Inledning
Riksmötet 1997/98 interpellerade jag om situationen för landets kor, som inte fick komma ut på sommaren. Jordbruksverket tittade då över dispenserna och idag ser det betydligt bättre ut. De allra flesta mjölkkorna kommer nu ut på sommaren för att beta gräs och njuta av solen. För andra nötkreatur är detta ett krav utan möjlighet till dispens. Tjurar och kalvar är dock undantagna.
För grisarna är det fortfarande inomhusmiljön som gäller, en miljö som ofta är ohälsosam på grund av dålig luft och också är trång och bullrig. I djurskyddsförordningens 12 § står att läsa:
12 § Om det är möjligt skall avelssvin sommartid ges tillfälle att vistas ute.
Grisar är renliga och sociala djur
Slaktsvinsproduktionen sker intensivt idag. De flesta grisar kommer aldrig ut. Att böka i jord och gotta sig i solvärmen kommer aldrig på fråga för andra än de grisar som hamnar hos en producent av KRAV-fläsk. För att få märka grisköttet med KRAV-märket är utegång nämligen ett måste.
Men om grisar får chansen klarar de bra att leva utomhus och till och med grisa i små kojor. De smågrisar som föds på det sättet drabbas sällan av smågrisdiarréer. De äter jord och får i sig de nyttiga bakterier och mineraler de behöver. Grisar är allätare och finner rötter i jorden förutom det foder de får. De gyttjebadar, rör sig mycket och lever i sociala flockar.
Undersökningar visar att KRAV-grisar inte alls är sjukare än inom- husgrisarna, snarare tvärtom. Risken för rödsot, som anförts som skäl för inomhusuppfödningen, visar sig överdriven och vaccin finns idag. Köttet blir inte så annorlunda, men många konsumenter vill veta att "maten" haft ett bra liv med möjlighet till naturliga beteenden och ett uteliv. Att inomhusgrisarna ofta har luftvägsproblem och en torftig miljö utan stimulans och möjlighet till naturliga beteenden känns inte alls bra.
Grisar måste ut!
Djurskyddsförordningens 12 § börjar med orden Om det är möjligt. Vem som avgör om det är möjligt framgår inte. Det är uppenbart att det blir upp till var och en att avgöra om man anser det möjligt att släppa ut avelssvinen eller inte. Paragrafen blir med en sådan skrivning totalt meningslös. Det finns ju inget förbud mot att inte ha grisar ute.
Det är dags att grisar liksom nötkreatur kommer ut under sommaren. Dagens stora svinstallar måste utvecklas och möjligheter ges till utevistelse för både slaktsvin och avelssvin. Det är möjligt att det behövs ett dispensförfarande under en övergångsperiod likt det som finns för mjölkkor, men utvecklingen måste inledas. Ekologiska grisproducenter har visat att det är fullt möjligt. Vi anser att regeringen bör omformulera 12 § djurskyddsför- ordningen så att regeln blir att grisar, liksom nötkreatur, skall beredas möjlig- het till utevistelse under sommaren. Dispenser under en övergångstid kan behövas i enskilda fall.
Först när grisarna kommer ut kan de få utlopp för sina naturliga beteenden, vilket krävs i djurskyddslagens 4 §. Utevistelse med mark under klövarna, jord att böka i och äta av och möjlighet till rörelse är något som borde vara självklart för varje gris. Grisarna ska ut i friska luften!
Kastreringen
I Sverige kastreras årligen cirka en och en halv miljon hangrisar. Det sker innan den lille grisen blivit 2 veckor, helt utan bedövning. Grisen riskerar att få infektioner och bråck av ingreppet. Att den känner smärta är säkert, eftersom nervsystemet är fullt utvecklat även hos en liten gris.
Kastreringen görs för att 7-8% av hangrisarna utvecklar ämnen (skatol, androstenon m fl) som ger ett illaluktande kött. Det hävdas också att okastrerade grisar kan vara besvärliga att ha i täta flockar då de börjar bli könsmogna. Men kastreringen är inte bara bra för konsumenten och producenten - den leder nämligen till att man får ett fetare, mindre köttigt griskött.
Ur djurskyddssynpunkt är kastreringen naturligtvis mycket tveksam. Det är mycket angeläget att man hittar metoder att göra kastreringen överflödig alternativt finner säkra former för smärtlindring.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på utevistelse för grisar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kastrering utan bedövning. 3.
Stockholm den 24 september 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Birger Schlaug (mp)
Gunnar Goude (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Mikael Johansson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)