Regeringens proposition 1999/2000:73 - Jaktens villkor - innehåller en rad förslag till ändringar i lagstiftning och förutsättningar på jaktens område. Vi moderater hälsar en del av dessa förslag med tillfredsställelse. Således tillstyrker vi förslaget om att slopa besittningsskyddet för arrendatorer vid nyttjanderättsupplåtelse av jakt. Denna hittillsvarande bestämmelse har inte bidragit till vad den syftade till, nämligen stabila långvariga avtal mellan markägare och jaktarrendatorer. Den har heller inte bidragit till att öka antal jakttillfällen utan snarare till motsatsen.
Vi tillstyrker också förslaget om att jaktkorts- och jägarexamensregistrens förande och ansvar överflyttas till Naturvårdsverket. Det är emellertid angeläget att påpeka att kostnaderna för registret därmed inte får öka. Vi motsätter oss inte heller förslaget att överväga särskilda sekretessregler för registren men vill samtidigt varna för en övertro på att detta i särskilt hög grad ska förhindra presumtiva brottslingar att komma åt vapen. Jaktorganisa- tionernas medlemsregister är inte hemliga. I jakttidningarnas annonssidor finns massor av vapen.
Det allmänna uppdraget
Beträffande administrationen av jakten och viltvården föreslår regeringen att Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag bör bestå. Förbundet har sedan 1938 haft samhällets uppdrag att "leda den praktiska jakten och viltvården i landet" och därvid byggt upp en landsomfattande organisation för detta ändamål. Att bryta upp denna organisation för att t.ex. i stället lägga arbetsuppgifterna på ett statligt verk tror vi inte skulle vara ekonomiskt optimalt. Däremot är det viktigt att det ställs tydliga mål och syften liksom att effekterna av dessa bidrag ur jaktvårdsfonden fortlöpande redovisas och utvärderas.
Vi avvisar förslaget att regeringen skall utse en styrelseledamot i de båda jägarorganisationernas styrelser. Att utse styrelserepresentanter i folkrörelse- organisationer är ett system som staten av flera skäl lämnat i andra samman- hang, och vi ser inget skäl att återinföra detta beträffande jaktorganisa- tionerna.
Likaså avvisar vi förslaget om att en förstärkning skall ske i de föreslagna viltvårdsnämnderna med två politiska företrädare liksom att en av dessa två ska vara nämndens ordförande. De nuvarande länsviltnämnderna liksom de framtida viltvårdsnämnderna skall vara rådgivande organ till länsstyrelsen och därmed enligt vår uppfattning endast bestå av representanter från de olika intressegrupperna.
Lag om viltvårdsområden
I dag gällande lagstiftning ger möjlighet till tvångsbildande av jaktvårds- områden genom majoritetsbeslut. Jaktvårdsområdenas beslutande organ har också möjlighet att besluta om betydande rådighetsinskränkningar för den enskilde medlemmen i området. Dessa förhållanden är för det första enligt vår mening en betydande inskränkning i enskild äganderätt. För det andra har det utan tvivel i många fall varit en källa till osämja och har inte alltid befrämjat det samarbete som vi anser viktigt i frågor om jakt och viltvård.
Med utgångspunkt i befintlig lagstiftning om jaktvårdsområden innebär regeringens förslag i propositionen till ny lag om viltvårdsområden ett steg i rätt riktning. Enligt förslaget skärps majoritetskravet till att fyra femtedelar av samtliga fastighetsägare som samtidigt äger fyra femtedelar av områdets mark måste vara överens för att med tvingande verkan bilda ett viltvårds- område.
Som ovan sagts är detta ett steg i rätt riktning men förslaget innebär ändå en möjlighet till betydande ingrepp i ägande- och förfoganderätt för berörda medborgare. Lagrådet har dessutom i sitt yttrande anmält tvekan när det gäller grundlagsenligheten av att till viltvårdsområdesförening överlämna att utforma stadgebestämmelser som får karaktär av bindande rättsregler för de berörda fastighetsägarna. Det finns också skäl att understryka att regleringen av t.ex. älgjakt regleras i annan ordning bl.a. baserad på fastigheternas arealstorlek. Vår slutsats av detta blir att reglerna för bildande av viltvårds- område bör ändras så att det fordras 100-procentig uppslutning från berörda markägares sida för att ett område ska få bildas.
Ett sådant "frivilligt" bildande - enligt 12 § andra stycket i den föreslagna lagtexten - är enligt vår mening en garanti för att såväl det framtida vilt- vårdsarbetet som jaktutövandet kommer att fungera väl. Erfarenheter från verksamheten i såväl jaktvårdsområden som fiskevårdsområden som bildats på detta sätt är enligt vad vi erfarit mycket goda. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ändring i lagen om bildande av viltvårdsområden i enlighet med vad som ovan anförts.
Jaktvårdsfonden
Till jaktvårdsfonden inflyter med nuvarande nivå på det statliga jaktkortet ca 60 miljoner kronor. Detta är en från Sveriges jägare tvångsvis uttaxerad avgift för att dessa överhuvudtaget ska få utöva jakt- och viltvård. Den kan med andra ord betecknas som en "jaktskatt". Liksom vi tidigare anfört beträffande det s.k. allmänna uppdraget är det av stor vikt att dessa av jägarna inbetalade pengar verkligen användes i jägarnas intresse. Regeringens förslag att ta medel ur jaktvårdsfonden för att finansiera statens arbete med direktiv och uppföljning anser vi oacceptabelt. Sådana kostnader som avser åtgärder av mera allmänt intresse skall alltså enligt vår mening betalas av allmänna medel. Hit hör till exempel rovdjursforskningen och kostnader för uppspårning och omhändertagande av trafikskadat vilt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga representanter i jägarorganisationernas styrelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om politisk representation i viltvårdsnämnderna,
3. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om viltvårdsområden med anledning av vad i motionen anförts om villkoren för bildande av viltvårdsområden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av jaktvårdsfondens medel.
Stockholm den 6 april 2000
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)