med anledning av skr. 1999/2000:114 En miljöorienterad produktpolitik
I skrivelsen 1999/2000:114 En miljöorienterad produktpolitik gör
regeringen som den brukar när det gäller miljöfrågor. Skrivelser
levereras men sällan kommer de konkreta förslagen i form av
propositioner. Regeringens miljöpolitik kännetecknas av avsaknaden av
framtida strategi. Det är olyckligt att regeringen endast förmår peta lite
här och där när det gäller miljöpolitiken. Regeringen är fast i gamla
tankar trots att den är medveten om problemen och att dessa inte löses
med gamla tankar. Den sammanhållna politiken på miljöområdet lyser
med sin frånvaro. En sammanhållen miljöpolitik är ett måste för att
komma tillrätta med gårdagens, dagens och morgondagens miljöproblem.
Miljöarbetet måste vara decentraliserat, proaktivt och förebyggande.
Endast i samarbete mellan individer, företag, länder och olika politiska
nivåer kan vi verkligen nå en hållbar utveckling. Ingen del av kedjan kan
lämnas utanför. Alla delar av samhället måste se miljö som en strategisk
fråga. Regeringens ambitioner på miljöområdet lyser med sin frånvaro i
skrivelsen.
Funktionstänkande
I skrivelsen efterlyser regeringen en helhetssyn på miljöpolitiken men
ändå uteblir funktionstänkandet i stort sett helt och hållet. Att regeringen
endast i två meningar tar upp funktionsförsäljning är anmärkningsvärt.
Det är nödvändigt att tänka i funktioner. Det är inte produkten i sig som
ska efterfrågas utan det är funktionen som produkten tillhandahåller som
ska efterfrågas. Som kund efterfrågar man exempelvis inte kylskåpet
utan funktionen kylda livsmedel. Funktionstänkandet gör att nya och
kanske okonventionella lösningar kommer att utvecklas.
En viktig del av den miljödrivna utvecklingen är således att på ett effektivt
sätt tillhandahålla funktioner. Att regeringen bortser från detta är olyckligt.
Det är att missa kärnan i miljöpolitiken när man bara nämner funktioner och
funktionstänkande i förbigående. Regeringen aviserar att den kommande
forskningspolitiska propositionen ska behandla behovet av forskning för att
nå målet med en miljöorienterad produktpolitik. Ingenting nämns om forsk-
ning kring funktioner vilket måste betecknas som olyckligt. Miljöpolitiken
måste utformas med funktionstänkandet som grund. Vad som ovan anförts
om funktionstänkande bör ges regeringen till känna.
Miljödriven utveckling
Ett miljöanpassat näringsliv är en viktig förutsättning för att ställa om
Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Den miljödrivna
utvecklingen inrymmer en enorm potential både för miljön och den
ekonomiska tillväxten. Exempelvis beräknas den internationella
marknaden för miljöteknik uppgå till cirka 4 000 miljarder kronor. Till
detta kan läggas den förväntade tillväxttakten på 5-20 procent per år.
Svenska miljöteknikföretag har genom bland annat miljölagstiftning och
kundkrav haft ett försprång gentemot sina utländska konkurrenter. Detta
försprång är numera i stort sett inhämtat av många andra länder. Sverige är
idag nettoexportör av renodlad miljöteknik.
Samtidigt som marknaden för miljöteknik och den förväntade tillväxten för
denna marknad inrymmer en enorm potential väljer regeringen att satsa på
lokala investeringsprogram. Dessa program ger alldeles för små miljö-
mässiga och arbetsmarknadsmässiga resultat i relation till de satsade
pengarna. Det är enkelt att konstatera att vägen till ett ekologiskt uthålligt
samhälle inte går genom de lokala investeringsprogrammen. Att underlätta
svensk miljöteknikexport är effektivare både ur miljö- och arbetsmarknads-
synpunkt. Ingångna avtal om lokala investeringsprogram bör fullföljas. I
övrigt bör de lokala investeringsprogrammen avslutas och de återstående
pengarna användas på ett för miljön och sysselsättningen effektivare sätt.
Detta bör ges regeringen till känna.
