Kristdemokraterna har tidigare lagt ett flertal motioner angående fiske och boende i skärgård. I dessa har uppmärksammats:
- långsiktiga förutsättningar för ett fiske i balans med miljön
- fiskarna bör ha samma ekonomiska förutsättningar som i grannländerna
- inrättande av fiskekonto, som ger möjlighet till avsättningar mellan olika år
- medel till fettfeneklippning på odlad lax för att minska fisketrycket på naturlax
- ersättning till fiskare, som kommit i kontakt med senapsgas eller nervgas
- behov av en samlad politik för skärgårdsutveckling
- samordning av statliga myndighetsuppgifter i skärgården, t.ex. försvaret, kustbevakningen, polisen, posten och SMHI
- ett vidgat skärgårdsbegrepp, så att även fastlandsremsan ingår i begreppet
- ändrad fastighetsbeskattning
- nödvändigheten av att stärka boende- och sysselsättningsintresset vid fastighetsöverlåtelse i skärgården.
De flesta av dessa yrkanden har ännu inte behandlats av riksdagen. Utredningen SOU 1999:3 "Yrkesfiskets konkurrenssituation" remissbe- handlas f.n. Av utredningen att döma verkar det finnas politiskt underlag för ett yrkesfiskaravdrag, maximerat till 45 000 kr/år. Det verkar också finnas underlag för införande av "negativt saldo" för att möjliggöra resultatutjämning vid fartygsbyte. Utredningen föreslår, att saldot från en fartygsförsäljning får kvarstå till året efter och att det då ska utjämnas genom ersättningsinvestering.
Kristdemokraterna finner yrkesfiskaravdraget och dess storlek rimliga. Näringen har påpekat, att det normalt tar minst 2 år, från det att båten sålts vid fartygsbyte, tills det nya fartyget kan köpas. Kristdemokraterna kommer därför att arbeta för längre utjämningstid än 1 år när det gäller införandet av "negativt saldo".
I mars 1995 antog Helsingforskommissionen (HELCOM) gemensamma riktlinjer vad gäller skyddsåtgärder för fiskare som drabbas av senapsgas eller nervgas. Risken för skada ökar i takt med att bomberna med gasen åldras och kanske sedan går sönder. Följden kan bli allvarlig kroppsskada. Det blir alltid ett inkomstbortfall eftersom beredskapen för dessa olyckor tydligen är dålig, vilket gör att den drabbade inte kan gå in till land innan sanering skett. Ersättningen fungerar ej bra vilket Kristdemokraterna uppmärksammat statsministern på i våras vid en frågestund. Statsministern lovade att skyndsamt åtgärda förhållandet.
Inom EU har man förstått att fiskekvoten för torsk åtminstone i Östersjön måste minskas ytterligare. Detta har dock stött på hårt motstånd från vissa länder vid Östersjön. EU anser att fisk i första hand ska användas som mänsklig föda. Från svensk sida kommer man att lägga förslag i EU om selektiva fångstredskap, något som Kristdemokraterna stöder. Dock har redskapen för båtar mindre än ishavstrålare inte varit bra. Havs- fiskelaboratoriet i Lysekil och Karlskrona forskar om detta. Fungerande redskap finns nu att tillgå men de behöver förbättras ytterligare. Detta bör ges regeringen till känna.
Torsken tar upp mycket miljögift i sin lever medan det magra köttet inte tar upp så många gifter. När fisken rensas ute till havs brukar man slänga fiskrenset i havet. I stället borde torsklevern betraktas som miljöfarligt avfall. Fiskare uppger att man ser det som fullt möjligt att i stället ta med sig fiskrenset till land för att få det omhändertaget där. Fiskrenset är dessutom kväverikt och bör därför inte slängas i sjön. Det faller till botten där det ruttnar och bidrar till syreförbrukning. Det finns alla skäl att föra fiskrenset i land för omhändertagande. Staten bör initiera en sådan utveckling.
För lax har EU beslutat om ett bevarandeprogram för Östersjön. Man har redan sett resultat av detta.
Sälstammen förefaller ha ökat mycket kraftigt både på väst- och ostkusten. På västkusten rör det sig huvudsakligen om knubbsäl, i Östersjön om gråsäl. Man har mycket olika uppfattning om stammens storlek beträffande gråsälen. I varje fall har skadorna som orsakats av säl ökat så kraftigt att kustfiskare känner sitt yrke hotat. 1999 fanns 18 miljoner kronor anslaget till viltskador i riket, undantaget ersättning för riven ren. Cirka 8 miljoner av dessa 18 miljoner används för sälskador, huvudsakligen i Östersjön. På grund av de ökande sälskadorna på fisket kommer viltskadeanslaget att nästa år ökas med 7 miljoner kr. Behovet av ersättning beräknas nästa år vara 15 miljoner bara för sälskadorna. Man tycker sig se att sälen ändrat fiskebeteende och att den tappat sin naturliga skygghet. Därför har man försökt skrämma sälen från aktuella områden. Från Naturvårdsverkets sida har man invänt att det vore synd att människor då inte kan få se sälen. Det kan ifrågasättas om en hel näring ska offras för den sakens skull.
En utredning bör ges i uppdrag att granska sälstammens tillväxt, sälens fiskebeteende samt föreslå skyddande åtgärder för fisket.
Vidare behövs troligen bestämmelser om fiske på grundare vatten. Danmark har infört s.k. kustzonsförvaltning. Det innebär restriktioner beträffande båtstorlek, motorstyrka samt typ av redskap för fiske innanför en gräns på 12 nautiska mil ut från baslinjen. Det bör utredas, om kustzons- förvaltning skulle vara av godo för den svenska kusten.
Fiskelaboratorierna har numera Fiskeriverket som huvudman. Laboratoriet får anslag från Fiskeriverket för sin verksamhet. Man upplever, att man fått mindre ekonomiskt utrymme. Enligt svensk bedömning bedriver man inte forskning av sådant slag att det berättigar till forskningsanslag. Det gör att man heller inte kan utnyttja EU-medel till olika projekt, eftersom detta förutsätter nationell medfinansiering. Fiskelaboratorierna bedriver en nöd- vändig forskning, även om det mest är tillämpad forskning. Fiskelabora- torierna bör ges mer rimliga ekonomiska villkor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ekologiskt riktig torskkvot,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av selektiva fångstredskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behandlingen av fiskrens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskare som kommer i kontakt med senapsgas eller nervgas,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om säl- stammens tillväxt, sälens fiskebeteende samt fiskeskyddande åtgärder,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kust- zonsförvaltning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskelaboratoriernas ekonomiska situation.
Stockholm den 4 oktober 1999
Ester Lindstedt-Staaf (kd)