att resten av pengarna hade
återtagits.
Radon medför uppenbarligen stor risk för sjukdom. Beträffande förhöjd
halt radon i inomhusluft anses detta så farligt att till och med sekretessen
bryts. Det är angeläget att allt görs för att spåra brunnar med farligt höga
radonhalter. En kampanj bör bedrivas för detta. Möjligheten till bidrag bör
införas. Gränsen för bidrag bör då inte vara högre än 500Bq/liter, eventuellt
lägre. Vidare bör man undersöka om bidragsstorleken bör ökas. Radon-
sanering är ingen engångsåtgärd utan måste ske kontinuerligt.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av bidrag till privata vattentäkter
för radonsanering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kampanj för radonsanering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidragskonstruktionen beträffande radonsanering
av vatten.

Stockholm den 4 oktober 1999
Ester Lindstedt-Staaf (kd)