Delar av de medel som avsatts för lokala investeringsprogram bör nyttjas
för att genomföra den samlade strategi som presenterades av Miljöexport-
utredningen i "Sustainable Sweden - a SUCCESS story" (SOU 1998:118).
Detta skulle kunna säkerställa ett jämt tillflöde av nya miljöanpassade
företag, lösningar och teknologier. Effekterna för miljön, sysselsättningen
och näringslivet av ett genomförande av ovanstående skulle vara många
gånger större än de lokala investeringsprogrammen. Dessutom till en mycket
lägre kostnad vilket gör att medel frigörs till andra angelägna miljösats-
ningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en samlad
strategi för miljöexport i linje med vad som presenterats av Miljöexport-
utredningen. Detta bör riksdagen besluta.
Biodrivmedel
I skrivelsen nämns i korta ordalag miljöbelastningen från transporter av
produkter och dess beståndsdelar. Dagens transportsystem är på sikt inte
hållbart. Till nästan 100 procent baseras transportsystem, järnväg
undantaget, på fossila bränslen. Det är nödvändigt att skapa ett "grönare"
transportsystem, användningen av fossila bränslen måste minska.
Mot bakgrund av detta är EU:s så kallade Auto/Oil-direktiv delvis
olyckligt. Den del av direktivet som förbjuder 5-30 procents inblandning av
ersättningsbränslekomponenter i bensin och diesel måste förändras. Att
blanda in etanol och metanol i bensin och diesel är ett bra sätt att minska
miljöpåverkan från vägtrafiken. I Sverige fanns innan Auto/Oil-direktivet
trädde i kraft en mycket positiv utveckling och utbyggnad av E10-pumpar.
Detta skedde på helt frivillig väg. Att regeringen inte vill främja denna
utveckling är olyckligt.
Riksdagen har tidigare i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att
lämna in en svensk dispensansökan för att även fortsättningsvis kunna blanda
in mer än 5 procent etanol i bensin. Hittills har regeringen inte gjort det
varför vi anser att riksdagen återigen bör ge regeringen i uppdrag att lämna in
en dispensansökan. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte tagit
detta steg för att kunna minska utsläppen av miljöskadliga ämnen från
transportsektorn. Med anledning av vad som ovan anförts bör riksdagen ge
regeringen i uppdrag att söka dispens från Auto/Oil-direktivet i de delar som
rör inblandning av ersättningsbränslekomponenter.
Regeringens brist på strategi och tydliga riktlinjer för en fortsatt
introduktion av biobränslen är mycket tydlig när det gäller beskattningen av
biodrivmedel. Inom EU regleras beskattning av fordonsbränslen av det så
kallade mineraloljedirektivet. Direktivet anger att det ska finnas vissa
minimiskattenivåer för samtliga fordonsbränslen, alltså även för förnyelse-
bara drivmedel. Mineraloljedirektivet ger dock medlemsstaterna möjlighet
att medge skattelättnader för bränslen som används inom ramen för pilot-
projekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Med stöd av
denna möjlighet har regeringen beviljat ett tjugotal företag skattenedsättning
för vissa biodrivmedel.
Om vi på allvar ska kunna minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken
måste fler företag få möjlighet att producera och sälja biodrivmedel som är
skattebefriade. Trots att flera företag står på kö så beviljar regeringen sedan
februari 1998 inga fler pilotprojekt. Regeringens agerande leder till en
industristruktur med inhemska monopol. Denna industristruktur gynnar
knappast den långsiktiga utvecklingen av branschen.
Anledningen till att regeringen inte beviljar fler pilotprojekt är att man
anser att skattebortfallet skulle bli så omfattande att det skulle få allvarliga
statsfinansiella konsekvenser och att en "subventionering" av storskalig
etanolinblandning i bensin därmed inte skulle vara ett kostnadseffektivt sätt
att bedriva miljöpolitik. En fullt logisk följd av detta resonemang är att
regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet avser att börja ta
ut skatt på biodrivmedel från 2004.
Centerpartiet vill släppa fram biodrivmedel som exempelvis etanol och
rapsmetylester (RME) genom att gynna dem skattemässigt även efter 2003.
