För att hejda landsbygdens avfolkning behövs flera arbetstillfällen och
nya möjligheter till utkomst. Landsbygden har en dragningskraft på
tätortsbor. Den svenska landsbygden och naturen har en dragningskraft
som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Rätt utnyttjad kan den dragningskraften användas för att skapa syssel-
sättning och föra resurser till landsbygden genom utveckling av turist-
näringen.
Fisket står för en av de mest konkreta delarna av landsbygdsturismen. I
Europa finns 13 miljoner fritidsfiskare som varje år gör 800 000 utlandsresor
för att fiska. Inom Sverige finns 2 miljoner, mer eller mindre aktiva,
sportfiskare. Fisketurismen har en mycket stor potential.
Dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg slog fast redan 1996, i fullt
politiskt samförstånd, att fisketurism är en riktig näring, och ska behandlas
och betraktas som en näring. Sedan dess har dock inga större förändringar
skett för att underlätta näringens utveckling.
Idén med turism är att föra in pengar till den egna regionen. Den turistiska
näringsverksamheten ska alltså sälja så mycket som möjligt till gästerna.
Turismen är en komplex sammansättningsindustri där en rad olika företag
och verksamheter måste samverka i nätverk. Alla delar måste fungera.
2 Hinder för utveckling
Idag finns flera hinder för en ändamålsenlig utveckling av fisketurismen i
Sverige, hinder som måste åtgärdas om turismen ska bli den växande
näring som den har möjlighet att bli.
Det handlar både om attityder och om otidsenliga lagar. Inställningen till
turismen hos kommunala politiker och handläggare kan vara avgörande för
om en entreprenör finner det mödan värt att satsa på turism.
Fiske och fiskare har traditionellt delats upp i två kategorier: yrkesfiskare
och fritidsfiskare. Yrkesfiskare är den som för sin försörjning fiskar och
säljer, ofta utan vidare förädling. Fritidsfiske, eller sportfiske, betraktas
som
rekreation och/eller fiske för det egna hushållet.
Fiskelagen, arrendelagen, lagen om fritt handredskapsfiske och annan
lagstiftning har hittills utgått från förutsättningar och behov hos dessa två
kategorier fiskande. Vi anser nu att även fisketurismen som närings-
verksamhet måste tillgodoses.
3 Lagen om fritt handredskapsfiske
Den entreprenör som vill driva en anläggning för fisketurism behöver ha
god kontroll på fisket i de vatten där verksamheten bedrivs.
Produktionsmedlet måste förvaltas långsiktigt och uthålligt. Uttaget får
inte överskrida tillväxten, och fisket måste bibehållas attraktivt.
God kontroll och uthållig förvaltning av fisket är omöjligt att uppnå i
vatten där det råder fritt handredskapsfiske. Den som till exempel aktivt vill
plantera ut fisk lokalt i vissa skärgårdsområden, för att erbjuda den till
betalande gäster, riskerar alltid att dra till sig gratisfiskare som drar upp
fisken. Den som vill ransonera ett attraktivt lokalt gäddbestånd har ingen
möjlighet att avgränsa sitt område mot allmänt fiske.
Det fria handredskapsfisket var en reform som enbart och ensidigt såg till
fiskets rekreativa värden, och som inte förutsåg fisketurismen som en näring.
Mycket riktigt påpekas nackdelarna med ett fritt fiske i den rapport om
fisketurism som nyligen presenterades av de båda myndigheterna
Fiskeriverket och Turistdelegationen. Där föreslår de statliga myndigheterna
att det bör bli möjligt att införa områden med undantag från det fria fisket,
för att utveckla fisketurismen.
Det innebär i princip att man upphäver det fria fisket i de områden där en
aktiv turistentreprenör eller ett fiskevårdsområde vill utveckla sina vatten och
ta betalt från utövarna av fisket.
4 Arrendelagen
Ett yrkesfiskearrende innebär att yrkesfiskaren i princip får rätt till allt
fiske i området. Yrkesfiskearrende kan därför vara en lämplig form även
för turistfiske. Men lagen säger att fisket inte får upplåtas i andra hand
vid yrkesfiskearrende. Det är ju gott och väl för en yrkesfiskare som
fiskar själv, men för en turistentreprenör är ju själva idén med
verksamheten att fisket ska upplåtas i andra hand till de betalande
gästerna. Här behövs alltså en översyn av lagen.
5 Strandskyddet
Rapporten om fisketurism tar också upp frågan om strandskyddet i
samband med fisketurismen. För näringsverksamhet måste det vara
rimligt att tillämpa strandskyddsreglerna liberalt. Bestämmelserna måste
kunna medge etablering av "camper" stugor bryggor för att öka
tillgängligheten till fiske och natur, vilket ju är näringens övergripande
affärsidé. Om det visat sig att tillämpningen fungerar på olika sätt i olika
kommuner bör lagen ses över och anpassas till nämnda behov.
6 Samlad översyn av lagar och hinder för
fisketurismen
För att underlätta utvecklingen av fisketurismen torde en samlad översyn
av i övrigt befintliga lagar och förordningar och deras tillämpning vara
nödvändig. I den mån en sådan översyn visar på hinder för en sådan
utveckling måste nödvändiga lagändringar genomföras för att undanröja
dessa hinder.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det fria handredskapsfisket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arrendelagstiftningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om strandskyddet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlad översyn i övrigt.