1 Utveckla fisketurismen - bevara de vilda
laxstammarna
Sportfiske är en av de snabbast växande fritidssysselsättningarna i
västvärlden. Den som en gång har fått prova på att kasta draget eller
flugan i ett vak och fått känna rycket i spöt när fisken hugger blir lätt en
hängiven sportfiskare. Från riksdagens horisont är det till och med
möjligt att stå på första parkett och se rejäla laxar tas upp ur Stockholms
ström.
Lax räknas till en av de ädlaste sportfiskarna. Sportfiske efter lax har på
flera håll i världen utvecklats till en stor biologiskt och ekonomiskt värdefull
resurs. Det stora intresset bidrar till att bevara en biologisk mångfald (varje
laxälv har sin speciella artvariant), det skapar arbetstillfällen för
lokalbefolkningen och det ger inte minst stressade stadsbor en möjlighet att
uppleva och njuta av naturen.
I ett forskningsprojekt utfört vid geografiska institutionen, Umeå
universitet, har man studerat effekterna av att se laxen i första hand som en
sportfiskeresurs. Studien visar att det finns en betydande ekonomisk potential
runt ett utvecklat sportfiske i de 14 naturlaxförande älvarna i Norr- och
Västerbottens län. Det finns anledning att anta att motsvarande
förutsättningar gäller för alla laxfiskeälvar i Sverige.
2 Andra länder har gått före
I flera andra länder har studier gjorts som visar på den stora betydelse
sportfisket har för små samhällen. I t.ex. Skottland beräknas
laxsportfisket generera flera tusen årsverken. Den enskilde sportfiskaren
spenderar ca tio gånger mer pengar än genomsnittsturisten. De skotska
och engelska myndigheterna understödjer sportfisket genom att införa
restriktioner för havsfisket och lösa in fasta fisken vid älvmynningarna
för att underlätta för laxens vandring uppströms. Kanadensiska ekonomer
beräknar att det ekonomiska värdet hos en spöfångad lax är mellan tre
och tjugo gånger högre än för en lax fångad i yrkesfiske. I USA har stora
turistsatsningar gjorts för sportfiske i de stora sjöarna och man beräknar
att varje satsad dollar på detta sportfiske ger femton till tjugo dollar
tillbaka.
För Norge, Kanada, USA, Island och Skottland är det Atlantlaxen som är
förutsättningen. Tillsammans med ett antal andra länder, däribland Sverige,
har man samarbetsorganet NASCO för att skydda och förvalta laxbeståndet.
Man har bl.a. enats om ett förbud för allt laxfiske på internationellt vatten
och om att endast tillåta ett marginellt fiske på laxens uppväxtområden.
3 Östersjölaxen fortfarande hotad
Den lax som finns i älvarna längs Norrlandskusten och Östersjökusten
kallas Östersjölax eller Baltisk lax (Salmo salar). Den har sin särskilda
livscykel och varje älv har utvecklat sin egen unika laxstam. Den lever
sitt liv i Östersjöbäckenet och under sin livscykel utsätts den för ett antal
allvarliga hot. Det kan handla om såväl fysiska hinder att vandra upp i
älvar och åar för att leka som förstörda lekplatser. Det rör sig dels om
gamla synder från flottnings- och kraftverksbyggnadsepokens tider, med
muddringar, ändrade vattensträckningar och onaturligt ojämna
vattenflöden, dels tyvärr också om ett bestående motstånd mot att
återställa och återskapa vandringsleder och lekförutsättningar. Laxen är
kräsen när det gäller lekbottnar och vill helst ha grus och sten i blandade
storlekar för att honan skall kunna gräva ner sin rom.