Det minskar Sveriges oljeberoende, är miljömässigt bättre än fossilbränslen
och ger samtidigt arbetstillfällen och inkomster på landsbygden. Regeringen
vill uppenbarligen inte att biodrivmedel ska vara konkurrenskraftiga alterna-
tiv till bensin och diesel, eftersom det riskerar att minska statens skatte-
inkomster. Att låsa fast Sverige i ett fortsatt oljeberoende med motivet att det
ger staten skatteinkomster är ett osolidariskt agerande. Samtidigt finns det
fog att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda till minskade totala
skatte-
inkomster för staten. Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat
skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle uppväga det direkta bortfallet
av energi- och koldioxidskatterna. Vad som ovan anförts om skattebefrielse
för biodrivmedel bör ges regeringen till känna.
Producentansvar
Producentansvar är ett viktigt verktyg för att få miljöanpassade produkter
och tjänster. Just producentansvaret kan driva på mot mer
funktionstänkande. Detta är i sådana fall en mycket positiv utveckling.
Regeringens tänkande och agerande har allt för mycket kommit att handla
om enbart återvinning. Stegen innan för att minimera energianvändning,
välja rätt material, reducera materialinsatsen och andra åtgärder för att
miljöanpassa produkter och funktioner har helt glömts bort av regeringen.
Det viktiga är att göra funktioner och produkter så miljövänliga som möjligt
redan från början. Miljöpolitiken måste anpassas efter detta och inte efter att
återvinning skulle vara det enda steget mot miljöanpassade produkter.
Centerpartiet är positivt till att vidga producentansvaret jämfört med de
grupper som nu är aktuella. Att införa ett generellt producentansvar skulle
stimulera producenterna att utnyttja resurser på ett effektivare sätt. Detta är
mycket positivt ur miljösynpunkt. Ett generellt producentansvar skulle leda
till ett ökat funktionstänkande.
Regeringen har under våren 2000 gett en särskild utredare i uppdrag att se
över producentansvaret (Dir. 2000:28). I regeringens direktiv ges utredaren i
uppdrag att "undersöka om ytterligare varugrupper skulle kunna omfattas av
producentansvar samt lämna förslag till varugrupper". Regeringens uppdrag
signalerar på ett tydligt sätt att den inte är intresserad av ett generellt pro-
ducentansvar. Att Kretsloppsdelegationen tidigare genom ett gediget arbete
utrett ett generellt producentansvar väljer regeringen att bortse från. Istället
ges ett nytt uppdrag som begränsar sig till vissa produktgrupper.
Centerpartiet anser att uppdraget vad avser eventuellt utökat producentansvar
borde ha varit större om det är så att det ska utredas igen. Ett generellt
producentansvar bör införas. Regeringen bör återkomma med förslag om ett
generellt producentansvar i linje med vad som presenterats av Kretslopps-
delegationen. Detta bör ges regeringen till känna.
Avfall
Sverige står inför en stor utbyggnad av kapaciteten för att bränna avfall. I
stora stycken är det oklart hur denna ökade förbränning påverkar miljön.
En av grundförutsättningarna för att avfalls- och sopförbränning inte ska
påverka miljön på ett negativt sätt är att ha klara definitioner på vad som
är att räkna som sorterat och osorterat avfall. I dagsläget är detta oklart.
För att skapa långsiktiga regler till gagn för både miljön och
avfallsaktörer måste riktlinjer på vad som är sorterat och osorterat avfall
framarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.
Sedan den 1 januari 2000 finns det en skatt på deponering av avfall. Detta
är positivt för att stimulera en minskning av avfall som läggs på deponi.
Samtidigt har detta lett till att förbränningen av avfall kommit i avsevärt
bättre dager då detta inte är belagt med skatt. Istället för att deponera avfall
går allt större mängder till förbränning. Ofta är miljö- och hälsoriskerna i
samband med denna förbränning okända. Centerpartiet anser det angeläget
att utreda vilka konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle få för
miljön och människors hälsa. Detta bör ges regeringen till känna.
