I skrivelsen presenterar regeringen inriktningen av ett svenskt landsbygdsprogram för perioden 2000-2006. Det framgår att programmet syftar till att främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarutveckling av jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och landsbygden. Regeringens utgångspunkt inför arbetet med att utforma landsbygdsprogrammet ska vara att gällande stödnivå ska upprätthållas genom det nya programmet.
Regeringens hantering av miljö- och landsbygdsprogrammet har lett till att Sverige fått ett kraftigt minskat stöd genom EU. Vi instämmer i den hårda kritik som riktats mot regeringen i detta avseende. Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ tillfört medel för att hålla näringen skadeslös.
På det småländska höglandet minskar antalet bönder. Utslagningen har pågått under lång tid men har under senare år accelererat och sker nu i en takt som inger stor oro för framtiden. Antalet betesdjur reduceras snabbt. Antalet ungdjur och kalvar minskar också drastiskt.
Denna utveckling måste snarast brytas för att jordbruksproduktionen ska kunna upprätthållas, för att den biologiska mångfalden ska kunna upprätthållas och för att landsbygden ska hållas levande.
Jordbruksnäringen på småländska höglandet har brukningsförhållanden och en lönsamhet som motiverar kostnadskompensation på en högre nivå än den nuvarande. Både i mjölk- och köttproduktionen, som är huvudnäringarna, är lönsamhetsnivån lägst i landet inom stödområde 5 a. Detta har också slagits fast av Jordbruksverket.
För södra Sveriges skogsbygder är det angeläget att LFA-stödet och stödet för öppet odlingslandskap omfattar området och ligger på en sådan nivå att det ger full kompensation för naturgivna kostnadsnackdelar och verksamt bidrar till den utveckling som de flesta torde önska.
Rubriken på regeringens skrivelse är En hållbar utveckling av landsbygden m.m. Om detta också ska gälla småländska höglandet så måste dagens politik ersättas med en politik som också ger förutsättningar för en livskraftig näring i området.
Inte minst med tanke på skogs- och mellanbygder är det nödvändigt att landskapet hålls öppet. För den sakens skull är det nödvändigt att fortsatt vallstöd kan utgå och att mjölkproduktionen kan upprätthållas genom särskilda stödformer. Stödet till vallodlingen måste således ligga kvar på minst nuvarande nivå. Det föreligger annars en uppenbar risk för att dessa verksamheter inte kan fortgå. Detta kommer i sin tur att påverka hela kulturlandskapet och miljön.
Med vackra ord påstår regeringen i Landsbygdsprogrammet att en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av jordbruket ska främjas. För familjejordbrukets överlevnad är animalieproduktionen avgörande. Denna produktion består till stor del av kött- och mjölkproduktion. Det är väl känt att lönsamheten de senaste åren blivit alltmer pressad. Den levande landsbygden och den biologiska mångfalden är allvarligt hotade. Att bevara och utveckla landsbygden och den biologiska mångfalden torde vara den största miljönytta man kan åstadkomma ur allmänhetens perspektiv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LFA-stöd och stöd för öppet odlingslandskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kött- och mjölkproduktionen på småländska höglandet.
Stockholm den 2 november 1999
Göran Hägglund (kd)
Maria Larsson (kd)