Under uppväxtfasen är problemen annorlunda. Då är det främst hoten från
föroreningar i Östersjön, som kan ge både genetiska och andra skador, t.ex.
den under senare år uppmärksammade M74-sjukan. Ett annat hot mot den
vilda laxen är risken för uppfiskning i de blandbestånd som fortfarande tillåts
beskattas. Kraftbolagen är ålagda genom vattendomar att odla och sätta ut
lax som kompensation för de skador som uppstått genom
kraftverksutbyggnaderna. Genom dessa åtgärder har man i stort sett lyckats
upprätthålla de reglerade älvarnas laxbestånd. Lax odlas också och sätts ut
för att förstärka befintliga bestånd. Dessa odlade och utsatta laxar har samma
livscykel och tillväxtfas som de vilda, och de har liksom den vilda laxen sina
uppväxtområden i Östersjön, där de fiskas. Havsfisket i Östersjön sker alltså
på blandbestånd och det går inte att "spara" eller undvika den vilda laxen.
Vildlaxen har minskat kraftigt; från att i mitten av 1970-talet ha utgjort ca
hälften av all lax i Östersjön utgör den i dag endast ca tio procent av de
totala
bestånden.
Det borde inte vara tillåtet att fiska lax i blandade bestånd. Den vilda laxen
är klassad i den näst högsta klassen i Artdatabankens och Naturvårdsverkets
hotlista, dvs. klassad som sårbar. Mot den bakgrunden, samt Sveriges
åtaganden om att bevara den biologiska mångfalden och att tillämpa
försiktighetsprincipen, är det ytterst märkligt att jordbruksministern uttalar
sin tillfredsställelse med beslutet om en ökad laxkvot i Östersjön. Eftersom
försiktighetsprincipen sägs ha accepterats inom Fiskerikommissionen borde
det innebära minskade kvoter i Östersjön, även om laxstammen har
återhämtat sig. Regeringen bör med kraft verka för att stoppa allt laxfiske på
uppväxtområdena. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
4 Sportfiske och kustnära fiske skapar
arbetstillfällen
En rad studier och undersökningar som har gjorts i länderna runt
Nordatlanten visar entydigt att laxen har ett högre samhällsekonomiskt
värde om den sportfiskas än om den fångas i traditionell
näringsverksamhet. Sportfiske efter lax förstärker den lokala ekonomin.
Den kan med rätta jämföras med andra traditionella näringar som jord-
och skogsbruk. Det handlar om rätten att förvalta en förnybar resurs.
Älvarna i Norr- och Västerbotten har en stor laxfiskepotential. Om laxen
tilläts reproducera sig i den utsträckning det är biologiskt möjligt, och om
man prioriterar en satsning på sportfisketurism, skulle det kunna innebära
goda förutsättningar att, om inte vända, så åtminstone minska den trend
av avfolkning som så många Norrlandskommuner lider av. Ett selektivt
fiske nära kusten, på de odlade/utsatta laxynglen, skulle dessutom
innebära ökade förutsättningar att bevara och utveckla den fisketradition
som nu inte kan konkurrera med Östersjöfisket. Regeringen bör därför
prioritera det kustnära selektiva fisket efter odlade laxbestånd. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Av de ursprungligen ca 70 laxproducerande älvarna kring Östersjön, finns
i dag endast ett 25-tal kvar med naturlig reproduktion. Merparten av dessa
ligger i Sverige, huvudsakligen i Norr- och Västerbotten. Sverige har därför
ett särskilt ansvar att se till att denna resurs bevaras och kan utvecklas. Den
rapport som utarbetas vid universitetet i Umeå redovisar att regionen har
förutsättningar att kunna erbjuda ca 300 000 fiskedygn med en potentiell
omsättning på ca 200 miljoner kronor årligen. Det är lätt att inse att en
omsättning i den storleksordningen kan generera ett stort antal
arbetstillfällen. Enbart 20 % av denna omsättning motsvarar ca 180
helårsjobb. På köpet skulle man dessutom kunna skapa ett ekologiskt hållbart
nyttjande av en naturresurs samt bevara och utveckla den biologiska
mångfalden. Regeringen bör därför, som en del i en strategi för utveckling av
näringsliv och turism prioritera utvecklingen av sportfiske efter den
naturreproducerande laxen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5 Hemställan
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att stoppa allt laxfiske på
uppväxtområdena,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att prioritera det kustnära selektiva
fisket efter odlade laxbestånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att prioritera utvecklingen av sportfiske efter den
naturreproducerande laxen.