Sportfisket efter lax i Norr- och Västerbotten har en stor outnyttjad
potential. Enligt en studie av Umeå universitet skulle sportfisket kunna
omsätta 200 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar ca 180
arbetstillfällen. En sysselsättning som i allra högsta grad är välbehövlig i
en region som under lång tid lidit av brist på sysselsättning.
Regional/lokalt åtagande
Regionala projekt med inrikning på fiskevård och fisketurism har sedan
80-talet bedrivits i Norr- och Västerbotten. Projekt Västerbottenlax
pågick under perioden 1988-1994 varvid 34 miljoner kronor
investerades. Ytterligare stora fiskevårdsprojekt har sedan dess slutförts
eller genomförs under de närmaste åren. Parallellt med fiskevården
formas också en turistnäring vars existens kräver en god tillgång på lax.
Inom Byskeälvens dalgång slutförs nu två EU-projekt: "Fiskeprojekt
Byske" och "Projekt Byske laxdal" omfattande totalt 15 miljoner kronor.
Ytterligare projekt planeras att genomföras under nästa programperiod.
Problembild
Internationellt: Trots att laxfisket i centrala Östersjön minskats sedan
1991 från ca 5 000 ton till knappt hälften är kvoten fortfarande för hög
för att uppvandringen av lax skall möjliggöra full reproduktion i de
outbyggda vattendragen. Inför Baltiska fiskerikommissionens
förhandlingar finns uppgifter om att kvoterna till och med skall öka.
Problemen med M74 kvarstår. Den begränsade forskning som bedrivits har
ännu inte klarlagt orsakerna till M74. Följaktligen finns ingen möjlighet att
förutsäga än mindre förhindra överdödlighet orsakad av M74. I nuläget finns
ingen uttalad avsikt från Naturvårdsverket eller Fiskeriverket att avsätta
medel för riktad forskning på problemet.
Nationellt
Ur ett nationellt perspektiv utgörs huvudproblemet återigen av en brist på
rådighet över resursen. Fiskeriverket är den myndighet som beslutar om
vilka regler som skall gälla för laxfisket i såväl havet som inom svensk
zon, som i sötvatten. Reglerna som sätts på en ytterst detaljerad nivå är
tyvärr inte anpassade till lokala förutsättningar för fiske och fisketurism.
Ett tydligt exempel är bestämmelserna för 1999 som inte tillåter laxfiske
i Byske älv förrän 19 juni och dessutom förbjuder laxfiske fr.o.m. lördag
kl. 18.00 t.o.m. söndag kl. 18.00. För laxfisketurismen i Byske är det av
största vikt att fiske kan bedrivas under hela juni och juli månad utan
fridygn. De senaste årens regler har föranlett utländska researrangörer att
exkludera Byske älv som resmål.
Lösning
Laxfisket i centrala Östersjön måste minska och helst upphöra. För
svenskt vidkommande kan konsumtionsfisket på lax bibehållas eller
t.o.m. ökas genom ett utökat fiske på framförallt odlad lax efter
Norrlandskusten. Kustfisket kan bedrivas selektivt på olika älvars
laxbestånd vilket möjliggör en anpassning av fiskeintensiteten utifrån
vad respektive älvs laxbestånd tål.
Regelverket som styr möjligheterna till delegation av beslutandet av regler
för fiske måste ändras så att länsstyrelsen får ökade befogenheter.
Fiskeriverket som ansvarig myndighet för laxfiskevården bör besluta om
målet för laxfiskeregleringar samt hur detta i grova drag skall uppnås.
Detaljerna i de regler som styr det lokala sport- och kustfisket bör beslutas av
länsstyrelsen i samråd med fiskerättsägarna, fisketurismnäringen och
kommunerna.
Hemställan
Med hänvisning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiske efter vildlax i Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en mer decentraliserad
beslutsordning om det lokala sport- och kustfisket.