1 Inledning
För att hejda landsbygdens avfolkning behövs flera arbetstillfällen och nya möjligheter till utkomst. Landsbygden har en dragningskraft på tätortsbor. Den svenska landsbygden och naturen har en dragningskraft som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Rätt utnyttjad kan den dragningskraften användas för att skapa syssel- sättning och föra resurser till landsbygden genom utveckling av turist- näringen.
Fisket står för en av de mest konkreta delarna av landsbygdsturismen. I Europa finns 13 miljoner fritidsfiskare som varje år gör 800 000 utlandsresor för att fiska. Inom Sverige finns 2 miljoner, mer eller mindre aktiva, sportfiskare. Fisketurismen har en mycket stor potential.
Dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg slog fast redan 1996, i fullt politiskt samförstånd, att fisketurism är en riktig näring, och ska behandlas och betraktas som en näring. Sedan dess har dock inga större förändringar skett för att underlätta näringens utveckling.
Idén med turism är att föra in pengar till den egna regionen. Den turistiska näringsverksamheten ska alltså sälja så mycket som möjligt till gästerna. Turismen är en komplex sammansättningsindustri där en rad olika företag och verksamheter måste samverka i nätverk. Alla delar måste fungera.
2 Hinder för utveckling
Idag finns flera hinder för en ändamålsenlig utveckling av fisketurismen i Sverige, hinder som måste åtgärdas om turismen ska bli den växande näring som den har möjlighet att bli.
Det handlar både om attityder och om otidsenliga lagar. Inställningen till turismen hos kommunala politiker och handläggare kan vara avgörande för om en entreprenör finner det mödan värt att satsa på turism.
Fiske och fiskare har traditionellt delats upp i två kategorier: yrkesfiskare och fritidsfiskare. Yrkesfiskare är den som för sin försörjning fiskar och säljer, ofta utan vidare förädling. Fritidsfiske, eller sportfiske, betraktas som rekreation och/eller fiske för det egna hushållet.
Fiskelagen, arrendelagen, lagen om fritt handredskapsfiske och annan lagstiftning har hittills utgått från förutsättningar och behov hos dessa två kategorier fiskande. Vi anser nu att även fisketurismen som närings- verksamhet måste tillgodoses.
3 Lagen om fritt handredskapsfiske
Den entreprenör som vill driva en anläggning för fisketurism behöver ha god kontroll på fisket i de vatten där verksamheten bedrivs. Produktionsmedlet måste förvaltas långsiktigt och uthålligt. Uttaget får inte överskrida tillväxten, och fisket måste bibehållas attraktivt.
God kontroll och uthållig förvaltning av fisket är omöjligt att uppnå i vatten där det råder fritt handredskapsfiske. Den som till exempel aktivt vill plantera ut fisk lokalt i vissa skärgårdsområden, för att erbjuda den till betalande gäster, riskerar alltid att dra till sig gratisfiskare som drar upp fisken. Den som vill ransonera ett attraktivt lokalt gäddbestånd har ingen möjlighet att avgränsa sitt område mot allmänt fiske.
Det fria handredskapsfisket var en reform som enbart och ensidigt såg till fiskets rekreativa värden, och som inte förutsåg fisketurismen som en näring. Mycket riktigt påpekas nackdelarna med ett fritt fiske i den rapport om fisketurism som nyligen presenterades av de båda myndigheterna Fiskeriverket och Turistdelegationen. Där föreslår de statliga myndigheterna att det bör bli möjligt att införa områden med undantag från det fria fisket, för att utveckla fisketurismen.
Det innebär i princip att man upphäver det fria fisket i de områden där en aktiv turistentreprenör eller ett fiskevårdsområde vill utveckla sina vatten och ta betalt från utövarna av fisket.
4 Arrendelagen
Ett yrkesfiskearrende innebär att yrkesfiskaren i princip får rätt till allt fiske i området. Yrkesfiskearrende kan därför vara en lämplig form även för turistfiske. Men lagen säger att fisket inte får upplåtas i andra hand vid yrkesfiskearrende. Det är ju gott och väl för en yrkesfiskare som fiskar själv, men för en turistentreprenör är ju själva idén med verksamheten att fisket ska upplåtas i andra hand till de betalande gästerna. Här behövs alltså en översyn av lagen.
5 Strandskyddet
Rapporten om fisketurism tar också upp frågan om strandskyddet i samband med fisketurismen. För näringsverksamhet måste det vara rimligt att tillämpa strandskyddsreglerna liberalt. Bestämmelserna måste kunna medge etablering av "camper" stugor bryggor för att öka tillgängligheten till fiske och natur, vilket ju är näringens övergripande affärsidé. Om det visat sig att tillämpningen fungerar på olika sätt i olika kommuner bör lagen ses över och anpassas till nämnda behov.
6 Samlad översyn av lagar och hinder för fisketurismen
För att underlätta utvecklingen av fisketurismen torde en samlad översyn av i övrigt befintliga lagar och förordningar och deras tillämpning vara nödvändig. I den mån en sådan översyn visar på hinder för en sådan utveckling måste nödvändiga lagändringar genomföras för att undanröja dessa hinder.
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fria handredskapsfisket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arrendelagstiftningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strandskyddet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlad översyn i övrigt.
Stockholm den 29 september 1999
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)