I de i länen kommande tillväxtavtalen liksom i olika rapporter rörande småföretagsutveckling nämns ofta småskalig livsmedelsproduktion som en viktig faktor för utveckling av näringslivet. För landsbygdsutveckling spelar dessa företag en ännu viktigare roll. De skapar nya arbetstillfällen, bidrar till stabilisering och utveckling av besöksnäringen, fungerar ofta som fokus för annnat utvecklingsarbete i bygden och bidrar till lantbruksnäringens utveckling.
Trots att de företag som sysslar med småskalig livsmedelsproduktion ofta kännetecknas av en hög kvalitet och stort personligt ansvarstagande från ägaren upplevs det ofta som att myndigheter och regelsystem snarare är till för att stjälpa än att hjälpa.
Utanför Visby fanns fram till i höst en gårdsbutik där husmanskost och olika inläggningar gjorda av egenproducerade giftfritt odlade råvaror försåldes. Affär liksom tillredningskök var bara några år och hela anlägg- ningen var mycket fräsch. Allt var uppbyggt i samråd med kommunen och helt enligt gällande regler, dessutom inspekterat av både kommun och läns- styrelse.
Efter några år infördes en ny regel av innebörden att råvaror i livsmedels- industrin inte får föras ut och in genom samma dörr som den färdiga för- ädlade produkten. En ombyggnad så snart efter nybyggnation bedömdes av ägaren som inte möjligt att förränta med den rätt låga omsättning som fanns i rörelsen. Någon dispens kunde heller inte ges. Gårdsbutiken är nu nedlagd.
Vid tillfällen som det här borde det finnas möjlighet för länsstyrelsen att efter noggrann kontroll och efter individuell skötselöverenskommelse med ägaren kunna ge en individuell dispens från gällande regler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens för småskalig livsmedelsproduktion.
Stockholm den 3 oktober 1999
Lena Ek (c)
Agne Hansson (c)