Ekoeffektivitet
Våra resurser måste utnyttjas effektivare. Genom att öka
resurseffektiviteten kan vi få ut större nytta ur en mindre insats. Ökad
resurseffektivitet minskar belastningen på vår miljö samtidigt som det är
samhälls- och företagsekonomiskt sunt. Teknikutveckling måste
uppmuntras och användas på ett sådant sätt att belastningen på miljön
minskar. Faktor 4 och Faktor 10 är de första stegen i den miljödrivna
utvecklingen och tjänar som viktiga mål och instrument för att nå ett
ekologiskt hållbart samhälle.
Regeringen har i direktiv 1998:65 "Strategier för utveckling av ett
ekologiskt hållbart näringsliv" gett Miljövårdsberedningen i uppdrag att
"medverka i arbetet med att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt
hållbart näringsliv genom att förbereda och inleda en dialog med delar av
näringslivet om dess arbete med en hållbar utveckling". Inom ramen för detta
uppdrag bör arbete med Faktor 4 och Faktor 10 ha en mycket uttalad roll.
Regeringen och Miljövårdsberedningen bör i denna dialog med näringslivet
om miljöanpassning driva på och uppmuntra Faktor 4- och Faktor 10-
tänkande. Detta bör ges regeringen till känna.
Ideella organisationer
Ideella organisationer spelar en stor roll som opinionsbildare och kanal
för människors engagemang. Miljöområdet är inget undantag. Speciellt i
tider då människors intresse och engagemang för miljön minskar har
dessa organisationer en viktig roll att spela. På många områden har de
ideella miljöorganisationerna genom kampanjer och märkning gått före
lagstiftningen och stakat ut vägen för hur människor kan agera som
exempelvis konsumenter. Denna utveckling måste stöttas och stimuleras.
Ska Sverige vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för
ekologiskt hållbar utveckling är det nödvändigt att ta till vara de goda
krafter som finns i redan verksamma organisationer. Det är dyrt för
landet och miljön att låta bli. Regeringen stöttar enligt vår mening inte de
ideella organisationerna på miljöområdet i tillräckligt stor utsträckning.
Regeringen bör erkänna den viktiga roll de ideella miljöorganisationerna
har genom att ge dem ett berättigat stöd. Anslagen till de ideella
miljöorganisationerna bör räknas upp. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hållbart Europa
Mycket pekar på att förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i
EU inte är tillfredsställande. Det är olyckligt att så fallet. På miljösidan
har Sverige stora chanser att vara pådrivande i EU. Ordförandeskapet
skulle kunna vara en viktig del i detta arbete. Tyvärr klarar regeringen
inte av att vara den aktör som på allvar driver miljöfrågorna i EU. Detta
trots mycket goda förutsättningar.
För att nå en hållbar utveckling i Europa och EU måste den inre mark-
naden utvecklas i miljövänligare riktning. Det första steget i detta arbete är
att miljö- och kretsloppsanpassa varu- och produktflödena. Fortsättningen
måste vara att stärka funktionstänkandet på EU-nivå. Dessa frågor måste
vara prioriterade. Regeringen bör därför ta initiativ till att göra miljö- och
kretsloppsanpassning av varu- och produktflöden samt funktionstänkande till
huvudfrågor vid nästa regeringskonferens. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljöpolitiken måste utformas med
funktionstänkandet som grund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avsluta de lokala investeringsprogrammen
och använda de återstående pengarna på ett för miljön och syssel-
sättningen effektivare sätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
bör återkomma med förslag om en samlad strategi för miljöexport i
linje med vad som presenterats av Miljöexportutredningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att återkomma med förslag om ett generellt
producentansvar i linje med vad som presenterats av Kretslopps-
delegationen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att framarbeta riktlinjer på vad som är sorterat
och osorterat avfall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda vilka konsekvenser en skatt på
förbränning av sopor skulle få för miljön och människors hälsa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen och Miljövårdsberedningen i
dialogen med näringslivet om miljöanpassning driver på och
uppmuntrar faktor fyra- och faktor tio-tänkande.
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att anslagen till de ideella miljöorganisationerna
bör räknas upp,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ till att göra miljö-
och kretsloppsanpassning av varu- och produktflöden samt funktions-
tänkande till huvudfrågor vid nästa regeringskonferens.